Av: Stig Roland Rask
E-Post: stigroland.rask@bredband.net

Inför Framtidens lärande, 5+6-7 maj

Tio motiv till utveckling av digitala prov

I takt med att skolan digitaliseras aktualiseras frågan om det nationella provsystemets relation till detta. Utifrån diverse olika utgångspunkter framförs krav på förändringar, både från politiskt och från till exempel lärarfackligt håll. Frågan kommer därför att ha en central plats i de diskussioner som äger rum på Framtidens lärande i Stockholm 6-7 maj. Här har jag sammanfattat i punktform de tio argument som jag upplever som mest uppenbara. De skulle även kunna rubriceras som fördelar att vinna vid en digitalisering.

1 Ett samhälle i rörelse kräver att dess institutioner hänger med. Annars får de problem att behålla sin legitimitet och trovärdighet. Om elever (och föräldrar) uppfattar skolan som gammaldags och bakåtsträvande, förlorar den i status och relevans. Detta kan också komma att gälla Skolverkets relation till lärarkåren. Myndigheten måste gå i takt med dem man skall betjäna.

2 Proven ska upplevas som en del av undervisningen och bör därför genomföras med likartade förutsättningar, dvs. utnyttja elevers vana att använda digitala verktyg. Ytterst handlar detta om att eleverna ska få förutsättningar att göra sig själva rättvisa och få redovisa sina kunskaper inom ramen för miljöer som de är vana och bekanta med. Pennan är för många unga ett klumpigt och ovant verktyg.

3 En nationell satsning på IT-baserade prov kommer säkerligen att indirekt påverka undervisningen i övrigt och därmed främja skolans digitalisering i stort. Proven kan därmed bli idégivare till lärarna och kanske även ge inspiration till läromedelsförlagen. Undersökningar har visat att redovisningarnas utformning i många fall styr pedagogiken. Vi får helt enkelt ingen digitaliserad skola utan digitaliserade prov.

4 Digitala prov kan på sikt ge större möjligheter att pröva kunskaper på ett djupare och bredare sätt än traditiomotiv till utveckling av nella pappersprov. Genom att IT-baserade prov kan innehålla video, animeringar etcetera kan provsituationer skapas som prövar mer sammansatta och mer reella situationer, till exempel i virtuella laborativa miljöer.

Att beskriva en digitalisering som stimulans för pedagogisk utveckling kan synas märkligt för somliga, eftersom en av tveksamheterna handlar om motsatsen, dvs. att proven ska tvingas in i maskinellt lättlästa flervalsmodeller. Den oron är värd att tas på allvar, men jag är övertygad om att om de framsteg som tekniken gjort de senaste åren fick möjlighet att ”gifta sig” med innovativa pedagoger, så skulle mycket spännande och kreativa lösningar växa fram.

5 Ett femte och mycket central argument är behovet av effektivisering, rationalisering och arbetsbesparing. Inte minst det senare är tydligt efterfrågat från lärarkåren. Digitaliseringen kan på sikt ge detta, både när det gäller administration och inte minst när det handlar om tid för rättning.

6 Ett utvecklat maskinellt rättande skulle ge en större rättssäkerhet och likvärdighet, som skulle befria oss från diskussionen om betygsinflation, fördomsfullhet och subjektiva bedömningar. Inte minst har Skolinspektionens kontroller av lärares bedömningar pekat på behovet av detta.

7 Ett sjunde argument handlar om analys och uppföljning. Redan idag kan man till exempel i Norge (direkt efter provtidens slut och med rätt behörighetsgrad) gå in i materialet och i tydliga grafiska modeller se skolans och de olika klassernas resultat i relation till varandra och det nationella resultatet. Inte bara avseende medelvärde, utan också på spridningen över nivåerna.

Man kan också se den enskilde elevens resultat och i en tydlig modell se vilka frågor han/hon svarat rätt på inom de olika svårighetsgradsgrupperingarna. Här finns stora vinster som väntar på att hämtas ut.

8 Inom ramen för ett digitaliserat provsystem finns det flera smidiga sätt att tillmötesgå elever med funktionshinder eller andra typer av särskilda behov. Som enkla exempel kan nämnas att man i systemet kan lägga talsynteser, möjlighet att förstora texten och så vidare.

9 Ett nionde handlar på sikt om ekonomi. Dock ska man inte förledas till att tro att det finns snabba pengar att tjäna. Självklart innebär en digitalisering initiala merkostnader. Men en metaanalys gjord i Norge hävdar att på nationalekonomisk nivå har digitaliseringen av provsystemet totalt sett inneburit besparingar. Man får inte glömma att dagens analoga hantering också är mycket kostsam.

10 Till sist vill jag slå ett slag för möjligheten att på sikt basera proven på uppgiftsbanker, det vill säga att proven faller ut individuellt och ser olika ut för varje elev – se till exempel hur körkortsproven fungerar. Då skulle man kunna ha provveckor istället för exakta provtider, fusket skulle förhindras, teknikstrul blir mindre dramatiskt och så vidare.

Listan skulle kunna göras mycket längre. Jag nöjer mig med att presentera de argument jag tycker ligger som tio i topp. Säkert har du synpunkter på listan och andra aspekter som du skulle vilja addera.

Stig Roland Rask
E-Post: stigroland.rask@bredband.net

Digitala prov Framtidens lärande