|
|
 |
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
||||
|
|
En del av tävlingen om Årets Bästa Skoltidning handlar om upphovsrätt.I tävlingsreglerna står "Ni måste också ange upphovsmän till texter, bilder och illustrationer, och om texter och illustrationer är producerade av utomstående måste ni visa att ni har tillstånd att publicera dem. Det ska också finnas en lista över vilka program klassen/gruppen använt." En av artiklarna i tidningen ska också handla om upphovsrätt. Det finns inga krav på att det ska vara en fullständig redogörelse av lagstiftningen kring upphovsrätt. Beroende på klassens ålder och intresse finns det många infallsvinklar på ämnet upphovsrätt. I denna handledning tar vi upp saker kring upphovsrätt som kan vara till nytta i arbetet med skoltidning. Titta gärna på några av de länkar som finns i slutet av artikeln om ni vill fördjupa er i ämnet. Debatten kring lagar, IT och Internet gör det ibland svårt att veta vad som gäller. Men här utgår vi från att lagen om upphovsrätt gäller fullt ut även på Internet. Fråga som gäller alla För några år sedan var frågor om upphovsrätt en exklusiv kunskap som berörde vissa yrkesgrupper och företag. I dag är det fråga som berör alla. Med hjälp av ny teknik har det blivit oerhört lätt att kopiera, förändra, mångfaldiga och distribuera texter, bilder, musik, dataprogram, filmer med mera. Många gånger kan det vara svårt att inse konsekvenserna och nyttan av upphovsrättsligt skydd. De flesta vet nog att det inte är tillåtet att ladda ner piratkopior av kommersiella datorprogram från Internet. Men när det gäller bilder och kanske fram för allt texter är det ofta lätt hänt att ladda ner dem och använda hela eller delar av dem i sin egen uppsats, eller på sin egen hemsida. Upphovsrätt i allmänhet och vilka regler som gäller för Internet är ett komplicerat ämne, men de grundläggande reglerna är enkla att komma ihåg. Upphovsrätten skyddar Upphovsrätten är ett skydd! Den är till för att skydda den som skapat ett konstnärligt eller litterärt verk. Ordet "verk" kan låta pompöst och i upphovsrättsliga sammanhang talas det ofta om så kallad "verkshöjd", vilket innebär att ett verk (en artikel, en dikt, ett konstverk) ska uppfylla vissa krav på egenart för att omfattas av lagen. Något förenklat kan man säga att egenart är lätt att uppnå. Det kräver bara att ingen annan kan upprepa exakt det du har gjort. Ett tal i matematikboken har kanske ett rätt svar och ekvationen går att ställa upp på ett sätt - alla gör likadant. Om klassen ska skriva en dikt om vintern, kommer det förhoppningsvis in lika många varianter på temat som det finns elever i klassen. Dikterna är resultatet av ett eget intellektuellt arbete och bör omfattas av lagen om upphovsrätt. Samma sak gäller också fotografier, vanliga semesterbilder omfattas också av lagen om upphovsrätt. Ingen kan ta din semesterbild och publicera den utan ditt tillstånd. 
Det är viktigt att komma ihåg att egenart inte har någonting med kvalitet att göra, en text kan vara dålig, men den är ändå skyddad av upphovsrättslagen. I Sverige har vi av tradition haft rätt låga krav på vad som menas med egenart och verkshöjd. Så enklast är att förutsätta att allting är skyddat och det innebär att man inte kan kopiera bilder och texter och använda i en tidning, oavsett om det är i en papperstidning eller webbtidning, utan upphovsmannens tillstånd. Skolan har sedan länge haft särskilda kopieringsavtal som tillåter kopiering av delar av till exempel artiklar till klasser. Men att till exempel skanna in en bild från en bok och använda i en skoltidning, oavsett om den är på papper eller webb, är en helt annan sak och där gäller den vanliga lagen om upphovsrätt.
