Peter Becker
Datorn i Utbildningen
– för lärare, av lärare – 10 år!
Det var 1984 som svenska datalärarföreningen växte fram, initierad av en grupp lärare och skolfolk. Roten var ett stort samarbetsbehov bland lärarna. Det fanns inte mycket material, klena kunskaper och få erfarenheter av använding av datorer i skola. Föreningen samlade vid denna tid typiskt ett antal hundra personer, med spridning över landet. Ofta medverkade Skolöverstyrelsen, SÖ, med information och diskussion om kursplaner.
Kontakten med SÖ var god genom att Yngve Lindberg, en av initiativtagarna samtidigt var chef för gymnasieavdelningen på SÖ och medlem i dess policygrupp för datorfrågor i skolan, UIDA. Det var dock en väsentlig grundsten i föreningens policy att denna varit oberoende av myndigheter och leverantörer, vilket inte uteslutit ett gott samarbete.
Rikskonferens - en årlig inspirationskälla
Fortbildningsbehovet var stort bland lärarna och fylldes till en viss del av de årliga rikskonferenserna, vilka var välbesökta. Efter tre år med styrelsen förankrad i Stockholm, föreslog styrelsen en ny ordning.
Förslaget innebar att styrelsen valdes med två års mandatperiod och vandrade landet runt, varje gång med en ny centralort. Först kom Malmö, därefter i tur och ordning Göteborg, Umeå, Gävle och nu Ronneby som denna vår avslutar sin mandatperiod. Tanken var att åstadkomma en spridningseffekt, kanske också lokalavdelningar runt landet. De årliga konferenserna har blivit en tradition – i slutet av vårterminen samlas idag närmare 1000 personer, från alla skolans stadier, från lärarhögskolor och utbildningsförvaltningar. Med mängder av parallella sessioner med djup förankring i skolans vardag, där främst lärare redovisar egna pedagogiska erfareheter, har de utgjort en viktig inspirationskälla för många.
Tidskriften, ett datapedagogiskt lärarforum
För att stödja behovet av idéutbyte mer kontinuerligt och för att skapa en sammanhållande länk i föreningen - trots flyttande styrelse - skapades en tidskrift, Dator i Utbildningen, DiU.
Håkan Strömberg och Peter Becker var initiativtagare till tidskriften och blev också dess redaktörer. DiU blev en kvartalstidskrift som producerades med de då nyintroducerade metoderna för datorstödd publicering, desktop publishing, och blev med det ett exempel i sig på användningen av dator.
Tidskriften har byggt på samma grundfilosofi som konferenserna, att utgå från den konkreta skolvardagen, "från lärare till lärare". DiU hade redan från starten, 1987, inriktning på datorn som verktyg, inte som studieobjekt i sig. Dess målgrupp var lärare i allmänhet som använde datorer, inte bara de som kallade sig datalärare (dvs undervisade i datakunskap eller dylikt). När skrivprocessen och en bredare användning av datorer bröt fram i slutet av 1980-talet – stödd av SÖ’s kursplaner och DOS-projekt – växte tidskriftens underlag. Upplagan har stadigt vuxit till dagens 4000 exemplar, varav knappt 3000 prenumererade.
Lärardatorer
I slutet av 80-talet drev tidskriften och föreningen frågan om avdrag i skatt som kompensation för den privata investering i en dator som blev nödvändig för många lärare, då det sällan fanns lärardatorer på jobbet. Frågan togs upp med Sö.
Framgångsrika exempel på godkända avdrag gjordes kända i lärarkåren. Ett annat intiativ var att skapa avtal med leverantörer om ett "lärarpaket", billig men god datorutrustning till rabatterat pris till föreningens medlemmar. Först ut blev Compis och senare Victor PC med sådana paket.
Att lärare skulle få möjlighet att installera skolans programvaror i hemmet, för sina undervisningsförberedelser, var en fråga som drevs. Ett antal förlag, bland annat Studentlitteratur och Scandinavian PC Systems, skrev in sådana paragrafer i sina skolavtal.
Ytterligare ett initiativ var tävlingen "Goda ideer", där årliga prisutdelningar - av datorutrustning - skedde till de lärare som presenterade goda undervisningsupplägg med datorstöd. Sponsorer var dels SÖ, dels förlag och datorleverantörer. Tävlingen drevs under fem år.
