IT i skolan bidrar till att andra
viktiga saker i skolan
fungerar bättre
Jag jobbar med skolutveckling. Det
är en lyx att få jobba med det. Jag
jobbar med så spännande saker som
språkutveckling, matematikutveckling,
forskningsfrågor, skolbiblioteksfrågor,
fortbildning, resultat, ledarskapsutveckling.
Spännande värre. Och så
jobbar jag lite grand med digitaliseringsfrågor
och IT i skolan.
Eller, egentligen jobbar jag ju rätt
mycket med den där ”IT i skolan”-biten.
Mer än jag anser att jag skulle behöva
när man betänker hur viktiga de andra
delarna i mitt uppdrag är. Och hur
enkelt det borde vara med IT i skolan.
Men det är ju där vi är i utvecklingsarbetet
i Skolsverige. Vi har inte kommit
längre. Än!
Jag jobbar mycket med IT i skolan för
att det behöver jobbas mycket med IT
helt enkelt. Jag jobbar mycket med IT
i skolan för att det ännu inte är helt
naturligt ute på skolorna, på förvaltningarna,
i politiken eller ens på ITavdelningarna.
Och för att skolorna
stöter på motstånd när de vill göra IT
naturligt (ja, det blir en ond cirkel).
IT i skolan, rätt implementerat,
bidrar till att andra viktiga saker i
skolan fungerar bättre. Formativ
bedömning till exempel. Eller kreativ
och spännande didaktik. Och samarbete
och kommunikation mellan
elever och andra. Där finns många
saker som IT kan bidra positivt till i
skolan.
Vad skulle behövas för att jag
skulle jobba mindre med IT i skolan
och mer med de övriga frågorna? Tja,
till att börja med skulle det behövas
att IT i skolan fungerade som ett stöd
för verksamheterna och inte som en
extra belastning. Fortfarande upplever
för många av skolans personal att
IT är en belastning. Orsaken till detta
varierar. Ofta beror det på bristande
digital kompetens hos användare eller
stridigheter med IT avdelningar.
Jag har en del tankar om hur IT i
skolan ska fungera bättre utefter de
behov som skolan har. Därför listar
jag dessa i form av lite råd och tips
i denna text. Jag har gjort något liknande
gällande skolbibliotek och det
verkar ha uppskattats av vissa. Här
kommer mina råd och tips:
Ta kommandot över IT i din
kommun
Skola är cirka 75-80 procent av all IT
i din kommun (och ökande i och med
många satsningar på 1-1). Känns det
så när ni har kontakt med IT-avdelningen?
Eller känns det fortfarande
som om ni måste komma med mössan i hand och be om lov?
Länge sedan var den tid då ITteknikerna
hade makten genom att
vara de som kunde mest om IT. Det
var på den tiden vi behövde manualer
och examen för att klara av att få IT
att fungera. Nu räcker det med att vi
har trådlöst nät. Sedan kan vi lösa det
själva.
Därför måste det självklara vara att
ni i skolan bestämmer om vad ni vill
ha till skolan. IT-avdelningens uppgift
måste därefter bli att se till att deras
största ”kund” blir nöjd. Om så inte
blir fallet utan det blir motstånd och
trubbel måste vi i skolan ta ansvar för
detta.
Se till att ta tag i det och få till en
förändring. Att huka i bänkarna duger
inte. Förvaltningschefer, tillsammans
med politiken, behöver ta tag i frågan
på högsta ledningsnivå och se till att
skolan sätts först. Allt annat faller på
sin egen orimlighet.
Enkel och pålitlig teknik
Den teknik vi använder i våra privata
liv är enkel och pålitlig. Borta är den
tiden då man köpte en maskin och
sedan satt två timmar i telefon med en
support för att förtvivlat få tekniken
att fungera. Nu funkar den bara. Så
måste det också vara i skolan.
Jag rekommenderar alla skolor att
gå mot de lösningar som är jämförbara
med de ni har hemma. Trådlöst
nät, en maskin som talar med andra
maskiner utan massa krångel. Att
trycka ON och sedan börja jobba är
modellen. Borta bör alla inloggningstider
vara. Borta bör alla låsta nät
vara. Borta bör alla spärrar vara. Ska
ni bara ta strid för något, ta strid för
detta!
Utbilda
Det är intressant det där med att teknik
kan vara så enkel att en ettåring
klarar av den. Så ser det ju ut nu. Men
samtidigt behöver vi utbilda skolans
personal mer än någonsin. Det är ett
problem. Det är märkligt. Vi klarar ju
av tekniken i vårt privatliv. Ett problem
jag ser är att vi fokuserar för ofta
på att utbilda i tekniken (som vi i stort
redan behärskar, eller borde behärska)
men tappar bort det vi borde fokusera
på. Ämnet, didaktiken och pedagogiken.