Exempel:Erik Persson har skrivit en dikt som publicerats i skoltidningen. Några veckor senare hittar Erik sin dikt i en annan tidning. Dikten är förändrad genom att den fått en vers till som helt ändrar på andemeningen i dikten och under dikten står en annan persons namn! För det första har ingen frågat Erik om de får använda hans dikt, för det andra har den förvanskats och för det tredje har en annan person satt sitt namn under dikten. Erik är kränkt på mer än ett sätt. Det första han tänker på är kanske att någon annan satt sitt namn under hans dikt och att den har förvanskats. Den andra personen har kränkt Eriks ideella rätt till sitt verk. Dels genom förändringen, dels genom att inte ange rätt författare. Men Erik har också en ekonomisk rätt till sin dikt. Han ska kunna välja när den publiceras, av vem och hur stor ersättning han ska ha. Ersättningen kanske inte är helt relevant i skoltidningssammanhang, men för professionella skribenter, kompositörer, fotografer med flera är det ersättningen för sitt arbete som man försörjer sig på, antingen genom att själv sälja dina alster eller genom att få lön från en arbetsgivare för att skriva eller fotografera. Reglerna för upphovsrätt finns reglerat i den lag som populärt brukar kallas för upphovsrättslagen, men den heter egentligen "Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk". Lagtexten finns på Internet, till exempel hos riksdagen och hos Juridiskt forum, se länkar i slutet. Om det uppstår frågor och funderingar kring vilka regler som gäller eller hur ni ska redovisa uppgifterna i tidningen - använd "Öppet Forum". Ta inte andras saker Grundprincipen för upphovsrätten är egentligen densamma som i godisbutiken.  Du får inte ta en kola utan att betala för den eller fråga om du får ta den utan att betala för den. Och när du köpt eller fått kolan är det bara att gå ut och berätta att detta är en kola gjord av Åres chokladfabrik.Vad skyddas av upphovsrätten I lagtextens första paragraf står det: "1 § Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovsrätt till verket oavsett om det är
Offentliga handlingar får man normalt citera fritt ur. Det finns dock undantag och det gäller till exempel bilder. Titta på Stockholms stads sidor på Internet och se hur de anger vem som har upphovsrätten till de bilder som används på sidorna, se länk i slutet. Ibland har bilder, texter och hemsidor ett copyrightmärke ©. Det fungerar ofta som en varningssignal. Men i realiteten spelar det ingen roll om märket finns eller inte. I Sverige finns inga krav på cpoyrightmärkning för att ett verk ska vara skyddat. Fråga om lov Bästa sättet att få tillstånd att använda en bild, illustration eller en text är att kontakta upphovsmannen och fråga om lov. Ibland kan det vara svårt att veta vem som äger rätten till en text eller en bild. Är det till exempel tidningen som ursprungligen publicerat bilden eller är det fotografen. Börja med att kontakta tidningen eller företaget. Det kan hända att ni också måste kontakta textförfattaren, illustratören eller fotografen. Sannolikheten att ni får tillstånd att använda bilden i er tidning är stor, men man måste fråga. På hemsidor finns ofta en e-postadress och då är det lätt att kontakta den som gjort hemsidan och fråga om lov att använda materialet i sin egen publikation. Rätt att citera Ibland är det nödvändigt att citera andras texter. Det skulle till exempel vara omöjligt att skriva ett svar på en debattartikel om det inte gick att citera ur den ursprungliga artikeln. Men citaträtten är begränsad och ska användas med omsorg, eller "god sed". Den innebär inte att det är tillåtet att hur som helst citera långa stycken ur andras texter. Ibland måste man citera, antingen för att gå i polemik med en författare eller för att understryka sina egna åsikter. I en recension av en bok till exempel händer det ofta att det ingår en del citat. Även bilder och konstverk får "citeras" det vill säga avbildas i samband med en recension eller en kritisk artikel. Var alltid försiktig och fundera och diskutera kring hur citaten används och varför. Den ideella rätten En upphovsman har också en ideell rätt till sitt verk. Det innebär bland annat att upphovsmannens namn ska anges enligt "god sed". I en tidning innebär det att den eller de som har skrivit en text ska ha sina namn i anslutning till texten. Samma