|
|
 |
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
|
|||
|
||||
|
|
Här presenterar vi pedagogiska tips kring innehåll och upplägg av ert arbete med att skapa en egen tidning i skolan.Vilket tema (eller vilka teman) ska vi arbeta med? Vad handlar er tidning om? Många faktorer styr. Intressen och aktuella arbetsområden i skolan just nu, hur mycket tid ni har till förfogande och naturligtvis vilken kompetens och vana både elever och lärare inom gruppen har. Vi talar här för att gärna välja teman med anknytning till skolarbetet, men det är fritt fram för andra val av innehåll och inriktning. Och vi vill förmedla ett tips från Roger Kvarlöv, lärare i Tolita som i nio år arbetat med skoltidningar: "En viktig pedagogisk lärdom är att ju mer eleverna får göra egna reportage ur sin livsvärld, desto bättre blir tidningen". "ur sin livsvärld" betyder då med anknytning till elevernas eget liv. Vi skissar nedan på allmänna teman, där vi visar på möjligheter att ändå knyta dem till "elevernas livsvärld". Det är inte säkert att er tidning ska ha ett enkelt tema. Det kan helt enkelt vara arbetet under den här delen av terminen. Bara ni gör det bra, roligt, omväxlande … Valet av medium för spridning, papper eller www, beror förstås en hel del på tillgång och målgrupp. Föräldrarna i rektorsområdet nås troligen bäst med pappersmediet, samarbetspartners långt borta nås snabbast med Internet – om ni och de är uppkopplade. Vilka avdelningar ska vår tidning ha?
Uppgift Ta fram några tidningar, både dagstidningar, veckotidningar, specialtidskrifter. Titta igenom dem. Studera innehåll, typ av innehåll, sättet att presentera och redigera materialet! Vad ska ni ta upp i er tidning? Vad vill ni skildra? Börja med teman och innehåll. Fundera sedan över former och variationen. Vilka typer av avdelningar vill ni ha i er tidning? Exempel på hur tidningen kan integreras i skolarbetet ges på följande sidor. Integrera tidningen i skolarbetet - Får vi göra en tidning på engelska? Frågan kom till redaktionen nyligen. Javisst! Det är en jättebra idé. Att göra en tidning på engelska (eller annat språk) och i engelskundervisningen kan vara en rolig och omväxlande typ av uppgift. I ett pågående skolprojekt med skolor i flera länder i Europa är tidningen den sammanhållande länken. Ja mer än så, tidningen är själva resultatet av samarbetet. Se Curt Guwallius artikel i länklistan i slutet av sidan. Tidningen kan dessutom knytas till det vanliga skolarbetet. Den kan bli en redovisning av det man arbetat med. Tidningen kan både spegla ett enstaka tema - se mer nedan - eller vara en omväxlande mix av allt man arbetat med. Alla uttrycksformer tillåtna - även korsord på www Alla uttrycksformer är ju tillåtna: dikt eller analys, foto, teckning, inskannad målning - eller ett linoleumsnitt. Gör ni en webbtidning kan det till och med gå att lägga in en animering, en ljudslinga eller en videosekvens! Tänk bara på att inte göra den så stor att det tar lång tid att överföra (och ange storlek vid länken, så vet mottagaren vad han har att vänta på). I avdelningen för handledningar kommer senare en instruktion hur du kan göra för att lägga in medier i dina sidor. Men korsord är ju svårt att göra på www? Nej det går faktiskt. I Datorn i Utbildningens JavaScriptskola, kan ni lära er göra korsord för www. Eller vill ni kanske bygga in en enkät i er tidning? Läs då senaste avsnittet i DiUs JavaScriptskola. Se länk i slutet av sidan. Lagarbete – med lärare och andra resurser Samarbeta gärna i flera ämnen. Bildläraren kan vara en stor resurs när det gäller att skapa fina bilder eller kanske när det gäller att tänka estetiskt - redigera för vackra uppslag i er tidning. Läraren i svenska - eller främmande språk - är självklart en tillgång. Tidningen är i hög grad en fråga om språk. Ta helt enkelt vara på resurserna i er omgivning. Det behövs om ni ska skapa en bra tidning! Kanske ska ni göra ett studiebesök vid ortens tidning, när ni hunnit en bit