Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

TRENDRAPPORT FRÅN LONDON:
Samverkan och lärgemenskap på webben

Under fyra januaridagar varje år trängs, svettas och inspireras mer än 20 000 skolmänniskor på Europas största mässa och konferens för IT och lärande, BETT, i London. Bosse Andersson besökte årets konferens och delar med sig av intr yck från montrar och seminariesalar.

Den stora trenden bland pedagoger, forskare och många leverantörer som håller på med IT är användandet och skapandet av lärgemenskaper – ”learning communities”. På mässan lanserades till exempel Grid-Club en gratis resurs på Internet för elever i åldern 7-11 år i Storbritannien. Projektet har initierats och finansierats av Department for Education and Employment och drivs av ett konsortium som leds av BBC:s Channel 4 i samarbete med Internetkonsultföretaget Intuite Media och IT-företaget Oracle.

gemensamma lärresurser
Att samarbetsytor, publiceringsmöjligheter, lagringsutrymmen och digitala läromedel görs tillgängliga på webben för alla elever i ett land är en intressant utveckling. Alla skolor ges möjligheter att använda virtuella lärmiljöer oavsett den lokala skolans ekonomiska styrka och tillgång till egna intranät eller konferenssystem. Dessutom skapas det en gigantisk nationell lärresurs genom att elever och lärare får arenor för samarbete och publicering av egna lärmaterial.

GridClub som verkar ha förutsättningar att bli en intressant community för lärande består av flera delar. Klubben är en ”online community” specialdesignad för målgruppen som innehåller olika kommunikations- och publiceringsverktyg. Klubbvärdar ska stimulera, aktivera och få eleverna att bidra med material och deltaga i de olika aktiviteterna. Varje elev är medlem i en gemensam community för hela landet samt en för respektive skola. Ungdomarna kan också delta i andra communities efter intresse, till exempel musik, sport eller djur.

Det virtuella biblioteket är öppet för alla. Där finns interaktiva resurser, texter, ljud, utbildningsprogram som webb-tv, uppslagsverk med mera. Tanken är att det ska finnas lärresurser som stödjer läroplanen i engelska Primary Schools. Dessutom ingår butik på nätet, tv-program med mera.

Den tekniska plattformen i GridClub bygger på Think.com, en fri community på nätet för engelska elever i åldern 7-18 år. Think.com bygger på idén att vi lär genom att interagera med varandra och innehåller i princip samma verktygslåda som GridClub.

företag satsar på skolan
Fria resurser på webben för lärare och elever erbjuds av allt fler stora IT-företag. Processortillverkaren Intel tillhandahåller till exempel en webbplats, skoool.com, med lärresurser för elever i biologi, kemi och fysik. Digitalbrain är ett annat företag som erbjuder engelska skolor en gratis webbportal och en community med lektionsmaterial i alla de nationella kurserna, lagringsutrymme, publiceringsmöjligheter och kommunikationsverktyg.

Mjukvarujätten Microsoft ser skolan som en viktig marknad, men man bjuder inte på sina nya tjänster. På mässan lanserades ”Encarta Class Server”, en plattform där lärare och skolor enkelt ska kunna skapa resurser för webben med stöd av mallar, eller integrera material från läromedelsföretag eller samarbetspartners på webben. Programvaran har också verktyg för diskussioner, feedback, kursadministration med mera. I marknadsföringen säljer Microsoft på att skolor med stöd av Encarta Class kan skapa ”Connected learning communities”.

frihet eller kontroll
Om communitytanken bygger på att elever och lärare lär genom ett fritt utbyte av material, åsikter, tankar och idéer på ett horisontellt – nätverkande – plan så fanns det på mässan också en hel del företag som var inriktade på att sälja lösningar som stärker kontrollen och de hierarkiska strukturerna.