sak gäller för den som har fotograferat, tecknat, eller gjort ett diagram. Den ideella rätten innebär också att man inte kan förvanska en text eller en bild. Det kan vara roligt att förändra och leka med en bild i ett bildredigeringsprogram. Men gränsen mellan vad som är tillåtet och inte är svår att dra. Normala beskärningar av en bild är tillåten, men för att göra större förändringar eller förvanskningar av en bild krävs det att fotografen har gett sitt tillstånd. Exempel: Samma regler gäller när Madeleine, 8 år, har ritat en vacker prinsessa och visar upp teckningen på sin hemsida. Hon blir inte glad om någon kopierar hennes prinsessa och använder sig av ett bildredigeringsprogram för att sätta horn och bockfötter på prinsessan och göra det guldlockiga håret lilafärgat. Om en fotograf ger sitt tillstånd att bilden får förvrängas är det också viktigt att ange vem som har tagit den ursprungliga bilden, att den är bearbetad och vem som har gjort bearbetningen. Det blir inte mer tillåtet att publicera någon annans bild om den är förvanskad till i det närmaste oigenkännlighet. Att låta sig inspireras av en annan persons konstverk och göra ett eget skapande är en annan sak. Fria bilder När klassen producerar en tidning är de självklart roligast om man själv kan göra illustrationerna genom att fotografera, teckna eller använda olika ritprogram. Men ibland behövs andra illustrationer och i dag finns det många möjligheter att hitta bilder som kan användas fritt. Det finns många bildbibliotek på cd-romskivor. De innehåller både fotografier och teckningar för fri användning. Det finns också olika platser på Internet om har bilder för fri användning. Skolverkets Multimediabyrå har till exempel ett stort förråd av illustrationer som skolorna fritt får använda sig av. Där finns också ljudfiler för fri användning. Per Anders Fogelström lever inte Vad händer om upphovsmannen inte lever? Även om en författare eller fotograf är död, gäller upphovsrätten. Texter blir fria att använda 70 år efter upphovsmannen död. För fotografier gäller två olika tidperioder 50 eller 70 år, beroende på om fotografiet jämställs med ett konstnärligt verk eller inte. 
Det innebär att det är fritt fram att använda en lång dikt av Erik Gustaf Geijer, men om man vill publicera en dikt av Bodil Malmsten i sin tidning är det bäst att fråga först. Det innebär att till exempel ett konstverk av en konstnär som varit död i mer än 70 år kan bearbetas och eventuellt förvrängas utan att upphovsmannens rätt kränks.Om upphovsmannen inte lever, men inte heller varit död i 70 år än, måste man begära tillstånd för att använda bilden eller texten. På samma sätt som med ägodelar är det upphovsmannens arvingar som äger rätten till verket. Gäller det en författare kan man alltid ringa till förlaget och fråga vem som har rätten till verket. Det finns flera organisationer som kan hjälpa till när man söker efter vilka regler som gäller för en viss författare, eller konstnär, eller fotograf, se länkar nedan. På flera av webbplatserna finns också listor över vad man bör tänka på när det gäller upphovsrätt. Lagtexten: Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk finns hos riksdagen, www.riksdagen.se , men också hos Juridiskt Forum www.jit.se Juridiskt forum har också en diskussionsplats och en frågelåda där det går att söka på ordet upphovsrätt. Upphovsrätt för skolor: Institutionen för rättsinformatik vid Stockholms Universitet har som en del i ett nordiskt projekt tagit fram en introduktion till upphovsrätten anpassad för skolor www.juridicum.su.se/process/UR/kortom.htm Organisationer som hanterar upphovsrättsliga frågor Copyswede är en ekonomisk förening som verkar för att de vars verk används i media ska få ersättning för detta www.copyswede.se Copyswede har också ett upphovsrättsligt informationscenter med många bra länkar kring upphovsrätt: www.copyswede.se/html/x2.htm Exempel på hur upphovsrätt kan anges På Stockholms stads sidor finns ett exempel på hur det går att ange upphovsrätt till bilder och illustrationer på en webbplats www.stockholm.se/om/index.htm Fria bilder På skolverkets multimediabyrå finns en hel del illustrationer som är fria för skolor att använda: www.multimedia.skolverket.se |
|
Materialet får kopieras för användning inom tävlande grupper.
Webbproduktion, diu admin, 2000-08-15.