Guldäpplet och pedagogisk utveckling


Tülay Gürgün, Guldäpplepristagare 2015:

– Man måste hålla sig uppdaterad och lära sig något varje dag

Tülay Gürgün har haft många roller, bland annat som biträdande rektor, projektledare och klasslärare. Sedan många år är hon modersmålslärare i turkiska i Botkyrka kommun men också mediepedagog och bibliotekarie och kombinerar allt detta i arbetet med eleverna på Grindtorpsskolan i Alby, ett arbete som lett till ett Guldäpple.

– Det finns inga böcker som passar mina elever, därför var det enkelt att digitalisera undervisningen, säger Tülay.

Hennes intresse för medier väcktes tidigt och ledde till en utbildning till mediepedagog på Dramatiska Institutet i början av 1990-talet. Sedan dess har hon arbetat med detta med sina elever. Och Tülay har alltid varit mån om att ge ut elevernas arbeten så att fler kunnat ta del av dem. Innan digitaliseringen var det böcker men med den så blev räckvidden än större.

Visualisera språket
– När datorerna kom kunde vi lägga ut elevarbeten på skolans hemsida vilket ledde till att vi fick kontakt med Turkiet. Det var spännande och mycket roligt.

Genom åren har Tülay digitaliserat allt sitt material. Det har naturligtvis tagit mycket tid men den stora vinsten är att det är lättillgängligt för eleverna och för alla andra. Vad var det då hon såg i mediepedagogiken och i digitaliseringen som gjorde att hon satsat så helhjärtat på detta spår?

– Det finns andra sätt att uttrycka sig än med ord. Det är mycket enklare med bilder och symboler, att visualisera språket, och dessutom är det mycket roligare.

I undervisningen med eleverna arbetar Tülay med olika teman, till exempel fabler och hon har lagt märke till att eleverna lättare kommer ihåg den när bild finns med.

– Eleverna använder bilder när de jobbar med liknelser, till exempel envis som en åsna, de jobbar med kollage och visualiserar uttrycken och då lär de sig bättre. När man visualiserar språket så blir det rikare på många sätt, säger Tülay.

Digitala böcker för utveckling
Jämfört med analoga böcker så lyfter hon fram en annan fördel med bloggarna – eller de digitala böckerna som Tülay kallar dem.

– I bloggen kan man enkelt rätta till eller till och med byta ut en text i efterhand, det finns helt enkelt fler utvecklingsmöjligheter med den digitala formen.

Högstadieeleverna får en ny blogg varje år med olika teman. Temat kan vara en virtuell resa i Turkiet där de jobbar med olika historiska platser eller presenterar kända personer som har levt eller lever i Turkiet.

Kompetens för att skapa
Förutom Tülays engagemang för elevernas språkliga utveckling i sitt modersmål, turkiska, så vill hon att eleverna ska bli kreativa. Även på detta område menar hon att de digitala verktygen kan vara till god hjälp.

– Det finns så många digitala verktyg för att de ska bli mer kreativa och kunna skapa själva. När de skriver egna böcker använder vi till exempel Storybird, där man tar andras bilder och sätter ihop till en egen bok.

Ett annat inslag kan vara att eleverna gör presentationer i multimodala former där bild, ljud och text används.

– Eleverna har sina egna digitala världar där de mest spelar spel och är på sociala medier. Hos mig används det digitala i ett annat syfte än det de är vana vid vilket leder till att eleverna ser andra möjligheter än att vara konsumenter, att de kan använda digitala verktyg för att skapa själva.

– När de skapar själva lär de sig också mer om källkritik och upphovsrätt eftersom vi pratar så mycket om olika källor och vad man får och inte får använda, säger Tülay.

Arbetet med att skapa själva påbörjas tidigt och redan i årskurs tre arbetar eleverna med att skriva egna böcker, i årskurs fyra skriver de egna sagor som Tülay sätter ihop till en digital bok som alla andra sedan kan läsa i bloggen.

– På högstadiet blir det lite mer avancerat och eleverna jobbar med olika presentationer med ljud, bild och text som man lägger ut på nätet. Eleverna ger varandra feedback på ett självklart sätt, det är så tydligt att de inte gör arbetet för lärarens skull, utan för sin egen skull.

Makerspace och delakultur
Det är en snabb utveckling inom det digitala området och lärandet måste vara livslångt.

– Man måste hålla sig uppdaterad och lära sig något varje dag, menar Tülay.

Det senaste tillskottet i Tülays digitala palett är att med pengar från Botkyrka kommuns Kreativa Fonden anordna makerspace. Varför är då detta med makerkulturen ett angeläget område?

– Skapandets kraft är den stora vinsten med makerspace, om du kan skapa dina egna spel med hjälp av Scratch så förstår du därmed grunderna i datalogiskt tänkande, säger Tülay. Du blir medveten och du får makt genom kunskap, understryker hon. Jag är ingen programmerare ändå är det enkelt för mig att programmera robotar idag, kunskapen är så lättillgänglig.

Tülay Gürgün brinner för digitaliseringen och hon vill att alla ska komma med.

– Min uppgift är att dela med mig och det är så lätt idag genom sociala medier.

Visst lägger hon ner mycket tid men det känns både roligt och bekräftande när det hon delar med sig av uppmärksammas eller används av någon annan. Och hon får så många goda idéer tillbaka.

– Jag blir alldeles lyrisk, det är ju det här som är kollegialt lärande!

MONICA ESBORN

Film
På Guldäpplets webbplats finns filmer där de fyra pristagarnas arbete presenteras: diu.se/guldapple

I förra numret av DIU presenterades du pristagarna Cecilia Johansson och Jenny Edvardsson.