Försäljarna av program som filtrerar webbsidor innan de når eleverna i skolan var åtskilliga. Flera företag sålde lösningar för att koppla ihop skolan och föräldrarna via webben. Men flera av dessa lösningar doftade kontroll istället för kontakt mellan jämställda. Säljargumenten byggde på att föräldrarna kunde ha kontroll på om barnet var i skolan och vad det presterar där.

lärmiljöer på webben
Bland de engelska läromedelsproducenterna fanns en tydlig tendens av att allt fler läromedel inte längre distribueras som böcker eller cd-rom utan finns på webben och användarna prenumererar på resurserna som uppdateras kontinuerligt. Ett exempel är förlaget Actis som säljer läromedel i form av innehållsrika webbplatser i bland annat engelska, geografi, historia och matematik. För barn i åldern 3-12 år har företaget Spark Island en webbplats med lektionsmaterial i matematik och engelska som bygger på spel- och serie-metaforer.

Tydliga trender bland hårdvaruleverantörerna var trådlösa nätverk, handdatorer och digitala whiteboardtavlor. En märkbar skillnad mellan England och Sverige är att engelsmännen jobbar mer i konsortier med olika partners och att styrningen med läro- och kursplaner är hårdare än hos oss. Ett exempel är att företag som levererar intranät eller konferenssystem ofta gör det med stöd av en mjukvaruproducent som tillhandahåller kursmaterial för eleverna.

svårt utvärdera IT-satsningar
Frågorna på agendan är i mycket desamma i Storbritannien som här i Sverige. Bland huvudtalarna på BETTs seminariedel fanns en gemensam frågeställning: Vad tillför IT lärandet i skolorna?

Angela McFarlane, professor vid University of Bristol, påpekade att frågan är mångfacetterad och till viss del svårbesvarad.

– Forskning och utvärdering av IT och lärande är komplext. Resultaten styrs av forskarnas perspektiv.

Det finns i huvudsak tre forskningsperspektiv menade McFarlane. Ett är att se IT som ett verktyg för att göra det vi alltid gjort men bättre med stöd av tekniken. Det andra perspektivet är att se IT som en uppsättning kunskaper i datoranvändning och det tredje är att betrakta IT som en förändringsagent som revolutionerar undervisningen.

McFarlane anser också att utvärderings-och forskningsresultat varierar efter hur, när och var en IT-resurs används. Kvalitetseffekten av användandet av en lärresurs beror bland annat på elevernas ålder, antal elever per lärare, antal elever per dator, vilken form av IT som används i vilket sammanhang, hur länge man använt sig av IT-hjälpmedel, hur länge studien har pågått etcetera. Därför är det svårt att dra generella slutsatser i en utvärdering.

bro för lärande
Tekniken är bara en bro för att underlätta lärande. Ett problem är hur tekniken kan integreras som en naturlig del i skolans vardag.

Vi i skolans värld behöver lära oss av de företag och organisationer där IT används för hela organisationens lärande, menade Lord David Puttnam – tidigare filmproducent, nu bland annat styrelseordförande i General Teaching Council – förde fram bristen på en nationell pedagogisk debatt om lärande.

I många engelska skolor ses IT som ett individuellt, slutet verktyg för en enskild lärare som arbetar mot en enskild elev eller grupp elever. Vi måste gå från att se IT som stöd för individuellt lärande till lärande för hela skolan och för att koppla ihop skolan med lärgemenskaper utanför den lokala skolan. IT är en kollektiv resurs.

– Varför ska inte elever som lär sig franska, lära sig av franska elever via webben eller kemi av Nobelpristagare? undrade David Puttnam.

Den traditionella skolan där varje lärare lever sitt eget liv måste organiseras om. Puttnam poängterade att arbetet mot ett livslångt lärande måste starta hos lärarna själva.

– Lärare måste bli bättre på att lära av varandra och arbeta i team. Det handlar både om att förändra attityder och att tillföra tid och resurser så att lärarna kan förändras.

skolan en lärande organisation
– Vi måste skapa lärande organisationer i stället för utbildningsorganisationer. Det var ett av Stephen Heppells budskap.

