3D grafik utan tårar
Ray Dream Designer
Gunnar Jutelius
Ray Dream Designer 3 är ett 3-D program under Windows, som kan det mesta vad gäller
att ta fram 3-D bilder, det vill säga stillbilder – inte animationer.
Du kan hämta färdiga sammansatta objekt från ett bibliotek eller ta
in enkla former som sfärer och kuber, samt skapa text i 3-D.
Skapa modeller
Det finns också möjlighet att själv modellera objekt. Ray Dreams
modellerare är ett bra verktyg. Man ser vad man gör, för det mesta. Sen
gäller det att ha datakraft för att slippa vänta på att ens
trådmodell "renderas", får en hud.
Att jag tycker att modelleraren är bra, betyder inte att den uppfyller alla ens
önskedrömmar. Att skapa ett rudimentärt ansikte med ögonbryn,
näsa, kinder och haka är kanske inte helt omöjligt, men snart sitter
man där med ett virrvarr av trådar som man inte lyckas få någon
ordning på. I programmets manual, som är utförlig och bra disponerad,
finns under rubriken "avancerad modellering" beskrivet hur man skapar en gaffel, ett
ting som förgrenar sig. Rubrikens "avancerad" är i 3-D sammanhang och
speciellt i den här prisnivån rättvisande, men kanske inte vad
den oinitierade hade hoppats på att få ut.
När man väl skapat sina objekt gäller det att få dem att passa ihop.
Programmet ger goda möjligheter, men för att utnyttja dem krävs lite
träning och tålamod.
När man sätter ihop objekten arbetar man i ett 3-D perspektiv. Vad
man saknar är möjligheten att samtidigt se sina objekt från
sidorna och uppifrån. Det är möjligt att växla vy, men
då får man traska runt i menyerna, sånt tar tid. Och när
en del vanliga kommandon, har "snabbkommandon" som består av att fyra tangenter
ska tryckas ner samtidigt eller att man är tvungen att tänja fingrarna till
bristningsgränsen för att samtidigt nå Ctrl-tangenten och nollan blir
man lätt irriterad. När ska ärade herrar och damer programmerare
låta användarna själva få välja sina snabbkommandon kan man
undra? och få designa sina egna gränssnitt?
Ljus och kamera
Ljus på scenen och nya kameror skapar man lätt, men sen gäller det
att få dem på plats och i rätt riktning, då blir det lite
bökigt. För att rikta en kamera eller ett ljus mot en punkt mellan två
föremål rekommenderas man att skapa ett "dummy"objekt att sikta mot, ett
föremål som sen ska suddas innan bilden tas fram.
Ytstruktur
I programmet finns goda möjligheter att ge sina föremål ytstrukturer.
För att ge t ex träkaraktär åt ett föremål, kan man
utgå från en bitmapbild, som just föreställer trä eller man
kan utgå från en speciell träfunktion som ingår i programmet.
Jag kan också lugna alla som gillar marmor. Det finns möjligheter. Själv
får jag sura uppstötningar av allt marmorerande i tid och otid!
Man kan ge sina ytor färg, glans, reflektion och struktur, dessutom kan man skapa
genomskinliga föremål och välja brytningsindex. Man kan inte bara ge
hela objekt en yta, man kan dessutom använda rena färger eller ytstrukturer
för att måla på objekten i 3-D! Det penselstreck man dragit blir dock
först bara en tunn svart linje, sen får man vänta en stund på att
färgytan ska växa fram, men möjligheten finns ändå där!
Klasser
De föremål man skapat kan man kopiera och de inordnas då i en klass,
ändrar man så på geometrin hos ett av klassens objekten så
förändras de andra objekten på samma sätt. Objekt i en klass
måste ha samma geometri, men de kan ha olika ytstrukturer.
Prestanda
Vad kan man då åstad-komma i programmet? Jag försökte göra
det lite svårt för mig och försökte mig på att skapa en
ljusstake med ett brinnande ljus. Att få stearinen att rinna efter ljuset gick
bra, men att komma tillrätta med ljuslågan lyckades inte riktigt lika bra.
Lågan blev lite väl glasartad.
Jag gjorde dessutom två glas, fyllde dem med ett lättflytande innehåll och
placerade två gafflar invid dem. Gafflarna försåg jag med varsitt
odefinierbart bär. Resultatet kan beskådas här bredvid.
När man skapar sina föremål kan man antingen låta programmet ge dem
en enfärgad skuggad "hud" eller om man tröttnar på alla uppmålningar
av huden, så låter man föremålen framträda som svarta
trådar.
När man skapat sina föremåls geometri, vill man få fram den
färdiga bilden med sina föremål klädda i de material och ljus
och skuggor man bestämt och den eventuella dimma, som man har möjlighet och
eventuell lust att sprida över scenen. Då är det dags för renderingen.
Rendering
Ray Dream Designer skapar sina bilder med hjälp av att följa ljusstrålarnas
väg från föremålen till kameran, det som kallas "ray tracing".
... tar tid
Det blir en del räknearbete för datorn så här behövs potens. Min
486 DX med 16 Mb minne tog rejält med tid på sig.
Innan man sätter igång bildframtagningen, renderingen, så kan man
låta programmet uppskatta tiden fram till färdig bild. För att få
fram bilden med de två glasen uppgav programmet att det skulle ta 41 minuter och
26 sekunder. Jag satte igång renderingen vid 10-tiden på kvällen. Klockan
2 på natten var den inte färdig. Jag gick och la mig och somnade. När jag
vaknade vid 7-tiden på morgonen var den klar, så den exakta tiden för att
fram en bild 480*480 pixels stor med en upplösning av 72 dpi kan jag inte meddela exakt.
Tiden det tar beror dels på den upplösning man väljer och dels på hur
många ljus man sätter in och hur många gånger man låter
ljuset speglas och antalet objekt ljuset ska få gå igenom innan programmet ska
låta ljuset svartna.
Här presenteras Ray Dream Designer 3. Nya versionen 4 kommer nu, priset: 2950 kr.
Agent är Zea, vilka har ett kvalificerat multimediasortiment. Zea Sverige, Box 274,
574 23 Vetlanda. Tel 0383 - 562 00, fax 0383 - 175 90.
Gunnar Jutelius
KTH-Haninge, Multimedialabbet,
Marinens väg 30, 136 40 Haninge
tel: 08 - 707 31 51
fax: 08 - 707 31 27
Datorn i Utbildningen nr 4 1995. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