Jag tycker att det är lite bortkastat
att fortbilda i IT utan att passa på att
kombinera IT med exempelvis bedömning,
didaktik och ämne. Det gör
samtidigt att relevansen för de som
utbildas blir mycket högre. Dumt att
missa lärarnas egen motivation kan
man tycka.
Ha en pedagogisk tanke
Att IT i skolan bidrar till utbildningen
genom att vara effektiviserande, motivationshöjande
och resultathöjande
kan man se tydliga samband på. Men
det finns minst lika många samband
som pekar på att IT i skolan bidrar till
distraktioner i undervisningen och
resultatsänkningar till följd av ett ökat
ensamarbete.
IT i skolan sänker helt enkelt resultaten
om man inte bemödar sig att
göra rätt. Och rätt är inte helt enkelt
att göra. Stoppar vi på elever massa
maskiner samtidigt som lärare inte
vet vad de ska göra med maskinerna
kommer resultaten i form av betyg gå
ned. Ensamarbetet, som ofta blir en
konsekvens av dåligt implementerade
digitala satsningar, för med sig sämre
lärande. Det är en sanning. Går ej att
blunda för.
När vi nu vet detta borde det vara
enkelt att förstå att varje skola, men
också varje lärare, måste ha en pedagogisk
tanke kring vad de ska få för
vinster av IT i skolan. Skriv ned dem.
Tala om dem. Sök belägg för att så blir
fallet. Och blir inte fallet så, justera
och gör om.
Digital kompetens
Du vet att många forskare pekar på
att djupinlärningen blir bättre av att
läsa pappersböcker va? Du har sett
det i rubrikerna och i debatterna på
sociala media, eller hur? Bryr du dig
om det? Gör det! Det finns ingen som
helst anledning att vara IT-fundamentalist.
IT i skolan har sådana påtagliga
förtjänster att det klarar sig på egna
ben utan att vi i skolan ska blunda för
forskning som säger att det finns andra,
bättre sätt att jobba på ibland.
Se istället till att ha en god förståelse
för när IT i skolan är lämpligt och
när det är lämpligt att avstå. Först då,
menar jag, är man digitalt kompetent.
Att veta när man ska nyttja ett verktyg,
en didaktik, och att veta när man
bör avstå.
Penna, papper, böcker är fortfarande
mycket viktiga verktyg i skolan.
Bara för att IT förs in i denna ekvation
bör inte de verktygen tas bort.
Ledarskap
Jag tjatar på om ledarskapet i skolan.
Det beror på att det är viktigt. Förstås.
Om rektor ej är digital kommer inte
organisationen bli digital. Inte på
riktigt. Den skolledare som känner
sig grund inom den digitala kompetensen
måste således göra någonting
åt det. Och vem annan än rektor har
möjlighet att göra så. Ett helt kollegium
av lärare som kan bistå i utbildandet.
Som rektor, ta tag i det här nu. Det
finns inga alternativ. Om du ej blir
digital blir du snart obsolet. Och vad
ska du göra då? Bläddra i pärmar?
(Jag vet att jag var lite syrlig nu och
ber om ursäkt för det men det var rätt
roligt att skriva det).
Dela på jobbet
Jag har en bild framför mig. Ett arbetsrum
där det sitter fem lärare i exempelvis
matematik. De sitter alla och
planerar sin undervisning i matematik
för eleverna i samma årskurs och i
samma ämnesområde.
De sitter helt enkelt och uppfinner
samma hjul var och en för sig. Det är
ett enormt slöseri med resurser och
tid.
Mitt förslag är att vi använder IT
för att effektivisera vårt arbete och
samtidigt, genom att flera granskar
produkterna, blir vi varandras kritiska
vänner och kvalitetsgranskare. Det är
något som inte borde vara så svårt att
göra.
Det jag överhuvudtaget ser att vi
behöver göra är ganska enkelt. Fokusera
på det viktiga! Att teknik fungerar,
att vi får valuta för pengarna, att
IT används klokt i situationer där lärandet
vinner på det. Har vi detta för
ögonen när vi jobbar med IT i skolan
så kommer vi lyckas väl.
EDWARD JENSINGER
Tidigare rektor på Pauli gymnasium i
Malmö, nu utvecklingschef för Skol- och
Fritidsförvaltningen i Helsingborg.
E-Post:
Edward.Jensinger@helsingborg.se
Läs tidigare avsnitt i serien
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.