Heppell är professor, Englands ledande guru inom utbildning ”on-line” och ansvarig för Ultralab, ett forskningscentrum vid Anglia Polytechnic University i Chelmsford

– Hur bygger vi skolor som passar för vår tid där kreativitet inte produktivitet är det centrala? frågade Heppell.

– Vi måste ge våra elever kreativa miljöer och verktyg. Låt ungarna skapa, se lärande som en aktivitet där vi själva väljer i motsats till att se IT som ett verktyg för tester och kontroll. Med stöd av ny teknik återtar ungdomar kontrollen över sina liv.

– Varför är SMS så populärt bland ungdomar? Jo, de har själva kontrollen över hur kommunikationsformen ska användas, sa Stephen Heppell.

Det är samma sak med alla digitala medier där vi vuxna är fast i det linjära – ser eller lyssnar från början till slut – medan ungdomar snabbspolar, klickar och väljer just den delen de finner attraktiv. Heppel visade olika exempel på hur forskarna vid Ultralab stödjer och stimulerar lärare och elevers egen aktivitet och horisontell kommunikation.

communities för olika ändamål
Heppells forskningslabb har bland annat varit med och producerat lärgemenskapen think.com. Andra projekt är Notschool.net som är en virtuell community på webben för tonåringar som på olika sätt känner sig utanför de traditionella utbildningsinstitutionerna. Notschool.net är ett pilotprojekt där 100 ungdomar deltar. Målet är att ge utbildning till elever som av olika anledningar står utanför den vanliga skolan. Tanken är att pilotprojektet ska vara skalbart i den meningen att Notschools modell för lärande kan användas nationellt, regionalt och lokalt.

Ultralab är också med och utvecklar virtuella lärgemenskaper för lärare och skolledare. Det finns bland annat en resurs på nätet där ”lärare lär lärare” genom att dela med sig av sina undervisningsidéer. Talking Heads är en community för diskussion och nätverkande där skolledare kan utbyta erfarenheter av hur man löser gemensamma problem och debattera professionella frågor.

Stephen Heppell visade på sitt seminarium många inspirerande projekt och en tilltro till allas skapande med stöd av ny teknik. Han poängterade ”thrilling” istället för ”drilling” och att fokus bör ligga på processen istället för slutprodukten i elevernas lärande.

synen på lärande
BETT 2001 visade på ett tydligt sätt – både utställningsdelen och seminariedelen – att synen på hur vi ser på IT och lärande styrs av vilket perspektiv vi utgår ifrån. Bland leverantörerna i montrarna fanns de som sålde lösningar för att vuxna kan underlätta sin kontroll medan andra erbjöd lösningar som innebär att eleverna blir mer autonoma. En del säljer färdiga läromedel som eleverna kan konsumera medan andra leverantörer anser att det centrala är att eleverna får verktyg och plattformar för kommunikation och egen produktion.

På konferensen diskuterades också innehållet i det som kan skickas via bredband. Kommer lärare att vilja ha färdiga multimediaproduktioner? Eller kommer de att vilja ha tillgång till multimediaresurser som de tillsammans med eleverna kan skapa egna resurser med?

Vissa företag erbjuder lärprogram eller virtuella miljöer som stödjer ett individtänkande medan andra säljer lösningar som stärker grupprocesser och ett kollaborativt lärande. Det ena utesluter inte alltid det andra, det finns inga färdiga lösningar eller en ”killer application”, en bästa metod eller en sanning. Det viktiga är att vi som lärare, skolledare eller inköpare är medvetna om att de program, läromedel, plattformar och webbresurser vi använder eller köper i regel stödjer och underlättar en viss syn på lärande.

Bosse Andersson, lärare
Lerums Gymnasieskola
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

Andra gratisresurser på webben:
Interaktiva mattelektioner: www.mathsyear2000.org
Webbplats för NO-ämnen: www.schoolscience.co.uk
Ultralab: www.ultralab.ac.uk
Notschool: www.notschool.net
Talking Heads: www.ncsl.gov.uk/community