Dataolympiad
I slutet av 80-talet initierade Datorn i Utbildningen svenskt deltagande i den nu framväxande internationella dataolympiaden för ungdom, under UNICEF’s beskydd. Håkan Strömberg är den person som varit den samlande kraften i evenemanget under alla år, och är så fortfarande. I samarbete med SÖ och senare Skolverket har detta evenemang varje år samlat cirka 300-500 svenska gymnasister till en kvalificeringstävling i problemlösning med dator. Databiten i Sandviken – pionjär för Pascalintroduktionen i svenska skolor, Liber och IBM sponsrade under de första åren det svenska deltagandet. Idag är Databiten i Sandviken och Skolverket finansiärer.
Sommaren 1994 blev det Sveriges tur att stå för det internationella värdskapet. I samarbete med KTH arrangerades tävlingarna i Riksäpplet, i samarbete mellan DiU och KTH-Haninge. Evenemanget fick stort TV- och pressgenomslag. Det blev också dessa tävlingars premiär på Internet – där alla Internets användare utmanades att mäta sig med tävlingsdeltagarna. En halv timme efter tävlingsstart, lades uppgifterna ut i valda nyhetsgrupper i Internet. De för tillfället – i samarbete med Telia – skapade webb-sidorna drog 5000 besökare under olympiadveckan (långt innan detta medium blev högsta mode).
Förlagsverksamhet - pionjär för kvalitet till lågpris
Under 90-talets första år var fortfarande priserna på datalitteratur för skolorna högt, samtidigt som de nya publiceringsteknikerna gjorde det möjligt att skapa goda tryckoriginal från en persondator med laserskrivare. Detta motiverade DiU att ge ut några titlar, bland annat om PageMaker, av god kvalitet men till låga priser. Denna utgivning fick senare efterföljare, så att det idag finns ett stort utbud av undervisningsmaterial kring datorprogram till bra priser, vilka gjort det överflödigt för DiU att driva förlagsverksamheten vidare.
Andra produktioner – såsom Skapande bild och musik (skrift och videofilm, 1993) – gjordes i samarbete med Skolverket. Videon var ett pilotförsök att använda de ny medierna i arbetet med att sprida erfarenheter och inspiration till lärarkåren. Boken Multimedia i utbildning författad av Peter Becker och utgiven av Skolverket 1995, var ett nytt steg i denna riktning.
Elektroniska mötesplatser
Skoldatanätet växte fram från 1994, som en central Internet-satsning från Skolverket. Under 1995 påbörjade DiU elektronisk utgivning av tidskriften, dels i WWW (http://www.haninge.kth.se/diu) dels i First Class (Agora skola).
Var, när, hur och till vilka priser kan jag skaffa mig fortbildning? DiU driver ett IT-i-skolan-kalendarium som en tjänst med svar på just denssa frågor, i www. Dit välkomnas du som besökare, men också som uppgiftslämnare (http://www.haninge.kth.se/diu).
Samtidigt initierade Datorn i Utbildningen öppnandet av ett lärarforum, tänkt som ett komplement för lärares utbyte av idéer och erfarenheter. Det var ett elektroniskt skolmöte, hos värden Agora, det nationella centret för First Class-användning. I samarbete med Skolverket gjordes ett idéarbete som för DiUs’ del ledde till slutsatsen att ett nationellt lärarforum, med kombination av First Class och World-Wide web, måste byggas i större skala och med rejäla nationella insatser. Liksom ett järnvägsnät inte kunde byggas på privat grund, kräver bygget av en nationell digital infrastruktur nationella satsningar.
Det måste göras till en central insats från Skolverk och andra aktörer. Idag byggs detta dels lokalt med kommuner och regioner som bas, dels centralt av Skolverket och KK-stiftelsen bland andra.
Det www-baserade KunskapsNätet för UTbildning, KNUT, är en del av denna ansträngning (http://knut.kks.se/index.htm).
En del har hänt…
Även om man ibland kan uppleva att ännu inte så mycket förändrats i skoldatorsammanhang – ännu inte de stora förhoppningarna om ett stort steg mot friare, djupare och samtidigt effektivare lärande infriats – så är dagens situation radikalt annorlunda än när Datorn i Utbildningen startade sin verksamhet, 1987.
Begreppet IT har myntats och blivit ett vardagsord; ja, IT i samhället och inte minst i skolan har blivit ett politiskt högt prioriterat område; datorutrustning har blivit standard i både skola och hem; Internet och datorn som verktyg för kommunikation är en aspekt som ytterst få såg som central för tio år sedan.
De frågor som idag blivit centrala är inte de om utrustning, om nätverk eller ens programvaror. Det är de grundläggande frågorna om hur vi lär oss och om hur vi organiserar vårt lärande som kommit i fokus. Här finns Datorn i Utbildningen med i en nödvändig och inspirerande diskussion.
Peter Becker
Chefredaktör DiU
Datorn i Utbildningen nr 1 1997. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
