Macken som morfar byggde 1961, soldattorpet i Offerdal, Ica i Nälden. Det är några exempel på utgångspunkter för ett forskningsarbete om den egna närmiljön som elever i Jämtland arbetat med. Och den egna hembygden engagerar. Det finns många frågor att ställa, äldre släktingar att intervjua, pressklipp, bilder och fastighetsregister på länsmuseet.
- Vi måste våga lite på att elever kan tänka själva och släppa loss krafterna, säger Ann-Charlotte Ernehed, projektledare för Närmiljön som kunskapskälla i Jämtland.
Projektet började egentligen för drygt tio år sedan på Änge skola i Offerdal i Jämtland. Ann-Charlotte Ernehed, SO-lärare och ett par kollegor började att jobba med hembygdsforskning. Några år senare bildades ett nätverk av lärare i Jämtland som var intresserade av att arbeta med forskning kring närmiljön. Så småningom blev också länsmuseet i Jämtland intresserade och i dag är "Närmiljön som kunskapskälla" ett samarbetsprojekt mellan skolorna i Jämtland och länsmuseet och Ann-Charlotte Ernehed arbetar med att sprida kunskap om arbetsmetoden.
elevernas eget lärande
- Det står i läroplanen att vi ska jobba med elevernas eget lärande, det är ett uppdrag vi har. Vi måste lära eleverna att tänka själva, säger Ann-Charlotte Ernehed.
Att jobba med närmiljön är ett sätt att få eleverna engagerade, motiverade och söka svar på egna frågor. Och förhoppningsvis också att ge dem ökade kunskaper om sin egen identitet, bidra till att skapa en trygghet.
Det är vanligt att eleverna forskar om byarna runt om i Jämtland. Men det är viktigt att området inte är för stort, hellre koncentrera sig på en gård än en hel by.
- Vi jobbar mycket med foton och intervjuer. De får börja med att välja ämne och sedan diskuterar jag med eleverna om vad de vill veta, sedan hur ska man få svar, vilka källor som finns, ska man göra intervjuer eller studiebesök. Eleverna använder mallar från Minnesbanken när de samlar in sitt material, det innebär att när de hittar ett foto ska de ange varifrån fotografi et kommer, hur de har fått tag på det, vilka personer eller byggnader på fotografi et som kan identifieras. Allt fylls i på blanketterna och eleverna skriver under med sitt namn.
- Det står mycket om att vi ska jobba med källkritik, men vi har inte hittat formen för att forska, det här är ett sätt.
Hela idén är att eleverna själva ska lära sig sätt att lära sig på. Hitta sin egen väg till målet och sedan presentera vad de kommit fram till.
Det är också ett krav att oavsett hur eleverna väljer att redovisa sitt projekt för klassen ska de skriva en digital redovisning. Meningen är att materialet ska finnas tillgängligt digitalt som en resurs på länsmuseet. Än så länge har dock detta inte fungerat och elevernas arbeten är tillfälligt inhysta på en server hos kommunförbundet i Jämtland.
arkiven som resurs
I Jämtland har man stor nytta av länsmuseets Minnesbank, där länets kollektiva minne finns bevarat i form av bilder, pressklipp, uppteckningar, fastighetsregister. Det är långa avstånd i Jämtland och drömmen är att skolorna ska kunna komma åt allt material via Internet, men än så länge är det inte möjligt. De flesta klasser som arbetar med närmiljön gör ett besök på Minnesbanken.
- Man förväntar sig inte att högstadieelever ska vara intresserade av arkiven, men de allra flesta hittar mycket material i klipparkiven och det händer ofta att de hittar någon gammal släkting på en bild.
Eleverna tycker också att det är roligt att komma till Minnesbanken därför att de blir vänligt och korrekt bemötta av personalen där.
- Det är viktigt att de kommer ut på andra platser än skolan, påpekar Ann-Charlotte och även tuffa tonårskillar uppför sig här.
forskning blev musikal
På Ann-Charlottes gamla skola, Änge skola i Offerdal, har niorna under ett par år omvandlat forskning om närmiljön som de gjort i åttan till en musikal. Första året valde de att skriva en musikal med utgångspunkt i ett forskningsarbete som en elev i klassen gjort om ett gammalt nerlagt ullspinneri.
- De lärde sig mycket under tiden de skrev manus till musikalen. De kom på hur många frågor som helst och sökte bland annat i lands- och föreningsarkivet.
Eleverna bestämde sig också för att de ville spela musikalen i själva ullspinneriet. Det blev ett intensivt jobb att röja i spinneriet, skaffa rekvisita, kläder och att repetera.
- Det blev ett fantastiskt spel. De spelade i fyra dagar och det kom enormt mycket folk.
Året därpå gjordes motsvarande spel i den gamla järnvägsstationen där eleverna spelade i olika rum och åskådarna fick gå mellan rummen.
Att genomföra stora musikalprojekt som redovisning är inget självändamål, men att variera redovisningsformerna kan tillföra mycket, om det sedan är film, webbsidor, dans, teater, eller något annat.
- Det beror ju på vilken nivå man lägger sig på, men det är ett lyft att som lärare få träffa eleverna när de är så motiverade. Man lär sig jättemycket som lärare och får en helhetssyn på eleverna.
Arbetsmetoden finns dokumenterad i en skrift av Ann-Charlotte Ernehed, Närmiljön som kunskapskälla: en inspirationsskrift och handledning för lärare, museipersonal, föräldrar, skolledare och politiker. Utgiven av Jamtli förlag, Östersund, 2002 http://www.jamtli.com/forlag/Litteratur.htm
Projektets webbplats: http://narmiljo.jamtland.net/
