Untitled Document Av: Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se

 

Ledare DIU 8/2013:

”Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden”

 

I dessa tider kastar PISA sin skugga över Sverige. Sämre i matematik, sämre i läsförståelse, sämre i naturvetenskap… Det är inte bra. Men vad är slutsatsen och hur ser hela bilden ut?

”Ge mig en fast punkt och jag ska rubba jorden” är ett citat som brukar tillskrivas Arkimedes, en av antikens främsta matematiker, i samband med formulerandet av hävstångslagen. Mot vilken fast punkt kan skoldebatten ta spjärn?

Jag vill börja med att hävda den beprövade erfarenheten som en fast grund. Alla de lärare som arbetar med skrivoch lässtart, som gjort det länge och som ser avgörande framsteg i de nya metoder som de kollektivt och steg för steg utvecklat med inspiration från Arne Trageton, de vet ju något. Otvetydigt. De kan ännu inte i nationell skala statistiskt bevisa att detta är framgångsmetoder. De studierna är inte gjorda. Framför allt, den omfattningen har arbetet ännu inte fått.

Därtill finns en annan svaghet. När elever byter stadium, så arbetar man ofta på andra sätt. De landvinningar man gjort faller i glömska. Goda beprövade förändringar måste förankras, spridas och byggas in i organisationen – så att de får fäste. Varaktigt och långvarigt. Det förutsätter ledarskap som kan stöda och vidmakthålla goda insatser, skapa utrymme för delande och kollektiv utveckling. Det kräver långsiktigt och stabilt utvecklingsarbete. Något som svensk skola inte haft tillräckligt mycket av på senare år. Härom råder en bred enighet.

En fast punkt är beprövad erfarenhet. Beprövad innebär att den prövats i praktiken, delats, stötts och blötts, visat sig kunna föras över till andra, växa och leva vidare. Så ser vi idag i arbetet med det delade publika skrivandet i klassbloggar. Det både motiverar, ökar, verklighetsanknyter och öppnar upp skrivandet. Gör det relevant och synligt, för elever, för klassen, för andra klasser, för föräldrar, för omvärld.

Så ser vi det i lärares ”omvända klassrum”, flipped classroom. Där tiden används tvärt emot vad vi är vana vid: inte till genomgångar, utan till gemensamt och enskilt lärarstött arbete med tillämpning, populärt inte minst i matematik och fysisk, av många betraktade som svåra färdighetsämnen.

Så ser vi det i formativa metoder, med snabbare återkoppling till eleverna, inte slutprovets fällande eller friande, utan återkoppling som steg mot vidare kunskap. Det händer mycket positivt i skolan idag, med utvecklandet av lärandet. DIU har denna höst haft en rad artiklar kring detta, en serie reportage om hur lärandet växer och utvecklas – inte minst stött av många olika digitala hjälpmedel. Formerna är otaliga. Det gemensamma är fokus på lärandet.

För att detta ska växa vidare krävs ett antal steg. Och de måste ske parallellt. Ledare som ger uppmuntran och stöd, tid och former för delande lokalt och i större skala, resurser som underlättar för lärare, både för att förenkla undervisning, administration och ge stöd i bedömning och kommunikation. Här behövs tilltro och arbetsro. Det är en helhet där flera steg måste tas parallellt.

En viktig komponent i detta är att forskare följer och synliggör de goda erfarenheter som görs. Därför är det viktigt med både McKinseys studier (senast 2010) och Ontarios. Eller den norska Horizon rapport vi presenterar eller OECDs studie Innovative Learning Environments. De ger oss fasta punkter att ta spjärn emot i utvecklingen av framtidens lärande. Det är sådana punkter svensk skola behöver, i ett långsiktigt arbete, med tilltro till skolans egen utveckling i lugn och ro och utan desperata åtgärder.

Så småningom kommer vi att rubba även Pisas cirklar.

Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se




Datorn i Utbildningen nr 8-2013. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)













































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 8 - 13]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 131212