på vägen. Fråga dem - kollegor emellan - om hur de arbetar, hur de skulle lösa det eller det problemet… Gör tidning omkring studieteman! En idé kan vara att i tidningsform redovisa ett pågående projekt i skolan. Förena nytta med nöje! Låt projekt och teman ni arbetar med bli en tidning. Här följer några exempel på hur teman kan utvecklas brett eller smalt. De kan utgöra tema för en hel tidning, eller flera olika teman kombineras till en tidning. Vi har valt att utgå från vatten som övergripande ämne, men valet är helt fritt. Vi har velat illustrera hur ett tema kan vara naturinriktat, samhällsinriktat, historiskt. En aspekt kan utgöra en hel tidning, eller flera sspekter blandas. Dessa exempel vill visa hur tidningen kan vara en arbets- och redovisningsform i skolans arbete. Men glöm inte att en tidning gärna ska rymma variation. Lätt och svårt, allvarligt och skämtsamt. Studera tävlingsreglerna Tänk också på tävlingsreglerna. Varje tidning i tävlingen ska innehåll en intervju med en personlighet. Den ska innehålla en artikel om upphovsrätt. Ni ska redovisa källor, så anteckna dessa under arbetets gång. Hur fick mormor vatten? Nivå: grundskola Om brunnar och vattenpumpar - mormors på landet. Intervjua någon släkting. Hur finner man vatten? Hur djup är en brunn? Hur fungerar de gamla vattenpumparna på landet? Rent vatten? Vrid på kranen och vattnet rinner. Vårt dricksvatten tas oftast för självklart. Varifrån kommer det? Det är i själva verket produkten i ett avancerat system. Låt oss studera det! Detta kan vara ett temaarbete för en klass. Nivå: grundskola Ledare: Rent vatten - en självklarhet? Vattenrening - hur fungerar det? Ren kemi!. Vattenreningsverk och vattentorn i staden. Gör ett studiebesök på reningsverk. Studera avlopp och avloppssystem. Varför är det krök på röret till avlopp? Från torrdasset till vattenklossetten. Intervjua personer i olika åldrar, från riktigt små till riktigt gamla om vattnet: Behöver vi rent vatten? Är det viktigt? Att färdas över vatten Vatten som transportled är det samlande i detta tema. Här är det fysik och teknik som står i centrum. Nivå: grundskola och gymnasieskola. Skida och skridsko - helt olika principer. Floder, kanaler och akvedukter. Hur fungerar en sluss? Segla mot vinden - hur är det möjligt? Propellern - hur fungerar den? Intervju av idrottsman, sjökapten, fritidsseglare… Vatten, mångfasetterat Vatten och luft, utan dem klarar vi oss inte. För människan och naturen är båda centrala. Vattnet som är vårt tema här, spelar många väsenliga roller i människans liv. Dryck och kraftkälla, transportled och natiosngräns är några. Tänk efter själv, vad vatten betyder för oss. Dela upp i teman och arbeta med dem i grupper. Nivå: gundskola. Moln, vatten, is och snö - vad är vatten? Is och hav, moln, regn och snö - vattnets kretslopp. Vatten som dryck och bevattningsmedel. Bevattningsssytem som samhällsordnare i det gamla Kina och moderna Kina, eller i Egypten. Vattenkraft - från vattenhjulet till elkraftsturbinen. Vatten som transportled. Floder, kanaler, akvedukter. Från stock till supertankers. Vatten som nationsgräns. Gränsfloder och gränshav. Makten över medelhavet - eller senare över världshaven - var länge storpolitik. Havets skräck och guddom. Människans respekt för och insikt om havets betydelse har uttryckts i bland annat religionens form. Från Poseidon till Lockness-odjuret. Intervju av en planingenjör om vår vattenförsörjning, en naturvetenskapsman, en meteorolog, en bonde. Intervjua en präst om skräck och gudar, tron på havets gud och skyddsänglar. Länkar Tävlingsreglerna hittar du i menyn under Om tävlingen. Använd uppslagsverk och andra källor du kan hitta i biblioteket, klassrummet eller hemma. Sök på Internet. Läs mer om sökning på Internet i Handledningarna. I DiUs JavaScriptskola hittar du tips på bland annat hur du gör ett korsord för www. |
|
Materialet får kopieras för användning inom tävlande grupper.
Webbproduktion, diu admin, 2000-08-15.