Per Höjeberg
CD-ROM i samhällskunskaps- och historieundervisningen?
CD ska förnya pedagogiken!
DiU har bett historieläraren Per Höjeberg se på några CD-ROM med sina nyfikna och kritiska lärarögon. Här är resultatet. Läs, tyck, skriv!
I artikeln omnämnda CD-produktioner:
- Svenska Kungar och Drottningar, Livrustkammaren, Norstedts förlag
- Vikingarna, Natur och Kultur
- Så styrs Stockholm, Information Stadshuset
- Moderata samlingspartiet utges av Moderata samlingspartiet
- Klart för röstning, Sveriges Riksdag
CD-ROM tekniken är nu så utvecklad att ganska avancerade läromedel kan framställas med hjälp av den. På marknaden finns också ett antal utländska fabrikat. På den svenska marknaden ser det sämre ut. De produkter som är framställda är få och inte speciellt avancerade. Det är i hög utsträckning myndigheter och organisationer som har gett ut CD-ROM skivor.
Har då dessa skivor tillfört läromedelsmarknaden något? Jag har tittat på några läromedel för historia och samhällskunskap, utgivna av Riksdagen, Stockholms stad, Kungliga Livrustkammaren och Moderata samlingspartiet, samt Natur och Kulturs läromedel Vikingarna. Jag gör inte anspråk på någon heltäckande granskning, utan undersöker helt enkelt de alster som har kommit i min väg. Jag ser detta mer som ett debattinlägg än som en regelrätt recension av ovanstående skivor.
Debatt
En debatt behövs. Annars finns en risk att det enbart blir läromedelsproducenter och organisationer som bestämmer principerna för hur CD-ROM läromedel skall utvecklas. Här har lärare och andra användare ett gyllene tillfälle att göra sin röst hörd.
Vilka krav ska man då ställa på dessa skivor?
För min del har jag kommit fram till att dessa läromedel bör tillföra något nytt, ge en ny dimension till inlärningsprocessen. Gör de inte det kan vi ju lika gärna köpa en bok eller en video i stället.
Fördel CD
Vilka fördelar har då CD-ROM tekniken jämfört med de traditionella läromedel och hur utnyttjas dessa av de förlag och organisationer som framställer dessa?
Den mest självklara fördelen är naturligtvis att det går att laborera med text, ljud och bild på samma gång och därigenom ge tittaren något som boken, ljudbandet och videon var och en för sig inte kan ge. Fast någon effekt uppstår ju inte automatiskt. Går det t.ex. inte att som användare påverka interaktionen mellan ljud, bild och text är så ju ett videoband överlägset, den ger större bild med bättre skärpa. CD-ROM ger förstås möjligheter att "hoppa" lite friare och det kan vara enklare att hitta. Fast även detta inställer sig inte automatiskt, det kan vara mycket förvirrande att hantera en CD-ROM skiva om den inte är uppbyggd på ett genomtänkt sätt. Även på den punkten gäller det att överträffa bokens register.
Krav
Minst ett av följande krav anser jag bör ställas på en CD-ROM skiva:
- Den skall förnya metodiken på något sätt, öppna för nya arbetssätt och förbättra och fördjupa studiet av historia eller samhällskunskap.
- Den skall ge nya möjligheter för elever med inlärnings-svårigheter.
- Den skall effektivisera, förenkla eller förbilliga läromedels-hanteringen.
Den förnyelse jag talar om under punkt ett behöver inte nödvändigtvis vara märkvärdig. Att göra studierna roligare och mer spännande är naturligtvis en förnyelse, även om den kanske inte står sig i längden, lika lite som skolradions eller videons intåg i klassrummen piggade upp undervisningen i speciellt många år.
