Den nytillträdda engelska regeringen lyfter fram skolan som en primär faktor för landets framtid.Delvis är motiven de samma när beslutet tagits om Kunskapslyftet, en satsning på 1,6 miljarder kr för vidareutbildning av drygt 100.000 svenskar utan arbete eller med avsaknad av gymnasiekompetens. Satsningen är motiverad både av sysselsättningsskäl och av en samhällsutveckling med snabb förändring av teknik och yrkesstruktur, vilken ställer krav på nya kunskaper och färdigheter. IT och distansmetoder kommer här att ställas inför en rejäl utmaning, kan de bidra i en storskalig utbildning? (Se vidare artikel sid 53)
I ännu högre grad ställer samhälls-utvecklingen dock krav på ungdomsskolans förändring. Vi måste utbilda elever hugade och förmögna att bära framtiden på sina axlar.
Kraven får konsekvenser av flera slag, riktade både uppåt och nedåt. Ungdomsskolan måste få stimulans och resurser för att orka med förändringsarbetet. Min enträgna önskan är att ungdomsskolans resurser inte tillåts fortsätta att krympa med minskad lärartäthet, färre människor och sämre verksamhet som följd.
Den andra sidan är skolans eget inre förändringsarbete. Här pågår en nödvändig utveckling av arbetsform-er och pedagogik. I vårt miljötema liksom i andra artiklar speglar vi hur skolan med nya arbetsformer och IT kan skapa arbetsglädje. Den kan i samverkan med högskolor bidra till vårt kunnande. Den kan gripa in i samhällsfrågor, skapa engagemang och medvetenhet. Den kan fostra medborgare, i demokratisk anda.
Jag tror på det positiva exemplet. Ge oss flera!
Peter Becker
Åter till DiUs indexsida