Untitled DocumentANNIKA AGÉLII GENLOTT
Skolutvecklare, Sollentuna kommun,
doktorand vid Örebro universitet
Framtidens lärande, tema "Erövra språket"
Från att skriva sig till läsning–
till digital skolutveckling
Nyligen kom Arne Tragetons nyutgåva
av Att skriva sig till läsning ut i tryck.
Arnes metod ASL har inspirerat många
av oss, fått lärare att våga prova och
därmed bidragit till att sprida kunskap
om de fördelar som eleverna ges när de
får använda digitala verktyg redan från
början i sin läs- och skrivutveckling.
Flera är de förgreningar som utvecklats
från ASL. Mitt arbete med att integrera
digitala verktyg i läs- och skrivinlärningen
med mina elever inspirerades
av ASL och kom senare att utvecklas till
STL/iWTR (Skriva sig Till Läsning, eng;
integrated Write to Read).
Vad är då skillnaden? Helt kort bygger
STL på att eleverna skriver med
hjälp av digitala verktyg, datorer eller
lärplattor, och delar sina texter på
Google Drive där de återkommande
får skriftlig återkoppling från elever
och lärare under skrivprocessen. Slutligen
publicerar de stolt sina texter på
en gemensam klassajt för många fler
reella mottagare som även återkopplar
skriftligt till varandra.
Digital publicering
Eftersom texterna publiceras digitalt
kan samtliga elever, även de som har
någon form av läs- och skrivsvårigheter,
med hjälp av talsyntes, ta del av
och återkoppla på allas texter. Vara
delaktiga helt enkelt. En självklarhet
kan tyckas men faktiskt något som för
oss blev möjligt på riktigt först när vi
började använda de digitala verktygen
på ett sådant sätt att de på riktigt bidrog
till att förbättra förutsättningarna
för alla och därmed förstärka den
sociala interaktionen och fördjupa
lärandet.
När man låter elever publicera sina
texter via digitala forum kan den elev
som har svårast att ta till sig skriftlig
text skriftligt återkoppla på elever vars
texter han/hon aldrig hade kunnat
ta del av utan teknikens hjälp. En
annan stor vinning med publicering
och återkoppling på en gemensam
klassajt har inte helt otippat varit den
sociala interaktionen mellan eleverna.
Stolthet och noggrannhet präglar de
texter som publiceras eftersom de uppenbarligen
ska läsas av många fler än
bara läraren.
Förändrat fokus – från teknik till
pedagogik
Fokus har nu på riktigt förflyttats från
att handla om typen av teknik och
digitala verktyg till att istället röra sig
om på vilket sätt ny teknik kan bidra
till ett utökat lärande och nya möjligheter.
Men det har tagit sin tid.
Den 13 mars kom Digitaliseringskommissionen
med sitt delbetänkande
“En digital agenda i människans tjänst
– en ljusnande framtid kan bli vår”
(SOU 2014:13). Resultatet visar att
Sverige ligger i topp vad gäller utrullning
av datorer och därmed tillhandahållandet
av själva tekniken ute på
skolorna men i botten på att använda
tekniken. Enligt Digitaliseringskommissionen
anser nästan 20 procent av
lärarna att integreringen av IKT i skolan
inkräktar på undervisningen.
Kanske kan resultatet delvis bero
på att det finns en osäkerhet kring på
vilket sätt man kan integrera IKT i
undervisningen för att verkligen få till
stånd ett utökat lärande och inte bara
ett utbyte av ett verktyg till ett annat.
Möjligen har vi fokuserat för mycket
och framförallt för länge på själva
tekniken och därmed alldeles för lite
på det verkligen väsentliga, nämligen
pedagogiken och lärandet integrerat
med nya digitala möjligheter.
Men – trots det finns många goda
exempel på lärare som vågar utmana
sig själva och andra, prova sig fram
och utforska nya vägar att skapa de
bästa förutsättningar för lärande
integrerat med olika typer av digitala
verktyg och öppna lärresurser (OER).
År 2010 startade jag som skolutvecklare
i Sollentuna en fortbildning
för lärare inom STL. Året efter
utvidgades STL till att även omfatta
matematik genom Sara Penje och gick
då under namnet STL/Ma. Nu har
kursen funnits i tre år och många lärare
som gått fortbildningen har ytterligare
utvecklat och förfinat metoden
vidare, gjort det till sitt – precis som
det ska vara när utveckling är fungerar
som bäst.
En pilotstudie, som jag, som nybliven
doktorand på halvtid, tillsammans
med Åke Grönlund genomfört
på resultatet av det här arbetet finns
publicerat på Computers and Education.
Planen är att genomföra en större
studie framöver, där resultatet från
fler skolor som arbetar med digitala
verktyg i läs- och skrivutvecklingen
kommer att analyseras. För lika viktigt
som det är att vi vågar prova nytt
och försöker anpassa skolan efter den
tid vi lever i är förstås att vi utvärderar
resultatet av det vi gör.
ANNIKA AGÉLII GENLOTT
Skolutvecklare, Sollentuna kommun,
doktorand vid Örebro universitet
Pilotstudien:
Improving literacy skills through learning
reading by writing: The iWTR method
presented and tested. Webb:
bit.ly/1k3BYeh
Arne Tragetons bok
Arne Tragetons bok, Att skriva
sig till läsning–
IKT i förskoleklass och skola ,
har nyligen kommit ut i en ny reviderad upplaga.
Denna reviderade upplaga tar sin
utgångspunkt i LGR11. Nya kapitel om
förskolan och klass 3–6 utvigdar fältet
och den senaste skriv- och läsforskningen
är inarbetad i teorikapitlen.
Boken är utgiven av Liber:
www.liber.se