Untitled Document
Carina Näslundh,carina.naslundh@canit.se
Bosse Andersson, bosse.andersson@utbildning.lerum.se
Klyftan mellan administration och
lärare har minskat
I Växjö har elever
och personal i kommunens gymnasieskolor tillgång till Kärnhuset,
en First Class intranätserver, där de allra flesta har
ett eget konto.
Med hjälp av Kärnhuset
kan elever och personal kommunicera internt på skolorna
eller externt ut på Internet. Kärnhuset bygger i första
hand på olika konferenser. I konferenserna behandlas olika
typen av ämnen som berör livet i och utanför skolan.
- Vårt First Class-system, Kärnhuset är i dag
ett komplett intranät med Internet, e-post, konferenssystem,
informations- och arbetssystem. Vi gör det mesta från
att skicka e-post, till att göra en stor del av vårt
"datorarbete" i det, säger Per Klasson, huvudansvarig
administratör för systemet.
- Min uppgift är att se till att det fungerar, utveckla,
utbilda och entusiasmera användarna. En underadministratör
på varje skola ansvarar för det lokala innehållet.
Växjöskolorna började arbeta med systemet redan
1996 och nu är 3 500-4 000 elever och 500 lärare och
övrig personal anslutna till Kärnhuset.
Varför blev det First
Class?
- Vi hade sedan tidigare ett litet e-post-system, men det räckte
inte till. Vi studerade några olika lösningar, som
Lotus, webbaserat, utveckling av traditionella e-postsystem, men
First Class kändes mest rätt (januari -96). Allt var
klart från början, och vi kunde göra allt vi önskade
direkt.
Antal användare -
hur många lärare/ klasser använder det regelbundet?
- Ungefär 90 procent av eleverna och 99 procent av personalen
använder det dagligen. Från klockan 08.00-23.00 har
vi cirka 100 samtidiga användare uppkopplade hela tiden.
Men det är alltid någon inne, dygnet runt.
Hur är datortillgången
för elever och lärare?
- Vi har god tillgång på datorer, cirka tre elever
per dator och de flesta lärare har egen dator, antingen hemma
eller på arbetsrummet.
Hur använder lärarna
intranätet?
- Vi använder det för till exempel arbetslagsplanering.
All information går den här vägen, mycket få
papper delas ut. Elevkontakter är en annan viktig del. Delar
av kurser körs delvis via First Class. Sedan har vi salsbokningar,
planeringar, externa kontakter. Det mesta finns i någon
form i intranätet.
Hur använder eleverna
intranätet?
- Eleverna använder det i första hand för kamratkontakter,
men det är också förvånansvärt mycket
direktkontakt mellan lärare och elev. Andra områden
är grupparbeten, elevkårsarbete med mera.
Har det förändrat
undervisningen?
- Osynliga elever har blivit synliga. Vi har också fått
en öppnare debatt och snabbare beslutsvägar, missförstånden
har blivit färre.
Hur använder administrationen
och ledningen intranätet?
- På samma sätt som lärarna. Klyftan mellan administration
och lärare har minskat. Även vaktmästare, städerskor
och matbespisningen är delaktiga
- För ledningen har intranätet blivit ett mycket viktigt
verksamhetssystem. Protokoll, remissyttranden, kallelse, mötesplanering,
snabbkontakter, informationsspridning, allt går via nätet.
Rektorn säger att hon inte skulle klara sig utan det i dag.
Om någon av grupperna
inte använder systemet alls eller lite. Varför?
- Vissa elevgrupper är inte så aktiva, till exempel
eleverna på estetisk gren, men de börjar komma igång
nu. De känner att de missar något annars.
Fördelar med systemet
ur användarperspektiv?
- Många av våra särskoleelever är de flitigaste
användarna, vilket är kul. De som har svårt att
hantera en dator eller med att skriva, till exempel elever med
dyslexi, försöker jag få att använda tekniken
på ett mer personligt sätt. Ett sätt kan vara
att öka teckenstorleken, använda stavningskontroll,
röstmeddelanden, bilder med mera.
Nackdelar med systemet
ur användarperspektiv?
- Nackdelar, finns det? Det kan vara att en del förlitar
sig för mycket på tekniken, och inte skaffar sig en
reservplan, när tekniken strular, nät till exempel Internetförbindelsen
ligger nere eller datorn går sönder.
Kan ledning, kollegor
eller föräldrar gå in och titta på elevernas
och lärarnas arbeten?
- Det är viktigt att jag som användare ska känna
att jag ska veta vilka som har rätt att se det jag skriver.
Är det en klassmapp, eller lärarlagsdiskussion, så
är det endast de som kan se det. Ingen annan ska få
läsa. Föräldrar har inte möjlighet att komma
in i systemet än, utan där försöker vi jobba
med webben istället.
Kräver First Class
att någon eller några behöver syssla med att
administrera systemet?
- Jag har 40-50 procent av min tjänst som administratör.
Sedan har vi en underadministratör på varje skola,
cirka en timme i veckan. Vår tekniker ser till att burken
fungerar. Det här ser vi som lite administration för
ett så komplett system med så många användare.
Hur är kostnaderna?
- Eftersom vi har byggt upp systemet under flera års tid,
är det svårt att säga vad vi har betalt. Ett nytt
system i vår storleksklass kanske kostar 300 000-400 000
kronor.
Är ni nöjda?
- Mycket!
Vilka tips vill du ge
till en skola som ska skaffa ett intranät.
- Lyssna på andra.
- Välj något att
växa i.
- Skaffa egen kompetens.
- Börja smått, och
lägg till efterhand.
- Bygg utifrån verkligheten.
Carina Näslundh,carina.naslundh@canit.se
Bosse Andersson, bosse.andersson@utbildning.lerum.se
Kontaktperson Växjö:
Per Klasson, per_klasson@kungsmadskolan.se
Datorn i Utbildningen nr 1 2000. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!