Untitled Document

Av: STIG ROLAND RASK
E-Post: stigroland.rask@bredband.net

 

Krönikan:
Om Liedholm, Stenmark och Volvo Amazon

År 1958 nådde det manliga svenska fotbollslandslaget sin största framgång hittills. Man spelade final i det VMslutspel som Sverige stod som värdland för. Visserligen blev man utspelade av Brasilien, men silvret var ändå ett faktum.

Vid 50-årsminnet av denna idrottshistoriska händelse visade SVT matchen igen. Självklart slog jag mig ner i min tv-soffa för att se dessa gamla hjältar i denna legendariska match.

Mitt huvudintryck av matchen var besvikelse. Jag häpnande över hur långsamma och otekniska dessa omhuldade legender var. De må ha hetat Kurt Hamrin, Gunnar Gren, Nils Liedholm eller Lennart ”Nacka” Skoglund, men jag konstaterade sorgset att ingen av dem hade platsat i dagens landslag. Möjligen hade någon av dem suttit på avbytarbänken i Mjällby eller Åtvidaberg.

Förklaringen är enkel. Utvecklingen går framåt. Konkurrensen har hårdnat.

Jag tänker liknande tankar när jag ser reprisbilder från Ingemar Stenmarks glansdagar. Så vackert han åker är den första tanken … men vad långsamt det går … är nästa iakttagelse. Dagens främste svenska slalomåkare, Andre Myhrer, är visserligen ingen som får Sverige att stanna, men han skulle slå Ingemar med flera sekunder med sin aggressiva attack på portarna.

Förklaringen är enkel. Utvecklingen har gått framåt! Varför är då inte Andre överlägset bäst i världen? Samma svar: Konkurrensen har hårdnat.

På 1950- och 1960-talet blomstrade Volvo och man tjänade stora pengar på sina bilmodeller. I dag är det betydligt kärvare med lönsamheten och krisrapporterna från den svenska bilindustrin avlöser varandra. Beror det på att dagens modeller är sämre än PV:n och Amazonen? Knappast! Förklaringen är en annan. Utvecklingen går framåt. De senaste modellerna är de i särklass bästa som någonsin producerats. Varför har man då ekonomiska problem? Jo, konkurrensen har hårdnat.

Det är idag en mycket utbredd uppfattning att den svenska skolan har blivit sämre. Att den har tappat i förmåga att lära ut. Detta menar jag är en tveksam och till och med felaktig bedömning. Skulle den vara långsammare än Nisse Lidholm? Göra vidare svängar än Ingemar Stenmark? Ha sämre prestanda än en Amazon?

Självklart inte! Detta är inte helt enkelt att statistiskt bevisa, men om man till exempel tittar på Skolverkets sammanställningar av det genomsnittliga meritvärdet från årskurs nio, så ökar det stadigt från år till år. Utvecklingen går helt enkelt framåt, även i skolans värld. Jodå, man kan hitta enskilda ämnesområden där resultaten sjunker, det visar den senaste PISA-undersökningen med stor tydlighet, men vi får inte tappa bort att andra undersökningar visar att det finns andra mycket framtidsrelevanta kunskapssfärer där våra unga är världsledande. Självklart ska vi oroas över vår position i internationella undersökningar, men inte glömma attförklaringen till dessa siffror är ganska given: Konkurrensen har hårdnat.

Ett annat faktum som är värt att notera är att eleverna successivt blir vassare och vassare. Jag tar stöd från boken ”Den översvämmade hjärnan” där Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, berättar att vår genom- snittliga intelligens ständigt ökar. IQ-tester som baseras på problemlösningsförmåga och abstrakt tänkande – det vill säga som är oberoende av bildningsnivå och språklig förmåga – visar en ökning som är så markant att en ”medelmåtta i en svensk skolklass av idag skulle varit i topp i farfars eller mormors klass”.

Hoppsan! Blev man något förvånad? Det är knappast det budskap man brukar höra från skoldebatten.

Jag tror att en av förklaringarna till bilden av en skola i fritt förfall är ganska pinsam. Den handlar om att dagens makthavare, det vill säga 40-, 50- och 60-talisterna har en överdriven tilltro till sin egen förträfflighet. Med ett självförtroende som aldrig tidigare har skådats, uppfattar man sig själv som den överlägsna generationen. Med en hybris som inte ens de gamla grekerna kunde frammana, ser man sig själv som evolutionens höjdpunkt. Med en självbild som är ”elefantisk”, tror man till och med att man är vassare än sina egna barn. Där står man med Liedholms snabbhet, Stenmarks kurvtagning och Amazonens prestanda och uppfattar sig själv som kronan och slutpunkten på evolutionens mångmiljonåriga utveckling av den mänskliga förmågan.

Jag finner denna hållning som tämligen patetiskt och översatt till den svenska skolan blir min slutsats entydig och enkel.

Den har verkligen många svåra uppgifter att ta tag i.

Men den kan göra det i trygg förvissning om att den i många avseenden är bättre än den någonsin varit.

 

STIG ROLAND RASK
E-Post: stigroland.rask@bredband.net



Datorn i Utbildningen nr 8-2013. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)










































[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 8 - 13]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 131212