DATORN i UTBILDNINGEN

Hela den här webbplatsen är till för att stödja en tidningsproduktion i skolan. Vi börjar genom att följa en verklig tidningsproduktion i skolan. Kom med!

Vårt exempel är hämtat från Carina Näslundhs reportage i Datorn i Utbildningen (4/97). Det handlar om läraren Gunilla Celén och hennes femmas arbete med förra årets vinnande bidrag i skoltidningstävlingen.

På lilla Ljungaskolan i Sävsjö finns ett gäng lyckliga och stolta femteklassare. Anledning? De vann tävlingen om bästa skoltidning på Internet under Netd@ys-veckan. Och priset var en bärbar multimediadator, fullproppad med nyttiga och roliga program.
– Vi har haft otroligt roligt och vi har lärt oss massor, både jag och eleverna", berättar Gunilla Celén, klassens lärare.

Men det här var resulatet, när man hade vunnit tävlingen. Låt oss ta det från början. Hur arbetade klassen med sin tidning?

Att skapa idéer

Vissa förutsättningar fanns om innehållet. Klassen skrev upp olika idéer på tavlan och enade sig ganska raskt om vad som skulle göras och vilka som skulle göra vad. Samtidigt som klassen diskuterade arbetades det febrilt inne i Gunillas lärarhuvud: "Hur mycket och vad klarar vi av att göra? Inget jättearbete så att vi stupar. Hur ska alla kunna känna sig delaktiga? Vilka är självgående? Det måste finnas någon med lite datorvana i varje grupp, så att jag hinner hjälpa andra".

Hur tänker ni arbeta med att samla in idéer? När ska hela gruppen arbeta ihop och när ska arbetet göras enskilt eller i mindre grupp? Vilken arbetsfördelning ska finnas? Vilka roller/funktioner behöver finnas? Kanske ska alla vara med och samla material, alla skriva, alla vara med i bildarbetet, alla vara med och redigera eller vill ni specialisera er mera?

Att skapa en plan för innehållet
Vi fortsätter att citera ur reportaget om Gunilla Celéns klass:

Tidningen, som döptes till Nätankan, innehåller ett porträtt av Elna Nilsson, författare till boken "Sävsjö – ett samhälles liv och historia", bildgalleri från klassen, Hjärtefrågan, en presentation av några i klassen, spökhistorier, insändare, funderingar kring datorn i framtiden och dikter.

Vilket innehåll planerar ni? Anknutet till skolämnen? Kanske ska ni spegla och redovisa något pågående undervisningsprojekt i tidningsform?

Förberedelser
Vidare ur artikeln:

Intervjun med Elna Nilsson krävde en hel del förberedelser – och insatser från Gunillas sida.
- Det gäller att få barnen att tänka på vad som kan intressera läsaren, annars blir det gärna frågor om älsklingsfärg och favoritmat.

Att intervjua
Den ovannämnda författarintervjun gjordes av en grupp på fyra flickor.

– Vi fick göra upp om tid, vi hade skrivit ner alla frågor i förväg. En ställde frågor, en skrev upp allting Elna Nilsson sa och hon fick skriva hela tiden så det gällde att ställa frågorna så långsamt som möjligt, berättar Jasmina, Heidi, Ranjita och Tora, som gjorde intervjun.
Sedan var det dags att sovra i materialet och skriva rent, först på kladdpapper och sedan på dator.

Hur arbetar man med intervjuer? Se vidare i handledningarna. Där hittar du tips och checklistor för intervjuer.

Att värdera nyheter och följa upp frågor

Att välja ut vad som skulle skrivas var inget större problem enligt flickorna. Gunilla höjde dock en aning på ögonbrynen när de kom tillbaka. Elna Nilsson hade berättat att det mest dramatiska hon hade varit med om i sitt liv var ett barnkrån. Ingen av flickorna tyckte att det var särskilt märkvärdigt och frågade ingenting om bankrånet.
– För barnen var det ungefär lika overkligt som någonting de ser på TV. Men det skapade en bra grund för att prata om journalistik och att det är viktigt att lyssna och ställa följdfrågor

Det behövs säkert diskussioner under gång kring detta att skriva, att skriva för en publik, att tänka på läsaren. Vad vill läsaren veta? Använd andras ögon!

