Carina Näslundh
Studie om datorn i skolan:
Brist på tid, kunskaper och pengar – hinder för utveckling
"Ny läroplan, ny organisation, ny lärarroll, datorn som pedagogiskt hjälpmedel...Det händer mycket i skolan nu", säger Åse Angland vid Mitthögskolan i Östersund.
Åse Angland har tillsammans med Ulrika Danielsson genomfört två skolstudier kring datorer i undervisningen. En enkät-undersökning med 166 lärare i fem landskap som huvudsakligen är en nulägesanalys av datoranvändningen i skolan samt en intervjuundersökning i Jämtland med elva rektorer och fjorton lärare från lågstadium till gymnasium som också behandlar skolornas planer inför den närmaste framtiden. Undersökningarna är ett samarbete mellan Mitthögskolan i Östersund och Telia Läromediefond.
"Krävs minst en eldsjäl"
– Det har gått fort, rektorer och lärare hänger inte med. Lärarna ska jobba över ämnesgränserna, de lever under stark tidspress och har inget spelrum över för att kunna förändra sin arbetssituation. De lärare som lyckats införa datorn på ett bra sätt i undervisningen är ofta de som har datorn som eget intresse, ofta har de dessutom kommit i kontakt med datorn genom sina egna barn.
Många av lärarna i undersökningen menar också att det krävs minst en eldsjäl på skolan och en organisation som stödjer utbildningar och tar nya initiativ, för att driva utvecklingen framåt.
Datoranvändningen i dag
Alla skolor som deltog i undersökningen använde datorn både administrativt och pedagogiskt i någon utsträckning.
– Men när man säger att man använder datorn mer eller mindre är skillnaden mellan mer och mindre enorm, menar Ulrika Danielsson.
De flesta skolorna var eller skulle bli uppkopplade till ett kommunalt nät och ungefär hälften erbjöd eleverna tillgång till Internet, huvudsakligen genom modemförbindelser, men samtliga skolor arbetade på en uppkoppling inom två år. De flesta skolorna arbetade också på att utöka datorkapaciteten och planerade att fysiskt förändra skolsalar och bibliotek för att kunna hantera det nya arbetssättet.
Förväntningarna på skolan när det gäller datoranvändning är stora.
"Det är ett väldigt tryck på att skolan ska bli datoriserad. Allt går så snabbt, först om tio år kan man se konsekvenserna av datorn i skolan."
Rektor, högstadium
Några av skolorna i Angland och Danielssons undersökning har själva satt en broms på utvecklingen för att hinna med, de avvaktar till exempel med uppkoppling till Internet.
Bristande kompetens
– Majoriteten av svaren från enkät-undersökningen visar att datorn inte används i undervisningen så mycket som man kan anta, säger Ulrika Danielsson.
Det dominerande användningsområdet för datorn i undervisningen bland lärarna i undersökningen var ordbehandling och ämnesrelaterade program.
De flesta, 79 procent, använde sällan eller aldrig datorn för att låta eleverna söka efter artiklar och litteratur och endast sju procent använde regelbundet sökning på Internet under lektionerna, samtidigt ansåg en majoritet av lärarna att datorn i undervisningen ökar elevernas kreativitet och intresse för ämnet.
"Jag efterlyser utbildningar om hur man använder datorn vid inlärning av kunskap. Lärarna går idag på utbildningar om hur de praktiskt använder datorn, men vad de behöver är utbildning om hur datorn används som pedagogiskt läromedel."
Rektor högstadium
Den egna bristen på kompetens ansåg hela 90 procent som det största hindret för att nå en förbättrad användning av datorn som hjälpmedel i undervisningen. Andra stora hinder som angavs var brist på bra datorbaserade läromedel, brist på datorutrustning och skolans ekonomiska ramar.
Ämneskurser och lärardator
Den utbildning som efterfrågas mest är ämnesrelaterade kurser och kurser om datorn som pedagogiskt hjälpmedel. Men det gäller också att det finns utrustning att öva sig på efter en utbildning.
