Jan Holmqvist
e-post: jan.holmqvist@home.swipnet.se

IT i skolan och individens frihet

En av skolans uppgifter är att ge eleverna en demokratisk värdegrund. Bidrar användningen av IT i skolan till en demokratisering av samhälle och skola?
Jan Holmqvist analyserar huruvida IT kan sägas bidra till demokrati i betydelsen individens ökande frihet med av-seende på kommunikation människor emellan.

Skolans uppgift är att ge eleverna en grund för lärande. Detta lärande handlar inte endast om kunskaper och färdigheter. Skolan ska också fostra eleverna till medborgare i ett demokratiskt samhälle. Skolan ska hos eleverna förankra samhällets grundläggande demokratiska värden.

"Det offentliga skolväsendet vilar på demokratins grund…
Skolan har en viktig uppgift när det gäller att förmedla och hos eleverna förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på.
Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan skall gestalta och förmedla."
(Utdrag ur Lpo 94)

Redskap för demokratin?
Användandet av IT i undervisningen kan vid första anblicken främst synas handla om att ge eleverna ett nytt redskap för arbetet med kunskaper och färdigheter i skolan. Att IT dessutom också upplevs påverka skolans möjlighet till demokratisk fostran är en aspekt som dock kommer fram alltmer i debatten kring IT i skolan.
Statsminister Göran Persson har sagt att IT kan innebära en demokratisk revolution och han argumenterar för att elever i skolarbetet ska ha tillgång till både datorer och egen e-postadress. (Persson 1997, sid 194f). Att detta också har präglat regeringens politik framgår ju av regeringens IT-satsning, IT i skolan, där 1,5 miljarder kronor satsas på att bland annat ge alla elever i den svenska skolan tillgång till en uppkoppling mot Internet och egna e-postadresser.
Att se IT som ett medel för demokratisering av skola och samhällsliv ger givetvis ett starkt motiv för att satsa på IT i skolan. Samtidigt är det viktigt att stanna upp och reflektera över vad ovanstående typ av påståenden betyder.
Vi behöver precisera vad vi menar med begrepp som IT, demokrati, olika demokratiska värden, och vi behöver fördjupa analysen av hur IT som teknik eventuellt kan bära demokratiska värden och därigenom bidra till skolans demokratisering.

Individens frihet
Ett av de demokratiska värden som många associerar till i samband med IT är frihet. IT sägs bidra till individens frihet inom en rad områden.
I "Informationstekniken i skolan - en forskningsöversikt", skriver Jens Pedersen, förmodligen delvis ironiskt:

"Vår upphetsning inför elektronisk kommunikation … är bara ett exempel: mänsklighetens befrielse väntas nu ske med hjälp av informationsteknik och Internet. Som vi sett innefattas också skolan i dessa föreställningar om revolutionära omdaningar. Tekniken förväntas medföra elevernas befrielse från lärare, skola och undervisning i vanlig bemärkelse."
(Pedersen 1998, sid 63)

Även om citatet är ryckt ur sitt sammanhang, är det två aspekter av Pedersens text som är intressanta. Den första aspekten är att Pedersen fokuserar på frihet som ett av de värden IT antas vara förknippat med och den andra aspekten är den antydda kopplingen mellan frihet och möjligheten att använda IT för elektronisk kommunikation. Enligt Pedersen finns det således i vårt samhälle en tilltro till att IT ger frihet och att en viktig aspekt av den frihet IT ger har att göra med vidgade möjligheter till kommunikation.

Frihetsbegreppet
Vad är då frihet? Låt oss närma oss detta begrepp utifrån hur individens frihet kan definieras i relation till det samhälle hon lever i. I en klassisk föreläsning i Oxford 1958 särskiljer den engelske filosofen Isaiah Berlin mellan det han kallar för negativ och positiv frihet (Berlin 1984).

Medan negativ frihet kan sammanfattas i begreppet frihet från…, så kan positiv frihet beskrivas som frihet till…. Frihet från… handlar om att samhället garanterar individen ett område där han eller hon kan agera utan inblandning från andra, och frihet till… handlar om självbestämmande och möjligheten för individen att utöva inflytande över sin egen livssituation, till exempel via tillgång till erforderliga intellektuella eller materiella resurser.
Berlin skriver:

"De förra /negativ frihet/ vill tygla makten som sådan. De senare /positiv frihet/ vill att den ska läggas i deras händer."
(Berlin, 1984, sid 142)

Den amerikanske filosofen Gerald MacCollum utvecklar Berlins resonemang och han menar att de två aspekterna av frihet är något som kännetecknar varje situation där frihet råder.
Han skriver:

"Friheten är således alltid frihet för någon(…) från något och till något…. "
(Idéer om frihet, 1990, sid 21)

En ytterligare precisering av frihetsbegreppet görs av den svenske filosofen Sven-Ove Hansson. Han beskriver det han kallar social frihet på följande sätt:

" En social frihet består av: den eller de aktör(er) som kan utöva friheten.
antingen frånvaron av ett frihetshinder eller närvaron av ett frihetsmedel.
det eller de handlingsalternativ som blir mera tillgängligt."
(Hansson, 1989, sid 83)

Frihet kan således beskrivas som att en individ får tillgång till nya handlingsalternativ (frihet till…, antingen genom att hinder för dessa handlingsalternativ tas bort eller genom att medel för nya handlingsalternativ tillförs (frihet från…). Med avseende på IT kan vi förstå frihet Skolans uppgift är att ge eleverna en grund för lärande. Detta lärande handlar inte endast om kunskaper och färdigheter. Skolan ska också fostra eleverna till medborg-are i ett demokratiskt samhälle. Skolan ska hos eleverna förankra samhällets grundläggande demokratiska värden.