Vad jag främst tänker på under den här punkten är naturligtvis en djupare förnyelse av undervisningen, en förnyelse som redan pågår i både grundskola och gymnasium. En strävan att göra undervisningen mer undersökande och probleminriktad, få eleverna att ta en mer aktiv del i kunskapssökandet. Få in mer av ett direkt källmaterial både i historie- och samhällskunskapsstudiet. Skall CD-ROM skivan bidraga till detta får den inte vara allt för tillrättalagd, däremot upplagd på ett logiskt och systematiskt sätt, så att eleverna lätt kan hitta, men i övrigt inte får någon större hjälp vid bearbetandet av skivans innehåll.
Upptäcktsfärd
Arbetet med en CD-skiva kan då bli något av en upptäcktsfärd, där kreativitet och vilja att undersöka sporras. Skivan bör då innehålla mycket direkt och obearbetat material. Möjligtvis förkortat efter vissa kriterier, men inte bearbetat. Det är ju eleverna som skall göra jobbet, dra slutsatserna och komma fram till något.
Lättillgänglighet och ett brett obearbetat innehåll är mitt ideal för en CD-ROM skiva. Hur uppnås då detta? Fabrikanten får för det första inte underskatta användaren, utan ha mod att inte återupprepa sådant eleven redan bör veta eller kan få reda på i sina läroböcker. CD-ROM ger ju en unik möjlighet för eleven att få gå till arkiv, tidningar, museer, myndigheter osv utan att behöva förflytta sig i rummet. På ett någorlunda enkelt sätt kan han bli en forskare som får tillgång till material som tidigare var omöjligt för en gymnasist eller grundskoleelev att bearbeta. CD-ROM skivan måste alltså innehålla ett rikligt text- bild- och ljudmaterial, grupperat på ett så naturtroget sätt som möjligt. Är det en myndighet som presenteras, bör den okommenterat ge ett urval av tryck, bilder, intervjuer m.m. som man kan hitta på myndigheten. Den bör inte lägga ner allt för stor tid på en allmän presentation, som eleven ändå kan få genom en bok eller broschyr.
CD-ROM för lässvaga
Hur går det då med punkt två, CD-ROM skiva för t.ex. elever med stora lässvårigheter. Med risk för att motsäga mig själv måste jag då konstatera att det även finns ett behov av lättbegripliga och översiktliga presentationer, där ljudet och bilden är det bärande. En CD-ROM skiva där eleven lotsas runt utan att behöva läsa mer än enklare meddelanden. Att en sådan skiva fyller ett behov är ju klart, men det måste då framgå att det just är en ljud- och bild baserad skiva för lässvaga. Det är två skilda typer av skivor som väl komplettera varandra.
Vad punkt tre anbelangar är det nog för tidigt att säga något ännu. Kanske blir ett CD-ROM baserat undervisningsmaterial mer lätthanterligt när väl alla skolor är utrustade med så många datorer att samtliga elever mer eller mindre varje lektion har tillgång till en. Men når vi dit ? De närmaste årens datasatsningar får väl visa om det är realistiskt att byta ut böcker och textsamlingar i skolornas bokförråd och ersätta dem med ett CD-ROM skåp. Utrymmesmässigt är det klart en fördel, om det kostnadsmässigt går att försvara vet jag ännu inte.
Håller det undersökta materialet måttet ?
Håller då det svenskproducerade CD-ROM materialet måttet, lever det upp till mina krav? I förstone måste svaret bli nej, alla de skivor jag har tittat på följer alldeles för mycket bokens, broschyrens eller uppslagsverkets uppläggning för att falla mig i smaken. Livrustkammarens skiva är som en uppslagsbok, Moderaternas skiva skiljer sig inte mycket från deras tryckta broschyrmaterial och det samma gäller för riksdagens skiva.
Stockholms stad
Stockholms stad har dock försökt sig på lite djärvare grepp. Den låter några kommunfullmäktige presentera sig själva på en kort videosnutt, där interaktionen mellan ljud och bild, fast användaren kan inte påverka innehållet och få svar på de frågor han vill. Jag går ju trots allt till skivan med frågor och förväntningar, jag vill få svar på konkreta frågor om Dennispaket, stadsdelsnämnder, undervisning och annat som just jag är intresserad av. Nu tvingas jag lyssna passivt under två minuter, utan kunna påverka innehållet. Likaså de skriftliga presentationerna av samtliga kommunfullmäktige är stela och formella och utan någon som helst möjlighet att påverka innehållet.
