Untitled Document

Carina Näslundh,carina.naslundh@canit.se
Bosse Andersson, bosse.andersson@utbildning.lerum.se


Klyftan mellan administration och lärare har minskat

I Växjö har elever och personal i kommunens gymnasieskolor tillgång till Kärnhuset, en First Class intranätserver, där de allra flesta har ett eget konto.


Med hjälp av Kärnhuset kan elever och personal kommunicera internt på skolorna eller externt ut på Internet. Kärnhuset bygger i första hand på olika konferenser. I konferenserna behandlas olika typen av ämnen som berör livet i och utanför skolan.

- Vårt First Class-system, Kärnhuset är i dag ett komplett intranät med Internet, e-post, konferenssystem, informations- och arbetssystem. Vi gör det mesta från att skicka e-post, till att göra en stor del av vårt "datorarbete" i det, säger Per Klasson, huvudansvarig administratör för systemet.

- Min uppgift är att se till att det fungerar, utveckla, utbilda och entusiasmera användarna. En underadministratör på varje skola ansvarar för det lokala innehållet. Växjöskolorna började arbeta med systemet redan 1996 och nu är 3 500-4 000 elever och 500 lärare och övrig personal anslutna till Kärnhuset.

Varför blev det First Class?
- Vi hade sedan tidigare ett litet e-post-system, men det räckte inte till. Vi studerade några olika lösningar, som Lotus, webbaserat, utveckling av traditionella e-postsystem, men First Class kändes mest rätt (januari -96). Allt var klart från början, och vi kunde göra allt vi önskade direkt.

Antal användare - hur många lärare/ klasser använder det regelbundet?
- Ungefär 90 procent av eleverna och 99 procent av personalen använder det dagligen. Från klockan 08.00-23.00 har vi cirka 100 samtidiga användare uppkopplade hela tiden. Men det är alltid någon inne, dygnet runt.

Hur är datortillgången för elever och lärare?
- Vi har god tillgång på datorer, cirka tre elever per dator och de flesta lärare har egen dator, antingen hemma eller på arbetsrummet.

Hur använder lärarna intranätet?
- Vi använder det för till exempel arbetslagsplanering. All information går den här vägen, mycket få papper delas ut. Elevkontakter är en annan viktig del. Delar av kurser körs delvis via First Class. Sedan har vi salsbokningar, planeringar, externa kontakter. Det mesta finns i någon form i intranätet.

Hur använder eleverna intranätet?
- Eleverna använder det i första hand för kamratkontakter, men det är också förvånansvärt mycket direktkontakt mellan lärare och elev. Andra områden är grupparbeten, elevkårsarbete med mera.

Har det förändrat undervisningen?
- Osynliga elever har blivit synliga. Vi har också fått en öppnare debatt och snabbare beslutsvägar, missförstånden har blivit färre.

Hur använder administrationen och ledningen intranätet?
- På samma sätt som lärarna. Klyftan mellan administration och lärare har minskat. Även vaktmästare, städerskor och matbespisningen är delaktiga
- För ledningen har intranätet blivit ett mycket viktigt verksamhetssystem. Protokoll, remissyttranden, kallelse, mötesplanering, snabbkontakter, informationsspridning, allt går via nätet. Rektorn säger att hon inte skulle klara sig utan det i dag.

Om någon av grupperna inte använder systemet alls eller lite. Varför?
- Vissa elevgrupper är inte så aktiva, till exempel eleverna på estetisk gren, men de börjar komma igång nu. De känner att de missar något annars.

Fördelar med systemet ur användarperspektiv?
- Många av våra särskoleelever är de flitigaste användarna, vilket är kul. De som har svårt att hantera en dator eller med att skriva, till exempel elever med dyslexi, försöker jag få att använda tekniken på ett mer personligt sätt. Ett sätt kan vara att öka teckenstorleken, använda stavningskontroll, röstmeddelanden, bilder med mera.

Nackdelar med systemet ur användarperspektiv?
- Nackdelar, finns det? Det kan vara att en del förlitar sig för mycket på tekniken, och inte skaffar sig en reservplan, när tekniken strular, nät till exempel Internetförbindelsen ligger nere eller datorn går sönder.

Kan ledning, kollegor eller föräldrar gå in och titta på elevernas och lärarnas arbeten?
- Det är viktigt att jag som användare ska känna att jag ska veta vilka som har rätt att se det jag skriver. Är det en klassmapp, eller lärarlagsdiskussion, så är det endast de som kan se det. Ingen annan ska få läsa. Föräldrar har inte möjlighet att komma in i systemet än, utan där försöker vi jobba med webben istället.

Kräver First Class att någon eller några behöver syssla med att administrera systemet?
- Jag har 40-50 procent av min tjänst som administratör. Sedan har vi en underadministratör på varje skola, cirka en timme i veckan. Vår tekniker ser till att burken fungerar. Det här ser vi som lite administration för ett så komplett system med så många användare.

Hur är kostnaderna?
- Eftersom vi har byggt upp systemet under flera års tid, är det svårt att säga vad vi har betalt. Ett nytt system i vår storleksklass kanske kostar 300 000-400 000 kronor.

Är ni nöjda?
- Mycket!

Vilka tips vill du ge till en skola som ska skaffa ett intranät.

  • Lyssna på andra.
  • Välj något att växa i.
  • Skaffa egen kompetens.
  • Börja smått, och lägg till efterhand.
  • Bygg utifrån verkligheten.

 

Carina Näslundh,carina.naslundh@canit.se
Bosse Andersson, bosse.andersson@utbildning.lerum.se


Kontaktperson Växjö:
Per Klasson, per_klasson@kungsmadskolan.se


Datorn i Utbildningen nr 1 2000. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 1 - 00]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 000301