Frihet till kommunikation?
Ett av de områden där IT sägs ge frihet gäller kommunikation. Relaterat till definitionen av frihet ovan, kan man säga att IT påstås ge möjlighet till ökad kommunikation för elever genom att dels ta bort olika hinder för kommunikation, till exempel geografiska, dels tillföra de konkreta medel som behövs för denna ökade kommunikation, till exempel e-post, chat eller diskussionslistor (Holmqvist 1998, sid 36ff). IT beskrivs således som en teknik som erbjuder den enskilda eleven större personlig frihet, en frihet som också går att relatera till de uppgifter eleven arbetar med i skolan.

Att IT erbjuder former för utbyte av språkliga meddelanden som påminner om kommunikation är tveklöst, men den kritiska frågan är om dessa former går att jämställa med en verklig kommunikation. Den fråga vi därför bör ställa oss är vad vi egentligen menar med begreppet kommunikation.

Den svenske etikern Göran Collste analyserar begreppet i Kommunikationens gränser och möjligheter (1996). Collste argumenterar där utifrån den judiske filosofen Martin Buber och hans tankar om två typer av mänsklig samvaro. Den första kännetecknas av en jag-det relation, där jag ser den andra människan som ett objekt, något jag handlar mot. Den andra kan beskrivas som en jag-du relation, där jag ser den andra människan som ett subjekt, någon jag handlar med.

Det är endast i en jag-du relation som verklig kommunikation är möjlig och den kännetecknas då av meningsfullhet, engagemang och ömsesidiga krav (Collste 1996, sid 102f).
Collste hänvisar också till den tyske sociologen och filosofen Jürgen Habermas och hans krav på förståelse som en grund för kommunikation. Habermas menar att sann kommunikation endast är möjlig inom det han kallar livsvärlden, något som kan ses som den enskilda människans personliga upplevelse av tillvaron.

Kommunikation inom livsvärlden kan beskrivas med hjälp av termer som jämbördighet, uppriktighet och avsiktligt samförstånd. Dessutom krävs en gemensam tolkningsram, ett delat "kulturellt vetandeförråd" för att kommunikationen ska leda till en reell förståelse (Collste 1996, sid 104ff).

Verklig kommunikation
De frågor skolan och dess lärare nu måste ställa sig är om IT kan bidra till en verklig kommunikation som skapar meningsfullhet, engagemang, ömsesidiga krav. Kan det som kallas kommunikation via IT sägas utgå från jämbördighet, uppriktighet och vilja till samförstånd? Kan IT bidra till att en gemensam tolkningsram skapas, med utgångspunkt i ett delat kulturellt vetandeförråd?

Först om IT kan bidra till att dessa frågor besvaras jakande, kan IT också sägas bidra till att individens frihet ökar med avseende på kommunikationens möjligheter. För även om IT bidrar till att hinder för utbyte av språkliga meddelanden tas bort och medel för nya former av språkliga meddelanden skapas, kan det inte kallas för kommunikation, om inte det som då uppstår uppfyller de krav vi ställer på verklig kommunikation.

Fångar i teknikens grotta?
En avslutande fråga som är viktig att ställa är hur stark teknikens relation till värden egentligen är? Är det rimligt att säga att det är IT som ger eller inte ger frihet? Är inte ett rimligare synsätt att det framför-allt är i användningen av IT som värden gynnas eller missgynnas? Utifrån detta antagande, så blir uppmaningen till Sveriges lärare och elever inte bara att reflektera över begrepp som frihet och kommunikation (även om detta är viktigt), utan också att konstruktivt arbeta på att försöka ge IT en sådan utformning att individens frihet gynnas, till exempel avseende möjligheten till verklig kommunikation.

Jan Holmqvist
e-post: jan.holmqvist@home.swipnet.se
Fil mag och doktorand i etik.
Jan Holmqvist är gymnasielärare i bland annat religion och filosofi vid Aleholmsskolan, Sävsjö. Medverkar i forskningsprojekt kring "It och skolans värdegrund" vid Centrum för tillämpad etik, Linköpings Universitet.

litteratur.lista
Berlin Isaiah, Fyra essäer om frihet, Ratio, Avesta 1984
Collste Göran, Kommunikationens gränser och möjligheter, ur Information och samtycke - om kommunikationens betydelse i vården, Statens medicinsk-etiska råd, Etiska vägmärken 9, Stockholm 1996
Idéer om frihet, Volym 3 i Tidens idéserie, Stockholm 1990
Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skol-
formerna, Utbildningsdepartementet, 1994
Pedersen Jens, Informationstekniken i skolan, en forskningsöversikt,
Skolverket 1998
Persson Göran, Den som är satt i skuld är icke fri, Stockholm 1997