Boom för digitala läromedel

I Danmark pågår för närvarande en kraftfull investering i digitala läromedel. Av de 500 miljoner danska kronor som danska staten satsar på it i den danska grundskolan under 2012-2017 går merparten av pengarna till just digitala läromedel. Något som gett den danska marknaden vind i seglen.

I Danmarks nationella strategi för it Den digital vej till fremtidens velfærd, pekades digitala läromedel ut som en av de viktigaste faktorerna för att utveckla användningen av it i den danska grundskolan.

Satsningen på att stimulera marknaden för digitala läromedel bygger på en samfinansiering mellan staten och kommunerna där skolorna kan få tillbaka hälften av kostnaderna för digitala läromedel. Detta har kombinerats med en specifikation av vad som krävs av ett digitalt läromedel för att det ska ingå i satsningen.

För 2015 har det avsatts 65 miljoner danska kronor för att stötta inköp av digitala läromedel och kraven är bland annat att de ska vara webbaserade, ha en hög grad av interaktivitet och vara uppmärkta med målen i den danska grundskolans nya läroplan.

Från och med i år utökas satsningen med särskilda pengar till utveckling av nydanande digitala läromedel.

–Vi tycker läromedlen kunde vara mer innovativa. Därför har det satts av ytterligare 40 miljoner kronor för att stödja utvecklingen av digitala läromedel som förmår att kombinera de digitala möjligheterna på nya och innovativa sätt, säger Jakob Harder, vicedirektör, Styrelsen for it og læring.

Andelen digitala läromedel ökar
Hittills har satsningen gett avsedd effekt. De digitala läromedlens andel ökar kraftigt. Det syns ett tydligt trendbrott 2012 när staten började dela ut pengar som stöd till kommunernas inköp av digitala läromedel. Ett sätt att räkna är att se på försäljningen som under år 2013 ökade med hela 43 procent, enligt den danska Förläggareföreningen. Ett annat sätt är att se på andelen digitaltlärmaterial. Året innan satsningen drog igång, 2011, stod de digitala lärmaterialen för 9 procent av den totala läromedelsmarknaden, två år efter starten var andelen, 33 procent.

Samtidigt har även danska skolor problem med infrastrukturen. Digitala läromedel kräver en fungerande digitala läromedel i Danmark infrastruktur och i en utvärdering som gjorts av Ramböll och Boston Consulting Group framkommer att på många skolor har lärarna har haft tekniska problem, en fråga som även den ingår i den danska strategin att lösa i samverkan med kommunerna.

Digitalt förlag på frammarsch
Janus Benn Sørensen, som tillsammans med två kollegor grundade det digitala läromedelsförlaget Clio Online år 2007, medverkade under DIUs studiedagar i Danmark.

Förlagets utveckling är en illustration av tillväxten av den digitala läromedelsmarknaden i Danmark i spåren av den danska satsningen på it i skolan. I dag är man Danmarks största digitala läromedelsförlag, har växt från 3 till 100 medarbetare och ger ut digitala läromedel i alla ämnen för grundskola. Omsättning har ökat med cirka 50 procent per år från starten och sedan 2012 när den danska satsningen på it i grundskolan startade har Clio Online tredubblat sin omsättning.

– Grundidén är att förse skolorna med helt digitala basläromedel. Inga tryckta böcker ska behövas. Många skolor uppdaterar inte längre sina böcker, utan går gradvis över till digitala läromedel, säger Benn Sørensen. Att förlaget blivit så framgångsrikt beror på att man från början satsat digitalt menar han.

– Vi slipper hantera tryckta böcker och har helt och hållet kunnat koncentrera oss på digital utgivning.

Danmark har var tidigt ute med e-tjänster för medborgarna och målet är att 80 procent av alla samhällstjänster ska vara digitala år 2015. Samma sak gäller skolan där man tidigt hade en personlig inloggning till nationella pedagogiska tjänster, Uni-login.

– Regeringens IT-politik har varit bra för många sektorer av samhället. För skolan har den enskilt viktigaste faktorn varit Uni-Login som gjort det lätt för läromedelsproducenter att nå elever och lärare. Likaså har det varit lätt för elever och lärare att logga in på skolan och kunna ta del av allt som erbjuds, säger Janus Benn Sørensen.

Inför framtiden har han stora förhoppningar på utveckling av Learning analytics och Big data för att på ett bättre sätt kunna samla och analysera data på olika nivåer för att förbättra förutsättningarna för elevers lärande och ge beslutsstöd både till lärare, rektorer och kommuner.

KRISTER WIDELL, CARINA NÄSLUNDH

Röst i debatten
- I den svenska skoldebatten har på sistone lyfts fram att digitala lärresurser saknas i skolor och kommuner. Det danska exemplet är både närliggande och inspirerande.
Åsa Steholt Vernerson, ordförande Läromedelsförläggarna