Jag är kanske speciellt intresserad av hur en ledamot har röstat i viktiga politiska frågor, men inte var hon bor eller hur gammal hon är. Ett system där jag bara får den information jag vill ha och slipper se resten är att föredra. Mycket grundläggande fakta om budgetprocesser och ärendens gång genom den kommunala beslutskvarnen kunde rensats bort och ersatts av just denna möjlighet att få ett direkt svar på en direkt fråga. Då utnyttjar man CD-ROM tekniken fullt ut.
Moderata samlingspartiet
Även Moderata samlingspartiets skiva är allt för slentrianmässigt upplagd, utan tanke på att användaren har ett konkret syfte med att gå till just denna skivan. Då det gäller de stora politiska frågorna som t.ex. Europasamarbetet får man stor hjälp, fast där vet säkert användaren redan var moderaterna står. Det intressanta är kanske de små frågorna och dessa kommer bort i den mycket allmänt hållna skivan. Får man då en närhet och kontakt med de som uttalar sig på skivan? Ja inte mer än genom ett videoband. Något fattas, användarens känsla av att kunna komma fram till det som intresserar just honom.
Riksdagen
Riksdagens skiva har den fördelen att den innehåller mycket lite text och kan därför möjligtvis vara av intresse för en lässvag elev, annars är innehållet ett direkt plagiat från riksdagens broschyrer, som för övrigt är mer lätthanterliga. Enda anledningen att använda denna CD-ROM skiva skulle vara nyhetens behag, att av olika skäl slippa slå i de gamla invanda broschyrerna och böckerna. Riksdagen har ju ett unikt källmaterial till sitt förfogande i form av debattprotokoll och beslut. Något av detta hade kunnat läggas in på skivan.
Vikingarna
Natur och Kulturs Vikingaskiva måste delvis få samma kritik, att vara svårstyrd av användaren och allt för lik en lärobok. Fast här finns en upplevelsesida som inte skall förringas, känslan av att åka tillbaka tusen år i tiden. Bra bildillustrationer, kombinerat med suggestiv musik ger användaren en inlevelsemöjlighet som inte boken eller videon ger. Detta gäller särskilt presentationen av den fornnordiska mytologin.
När runor och runstenar presenteras utnyttjas även interaktionen mellan text och bild. Ett foto av runstenen parallellt med en okommenterad textutskrift av innehållet ger användaren en möjlighet att på egen hand få en helhetsupplevelse av runstenens utseende, storlek och textliga innehåll. Lättbegripliga kartor gör det lätt att få en överblick över var i landet de flesta runstenar finns.
Ny typ av läromedel
Det är möjligt att jag har varit alltför hård i mina omdömen, men jag ser det som nödvändigt att ställa dessa hårda krav i detta skede, innan det är försent och CD-ROM skivan stelnat till i sina former. Vi har nu en unik möjlighet att bygga upp en helt ny läromedelstyp och det är viktigt att detta arbete styrs av didaktiska krav.
I artikeln omnämnda CD-produktioner:
- Svenska Kungar och Drottningar, Livrustkammaren, Norstedts förlag
- Vikingarna, Natur och Kultur
- Så styrs Stockholm, Information Stadshuset, 105 35 Stockholm, tel 08 - 785 90 00
- Moderata samlingspartiet utges av Moderata samlingspartiet, Box 1243, 111 82 Stockholm, fax 08 - 21 61 23
- Klart för röstning, Sveriges Riksdag,Skol- och visningstjänsten, 100 12 Stockholm, fax 08 - 10 28 19.
Stockholm den 14 januari 1996
Per Höjeberg
Fatburs Brunnsgata 31
118 28 Stockholm
tel: 08 - 720 31 06
Datorn i Utbildningen nr 1 1996. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|