Alla lärare vi har intervjuat har kommit in på att de behöver bättre tillgång till dator för sitt eget arbete. Många menar att en egen dator, som man också kan ta med sig hem, skulle vara den bästa och mest effektiva lösningen. Utan tillgång till dator kan man inte bevara de kunskaper man får i samband med utbildningen. Idag vet inte skolorna om de ska utrusta eller utbilda först, säger Ulrika Danielsson.
Stadieövergång
Den stora variationen mellan skolorna när det gäller användningen av datorn som hjälpmedel får konsekvenser för eleverna. I dagsläget kan elever åka berg- och dalbana i sin datoranvändning under skoltiden. I båda studierna har Angland och Danielsson följt eleverna genom skolsystemet. De har utgått från en gymnasieskola och följt elevströmmen via högstadiet till lågstadiet.
– Kommunikationen mellan sta-dierna verkar fungera dåligt. När eleverna till exempel byter skola vet inte lärarna vilken erfarenhet eleverna har av att använda datorer i skolarbetet, säger Åse Angland.
I två av de landskap som undersöktes var datorn som hjälpmedel en självklarhet på lågstadiet, sedan blev det lite sämre på mellanstadiet för att nästan helt stagnera på högstadiet.
– Efter tre år utan dator är det som att börja om från början igen på gymnasiet.
Frågan är också hur eleverna upplever detta "steg tillbaka", vad händer med motivationen? Och hur planerar den gymnasieskola som får elever från tre olika högstadier med mycket varierande utveckling av datorn som hjälpmedel?
Utvecklingsplaner
Flera av skolorna i undersökningen hade inte någon handlingsplan för datorns introduktion i skolan, vare sig när det gällde datorinköp eller utbildning av lärare. Behov och tillfälle har fått styra. En del av lärarna har också gått på utbildningar som inte alls har mött deras krav och förväntningar. Det krävs mer av utvärderingar och uppföljningar menar Angland och Danielsson.
Åse Angland och Ulrika Danielsson har tagit fram en modell med tre faktorer som de menar påverkar varandra och måste samverka för att man ska uppnå en optimal skol- och undervisningsmiljö.
Lärarnas välbefinnande är viktigt för att de ska kunna utföra ett bra arbete. Läroplanen ger ramar och förutsättningar som påverkar både lärarna och skolans organisation.
Många av lärarna i undersökningen angav tidsbrist som ett stort hinder. Det finns inte många lärare som orkar engagera sig i nya läromedel och nya arbetsmetoder när de knappt har tid att hinna med sina ordinarie arbetsuppgifter, konstaterar Angland och Danielsson. Att leva under olika krav som inte går att förena leder till ett lägre välbefinnande. Här har ledningen och organisationen en viktig uppgift. Organisationen måste genom utbildningar, handlingsplaner och fastställda mål underlätta för lärarna att utvecklas i sin roll.
"Datorn i skolan handlar inte om att få in ny teknik för att göra skolan modern. Det handlar om att förstå hur skolans uppdrag har utvecklats. Från lärarhögskolan till varje lärartjänst måste uppfattningen om arbetsform, läromedel och undervisningssätt förändras. Detta ska inte vara påtvingat, utan kunskap och utbildning om datorns funktion som ett pedagogiskt läromedel skall lekas fram, hos både lärare och elever."
Angland och Danielsson
Carina Näslundh
Kontaktpersoner: Ulrika Danielsson och Åse Angland
tel: 063-10 77 33
e-post: ulrika.danielsson@fco.mh.se
Nulägesanalys: Datorn i undervisningen (1996), Mitthögskolan Östersund, Åse Angland och Ulrika Danielsson.
Datorn – en del av vår föränderliga omvärld (1997), Mitthögskolan Östersund, Åse Angland och Ulrika Danielsson.
Datorn i Utbildningen nr 1 1997. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
