Problembaserad inlärning, PBI?
Göran Wendelhof
gorwe@bsl.utb.lio.se
Det är ingen tillfällighet att vi på senare tid fått se fler och fler
utbildningsprogram vid universitet och högskolor välja PBI-problembaserad
inlärning (eng PBL, problem based learning) som metod. Senast gäller det
den nya civilingenjörsutbildningen i Informationsteknologi vid Linköpings
Universitet.
Det samhälle som nu växer fram kräver kritiskt tänkande, kreativa
problemlösare, vana att samarbeta i grupper för att tillvarata olika kompetenser.
Vana och kvalitetsmedvetna nog att fortlöpande se på och utvärdera det
egna arbetet. PBI förstärkt med användning av modern informationsteknologi
och på litet sikt distanshandledning är en av vägarna dit. Nu har den
insikten på allvar börjat nå in också i gymnasieskolornas metodiskt
något förstenade värld. Detta kan på kort tid medföra ett
konkret förändringsarbete av stor vidd till skillnad från
åtskilliga pappersreformer man upplevt genom åren – reformer som avsatt
få om ens några spår. Det innebär också ett betydande
fortbildningsbehov.
Skapar förutsättning för livslångt lärande
Som jag ser det har vi i PBI + IT inte bara en viktig del av svaret hur framtidens
pedagogik skall se ut. Vi skapar också förutsättningar för det
livslånga lärandet. Det livslånga lärandet är idag ett
begrepp som alla från EU-kommissionen och neråt börjat fundera
över och vrider och vänder på. Nästa år, 1996, är
förresten proklamerat av EU-kommissionen till Europeiska året för
livslångt lärande! Det känns ganska naturligt för mig att med
hela handen peka mot vår metod som en av lösningarna.
Hälsouniversitet(HU) först med svensk PBI- modell
Hälsouniversitetet och Vårdhögskolan i Linköping har ett gott rykte
som etablerade PBI-pionjärer i vårt land. Man började med PBI där
redan 1986. Undervisningsmodellen används där för den högre
vårdutbildningen dvs utbildningen av läkare, sjuksköterskor,arbetsterapeuter,
sjukgymnaster och laboratorieassistenter. Inspiration och idéer fick man bl a från
Mac Master's University i Canada och Limburgs Universitet i Maastricht, Holland.
HU ville hantera ökad kunskapsmängd och helhetssyn
Problemet som gjorde att man så medvetet sökte sig mot PBI var främst
att kunskapsmassan dramatiskt ökade. Detta samtidigt som man till varje pris ville
behålla en helhetssyn på vårdtagaren.
En viss oro fanns att faktakunskaperna skulle bli sämre hos de
föärdigutbildade. Utvärderingar har dock INTE påvisat
nämnvärd försämring av faktakunskaper.Intressant är i
stället att utvärderingarna visat att förmågan att lösa
problem och att ta till sig ny kunskap ökar. En annan konstaterad effekt är
att bemötandet av vårdtagarna blir klart bättre.
Birgittaskolans satsningar
Birgittaskolan är en gymnasieskola i Linköping med Barn- och Fritidsprogrammet
(BF) och Omvårdnadsprogrammet (OP), KomVux, Teoretiska kompletteringskurser samt
skräddarsydda uppdragsutbildningar inom vård /omsorgoch inom IT. Inom programmen
tillämpar man konsekvent en till gymnasieskolan anpassad PBI-uppläggning av
studierna. Också i övrigt anpassas undervisningen om möjligt i
PBI-riktning. Man började införa modellen 1988. Skolan organiserades
i arbetsenheter och lärarlag.
Programklasserna organiserades i basgrupper
Skolans samtliga lärare har PBI-utbildats av Hälsouniversitetet och lärarlagen
har vid större projekt även tillgång till fortlöpande handledning av
rutinerade kollegor därifrån. I elevernas basgrupper tränas snabbt och
konkret under årskurs 1 hanteringen av de olika momenten t ex planering,
problemidentifiering, kunskapssökning och redovisning.
Birgittaskolan är den första svenska gymnasieskola som så konsekvent
arbetat med PBI som en av ledstjärnorna.
Konkret – vad gör man nu i ett PBI-jobb egentligen?
I regel utgår ett PBI-arbete från en övergripande målsättning
och en bild , med anknytning till den övergripande målsättningen men
vanligen med många möjliga tolkningar.
Eleverna genomför sedan i basgrupp brainstorming och kategorisering. Därefter
formulerar dom egna frågeställningar och inlärningsmål. Dessa
diskuteras vanligen med handledaren., en diskussion där man som handledare upplever
sig som "bollplank".
I vår modell lägger vi också in en viss ledning i att ett antal
nyckelord skall täckas in av arbetet.
