Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

Svaret är Internetfusk – vad var frågan?

Skapar Internet fusk? Kan det vara så att vi lärare uppmuntrar till fusk genom vår kunskapssyn? Eller är det en mer pressande arbetssituation för lärarna som bidrar till att vi får svårare att följa elevernas process? Frågorna är många och några givna lösningar existerar inte.

En sökning på skolarbeten med sökmotorn Evreka gav 2909 träffar. Antalet webbplatser med skolarbeten ökar kontinuerligt. Mimers Brunn är ett av nytillskotten. Webbplatsen drivs i form av ett handelsbolag av elever vid IT-gymnasiet i Kista.

Till landets lärare skriver de:

”Det pågick under våren en debatt i media om Internetfusk med bakgrunden att elever lämnade in färdiga arbeten från Internet. Vi tycker detta är väldigt olyckligt och vill bestämt ta avstånd från fusket. Men vi anser också att problemet ej ligger i att stora mängder information släpps fria på Internet (just detta är ju faktiskt Internets styrka!) utan snarare att alla måste lära sig hantera informationen. Också det vill Mimers Brunn bidra till.”

handskrivet säkrare
Att elever och studenter lägger ut sina arbeten på Internet är inte konstigt i sig. En bärande idé med nätet är att användarna byter och delar med sig, samt att in-formationen ska vara fri. Att vissa elever fuskar är inget nytt, det har alltid funnits ett fåtal elever som ägnat sig åt att kopiera andras arbeten.

Ett allvarligare problem är om tenden-serna med krav på mer kontroll och prov får större genomslagskraft i skolan. Elever som tidigare arbetat med processer och inlämningsarbeten får nu i vissa fall gå tillbaka till salsskrivningar och prov ef-tersom deras lärare anser att de fuskar genom att hämta texter på Internet. Det finns lärare som förbjuder elever att skriva inlämningsuppgifter med ordbehandlings- program. En handskriven text anses av dem som en garanti för att eleven inte har tagit någon annans tankar och arbete.

Eleverna som driver Mimers Brunn anser att problemet är att alla måste lära sig att hantera informationen. Tyvärr handlar mycket av debatten kring IT:s roll i skolan om information.

Visst är det viktigt att vi alla har ett kritiskt förhållningssätt till det vi läser i tryckta och digitala medier. Men skolans huvuduppdrag handlar om kunskapsbildning därför bör fokus förskjutas från information till kunskap och lärande.

Hur ser vi på datorn och IT:s roll som hjälpmedel i skolan? Handlar det om att reproducera andras arbeten med stöd av tekniken eller vill vi använda den för kommunikation och konstruktion?

vem skapar problemen?
Kan det vara min kunskapssyn som skapar problem med fuskande elever? Betygskriterierna för VG och MVG innehåller skrivningar om att eleven ska kunna analysera , dra slutsatser, sätta in i sammanhang mm……… Jag kan då som lärare inte konstruera prov- eller inlämnings-frågor som bygger på att det räcker att återge andras tankar. Visst, att konstruera bra frågor som inte har givna svar är mycket svårt och innebär en utmaning för oss lärare.

Det sägs att några av Einsteins studenter klagade på att det var samma frågor på årets tentamen som föregående år. Einstein svarade: ”Det gör inget eftersom det är andra svar i år.”

Elevernas lärande styrs i många fall, enligt skolforskningen, inte av en medveten syn på lärande utan av de fakta- och övningsböcker som läraren valt att använda. Roger Säljö, Göteborgs Universitet, anser att läroboken innebär ett tillrättaläggande av innehåll för en tänkt läsare och att denna anpassning sker efter en viss föreställning om vad lärande innebär.

Anpassningen innebär nästan undantagslöst att helheter styckas upp i delar och att det välbekanta beskrivs i sina beståndsdelar. Elevernas uppgifter blir att lära det som står i boken. Hur bra eleven lyckats återge det som står i texten blir ofta kriteriet på lärande. Om vi studerar de prov som eleverna får genomgå visar det sig att i allmänhet är målet med lärandet att återge lärobokstexten, menar Säljö.

Hans Åke Scherp, Karlstad universitet, menar att det fortfarande är läraren som styr elevernas verksamhet, den enda skillnaden är att eleverna nu fått större ansvar men de har inte större makt.

Det kunskapsförmedlande och kunskapskonsumerande mönstret i skolan upprätthålls genom att eleverna konsumerar det som står i böcker, på dataskärmen eller det de ser på olika videofilmer. Läraren har ersatts av det som står i boken eller skärmen men det är i hög grad samma ämnesstoff som nu förmedlas. Scherp säger att:

”Den traditionella skolan är en skola dit eleverna går för att få svar på de frågor de aldrig ställt medan den skola där elevernas frågor ses som en viktig utgångspunkt, är en skola dit eleverna går för att söka och få svar på frågor som de ställer. I sin strävan att förändra skolan mot mer elevaktiva arbetssätt har många lärare hamnat i ett undervisningsmönster som kan beskrivas som att eleverna själva i hög grad får ta reda på svaren till frågor som de aldrig själva ställt.”

Alla som arbetar i skolan vet att det är en svår uppgift att få eleverna att ställa frågor istället för att läromedia eller läraren gör det. En av skolans stora utmaningar med och utan IT-stöd är hur vi skapar utmanande miljöer för eleverna som stimulerar dem. En annan är hur jag som handledare skapar stödjande strukturer i de miljöerna.

kunskapssyn en privatsak?
Ett problem är att det är svårt att på ett öppet och konstruktivt sätt föra samtal i skolan om lärande och kunskap. Många skolledare och kollegor duckar för de frågorna – det är lättare att diskutera en ny omorganisation, jackor på eller av inomhus och andra ordningsfrågor. Det verkar också vara lättare att diskutera informationssökning än processer för lärande. Idéhistorikern Sven-Eric Liedman tvekar inte i dessa frågor.

I Pedagogiska Magasinet 3-2000, skriver han bland annat.

” Det är inte den färdiga elevuppsatsen som är intressant – det är vägen dit. Och den vägen går över excerpter från det man läst, idéer om disposition och utkast... Datorn underlättar sökandet, håller ordning på anteckningar, gör hela processen överskådligare. Men den förändrar inte själva det arbete som det innebär för en individ att lära sig något nytt. Vägen från den första idén till ett hyggligt resultat ser i princip likadan ut som förr. Det är denna process som en lärare måste följa och inte nöja sig med att kontrollera resultatet. Resultatet kan nämligen vara frukten av någon annans arbete.”

vägen eller målet
Hur kan vi följa elevernas processer i deras skapande av kunskap? Är vägen eller målet det centrala i en målstyrd skola? Är kunskap och betyg oförenliga?

Går det att arbeta med processer och ett handledande arbetssätt i tider när många lärare får större grupper och högre arbetsbelastning?

Dessa frågor är mer angelägna att diskutera än förekomsten av skolarbetsdatabaser på Internet.

Bosse Andersson
Lerums Gymnasieskola
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

Liedman Sven-Eric – Långsamheten och eftertankens dygd,
www.lararforbundet.se/web/papers.nsf/Framesets/007DE324

Scherp Hans-Åke – Om skolutveckling och skolledarens roll
www.itis.gov.se/studiematerial/kopia/pdf/285.pdf

Säljö Roger – Lärande i praktiken, Prisma 2000