Tidsplanering

Tidsplanering är en annan färdighet klassen övat på. Med de snäva tidsramar som gällde fick varje grupp ansvara för att artiklar och texter blev klara på utsatt tid, även om det innebar att jobba på rasterna. Målet var mycket tydligt och likaså resultatet - både i form av den färdiga produkten och vinsten i form av en dator.
– Arbetsformen har varit utmärkt och motivationen var på topp hela tiden.
– Om jag hade anat vilka proportioner detta skulle få hade vi nog lagt ner mer jobb på artiklarna. Även om jag är fullt nöjd med vår prestation tänker jag på att många i klassen är kapabla till betydligt mer avancerade texter, vilket inte riktigt syns i Nätankan, säger Gunilla Celén.

Ska man klara ett sånt här projekt krävs samarbete och planering.
"Mer jobb på artiklarna", säger Gunilla Celén. Hur kan man höja kvalitén på dem? Läsa varandras artiklar och fråga om sånt man inte förstår, eller får veta tillräckligt om? Föreslå förbättringar och tillägg – eller strykningar av onödiga upprepningar…

Skriva in, bearbeta, redigera
Arbetet med tidningen Nätankan var stressigt och intensivt, men det innebar också att både barnen och Gunilla lärde sig nya saker:

Datoranvändning är relativt nytt i klassen. Nu fick alla en bra anledning att sätta igång. Texterna skrevs in i ordbehandlare och efter den här perioden klarar fler av barnen att arbeta självständigt med ordbehandling. De har "hittat enterknappen".
Sedan var det dags för lay-out och nu behärskar nästan alla i klassen grunderna i Publisher. Barnen har också lärt sig att leta på Internet. Tidigare hade Gunilla försökt att intressera barnen för att själva prova Internet, men barnen tyckte att var svårt. Det ändrade sig under de här dagarna.

Webbpublicering - hur då?
Sista momentet är att lägga upp tidningen som webbsidor och själv lägga ut detta på nätet.

För Gunillas egen del blev det en snabblektion i att göra sidor för webben. Två dagar innan dead-line upptäckte hon att man skulle lägga ut tidningen på nätet själv, något hon aldrig gjort förut. I det läget var nästan hela tidningen gjord och paniken spred sig.
Räddningen blev en 13-årig konsult, Fredrik, son till Gunilla. Åsikterna gick isär om huruvida det gick att använda Publisher för att lägga ut materialet på webben och det slutade med att Fredrik hjälpte till att flytta över allt textmaterial till FrontPage, lägga in bilder och se till att sidorna hamnade på nätet.
– Det var inte så svårt, tycker Fredrik, som har egna sidor på nätet och mycket väl kan tänka sig att arbeta med grafisk design för webben i framtiden.
Det tog en hel del tid och Fredrik och Gunilla satt uppe och jobbade en bra bit in på nätterna de sista dygnen före inlämning.

Krav på kunnande
Efter tidningsprojektet gick Gunilla en kurs.

I längden kommer det inte att räcka med datorglädje – det krävs mer. I klassen är det bara 6 av 22 elever som har tillgång till dator hemma och det känns extra angeläget för lärarna att ge barnen möjlighet att skaffa datorvana i skolan.
Gunilla läser just nu en 10-poängskurs i datakunskap för lärare som Svenska Distanshögskolan arrangerar i samarbete med Utbildningsradion och ett antal högskolor. Den första delen av kursen var inriktad på teknik, nu handlar det om datorn i undervisningen. I samband med kursen har deltagarna också fått möjlighet att låna hem en dator.
– Den datorn ger mig minst lika mycket som själva kursen. Nu kan jag hantera filer som uppför sig konstigt och kommer bort. Jag känner mig säker nu, säger Gunilla Celén.

Länkar

Gunilla Celén finns med i frågepanelen till årets tävling. Skriv gärna till vårt Öppet forum och ställ frågor eller berätta om problem och framgångar.

Läs Carina Näslundhs reportage i Datorn i Utbildningen nr 4/97 om läraren Gunilla Celén och hennes femmas arbete med förra årets vinnande bidrag i tävlingen om bästa skoltidning. Naturligtivis ska du titta på resultatet också, http://www.savsjo.se/ljungaskolan/skoltidning.

För mer ideér om innehåll och idéer, gå till nästa avdelning, menyns Uppslag för innehåll. Vill du ha mer material om att skriva eller om källredovisning gå till Handledningarna.

Behöver du gå kurs kring verktyg och arbetet med skoltidning. Se Datorn i Utbildningens webb, avdelningen Studietips och kurser.

Läs Datorn i Utbildningen för löpande artiklar kring tävlingen, lärares arbete med IT och kring programvaror för skolan.

Datorn i Utbildningen, tävlingsledningen, 2000.

Materialet får kopieras för användning inom tävlande grupper.

Webbproduktion, diu admin, 2000-08-15.