Eleverna utvärderar arbetet kontinuerligt med frågor som " vad har Du som
gruppmedlem bidragit med i det här och det här avsnittet?" Trycket att aktivt
delta och bidra efter sin förmåga uppstår inom gruppen.
Stor vikt läggs vid redovisning och rapportskrivning. Efteråt görs en
slutlig utvärdering då förstås också handledarens roll
granskas och ifrågasätts.
Senaste större PBI-arbete jag själv varit handledare i var "Tema vatten" i
två BF-klasser, åk 2. Tid togs bl a från barn- och fritidsområdet
från naturkunskap, religion, samhällskunskap och svenska. Vi delade in det
stora området i ett kulturellt och socialt perspektiv, ett naturvetenskapligt
perspektiv och ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Jag var klart imponerad
över mina gruppers sätt att arbeta och redovisa så mycket mer som
jag i det här fallet på grund av sammanfallande viktiga uppgifter var
tvungen att utebli från ett par handledartillfällen.
Eleverna bra som självständiga problemlösare
Vi har konstaterat att metoden leder till mer självständiga elever, tränade
i aktivt kunskapssökande,egenplanering och problemlösning, men också i
att hantera olika utvärderings- och redovisningstekniker.
Glädjande och mycket intressant (särskilt som psykologilärare )är att
få följa den i många fall snabbare mognaden och det allmänt - inte
alltid för handledaren angenäma(!) - ifrågasättande
förhållningssätt som utvecklas. Många tecken tyder också
på att metoden stärker svaga elevernas roll genom att de mer får
arbeta utifrån egna förutsättningar.
Våra egna utvärderingar visar slutligen ett samband med trivsel i skolan.
Ny lärarroll – nu är vi alltså handledare!
Lärarrollen ändras förstås helt för att inte säga
dramatiskt. ütminstone kan man känna det så i början, innan man vant
sig. Det är ju t ex så att det är eleverna som har bollen och
ställer frågorna......Då inser man ju lätt att man som
lärare i traditionell undervisning ofta svarat på frågor som
ingen har ställt....( inte att undra över att eleverna då kan
vara ointresserade! Läraren har ju en monolog med sig själv...) .I
värsta fall är både de egna frågorna och svaren smått
föråldrade och har tyvärr större samband med ens egen
utbildning/erfarenhet för x antal år sedan än med samhället
som det ser ut idag.....
Handledarrollen – den nya rollen – innehåller mycket av lyssnande och inlevelse och
ibland förstås ingripanden i ett urspårat förlopp. I avsnittet om
vad man gör i ett PBI-arbete använde jag ordet "bollplank" och jag tycker det
säger rätt så mycket. Då och då kan man förstås
också få ställa upp för att med en lektion belysa ett visst fenomen.
Att få sin egen roll utvärderad ingår som sagt och är naturligtvis
nyttigt.
Till slut den som har stark tro på hierarkiska system och kommandomodeller klarar
nog inte ut det här ......Så är det förresten alltmer inom
näringslivet också!
Adjö till läroboken som den STORA källan!
Att läroboken inte har så stark ställning i PBI har väl alla
läsare redan räknat ut. Det är inte längre EN bok för ALLA .
Nej, det är massor av olika källor och här kommer numera IT i form av
internettjänsterna och i form av CD-rom och bibliotekens söksystem in i bilden.
Uppläggningen påskyndar onekligen kraftfullt ett omtänkande vad gäller
allt som rör läromedel och läromedelsanvändning. Och det är
dessutom ett fortlöpande omtänkande.... Vi testar just nu interaktiva
läromedel ute på nätet!
Att ämnesgränserna minskar i betydelse i denna metod är väl
närmast närmast en självklarhet Och det stämmer ju bättre
med livet utanför,inte sant?
Skapar förutsättningar för livslångt lärande
Som jag ser det har vi i PBI + IT inte bara en viktig del av svaret hur framtidens pedagogik skall se ut .Vi skapar också förutsättningar för det livslånga lärandet. Det livslånga lärandet är idag ett begrepp som alla från EU-kommissionen och neråt börjat fundera över och vrider och vänder på. Nästa år, 1996, är förresten proklamerat av EU-kommissionen till Europeiska året för livslångt lärande! Det känns ganska naturligt för mig att med hela handen peka mot vår metod som en av lösningarna.
Göran Wendelhof
Lauml;rare i psykologi, samhällskunskap, historia vid Birgittaskola
projektledare för Landstingsskolornas Internetprojekt
E-mail:gorwe@bsl.utb.lio.se
Datorn i Utbildningen nr 4 1995. Artiklar ur Datorn i Utbidlningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!
|
