Untitled Document Text: PETER BECKER
E-post: peter.becker@diu.se

 

EN PROGRAMFÖRKLARING FÖR DIUs SERIE OM LÄRANDE:

Synliggjort digitalt lärande

–Lärarpriset Guldäpplet är jättebra. Men vad vill egentligen Stiftelsen DIU, varför gör ni exempelvis resor till BETT och OECD? Vi får frågan ganska ofta. Här ger Peter Becker, ordförande i Stiftelsen ett svar och ett perspektiv.

Det hela började med ett sug. Det är nu flera decennier sedan. Ett sug bland aktiva lärare som såg potential med digitala verktyg i skolan, i lärandet. Vi behövde dela erfarenheter och fundera tillsammans. Vi skapade mötesplatser, sedan en tidskrift – och så har det vuxit.

När vi tillsammans med partners delar ut Guldäpplet är det för att synliggöra det nya, digitalt inspirerade lärandet. Vi gör det genom att lyfta fram goda företrädare för lärarprofessionen. Genom att visa hur de arbetar i sina klasser och hur de delar med sig till kollegorna.

Vi funderade på hur, hur kunde vi visa upp och levandegöra deras sätt att arbeta? Utöver reportage och intervjuer, publicerade i tidskriften DIU skapade vi därför (med start 2005) ett videoformat för att skildra deras arbete. Vi startade en kanal på YouTube. Små enkla steg. Steg för synliggörande.

När Daniel Gomejzon, Katarina Lycken, Jonas Lindahl och Pia Widegren står på Skolforums scen och presenterar hur de arbetar, blir stämningen hög. De bär den gedigna erfarenhetens övertygelse. Åtskilliga i premiärpubliken på Skolforum är andra nominerade. De känner igen sig, de nickar bifall. Deras eget arbete blir synliggjort genom kollegornas. Det är slående med årets Guldäpplevinnare att de alla fyra lär sig mycket av sina elever. De är duktiga på att fånga upp tankar och förslag från eleverna, och omvandla dem till pedagogiska grepp. Som exempelvis Daniel Gomejzons sätt att arbeta med digitala spel som inspiration till idrottslektioner, där eleverna är med i utvecklingsarbetet. Och där Daniel prövar nya vägar för att alla ska vara engagerade. Eller Jonas Lindahl med spelet Minecraft – som blir ett verktyg både för engelskan och svenskan. Nya ingångar till lärandet. Vi behöver ta vara på och involvera de unga.

Men många fler behöver möta goda lärare. Därför deltar pristagarna i DIUs BETT-resa. Dessa lärare synliggör möjligheterna. De synliggör vägar mot en framtida skola, en där fler elever lyfter. Vi bjuder in dig att delta i vår BETT-resa, årets Londondagar, där dessa och andra praktiska konkreta bilder av det nya lärandet är kärnan i våra seminarier. Missa inte chansen!

Bakom ligger ett större perspektiv
Lärares delande av erfarenhet och gemensamma funderande, är en fantastisk kraft. I de kollektiva kollegiala processerna växer den beprövade erfarenheten och utvecklas skolan. Det perspektivet är grundvalen för tidskriften DIU, men också för de flesta andra aktiviteter vi ägnar oss åt i Stiftelsen DIU.

Idag kan man enkelt säga att Stiftelsen DIU har ett syfte att skapa en bättre skola med stöd av de digitala verktygen, samarbetsformerna och nätverkandet. Och vi arbetar med en dubbel agenda: dels att verka för arenor för den kollektiva lärprocessen i professionen (lokalt, regionalt, nationellt) och samtidigt att verka på alla samhällsnivåer för den digitala utvecklingen i skolan. Vi tror att här finns framtiden för ungdomen och för Sverige.

Det mesta av stiftelsens aktiviteter görs tillsammans med partners. Helt enkelt eftersom det krävs många aktörers gemensamma krafter för att uppnå de stora uppgifterna. Skolans praktiker, är för oss en viktig drivande kraft, i dialog med forskare, organisationer, leverantörer, förlag och inte minst myndigheter. Och i samspel med eleverna!

Synliggjort lärande
När vi arrangerar konferenser, FDIUs Rikskonferenser på 80- och 90-talet, SVIT 2004-2008 och Framtidens lärande årligen från 2009, är målet att synliggöra erfarenheter, för kollegorna och för skolledarna liksom för beslutfattare och forskare. Och för att i mötet ventilera och förstå dessa erfarenheter. Vad är överförbart till min situation, användbart för mig? Vilka förutsättningar krävs? Och vilka resultat uppnås, just nu och på sikt?

Synliggörandet är viktigt. Bilder och berättelser formar vårt medvetande och styr därigenom våra handlingar. Därför är språket avgörande för människan, och konsten med dess olika uttrycksformer. Därför är mediebilderna viktiga.

Bortom synliggörandet: kunskapsbildning
Synliggörandet är bara en början. Bilder är inte förståelse. En graf i matematiken är inte förståelse. Förståelse kräver ett medvetandegörande. Synliggörandet är bara ett steg på vägen till beprövad erfarenhet, och vidare till kunskap – i vårt fall kunskap om en pedagogik för vår tid. En pedagogik som svarar mot världen som den ser ut idag, mot de verktyg och arbetsformer som växer fram, mot ungdomarnas värld och mot deras arbete med att förbereda sig för ett vuxenliv.

Det är den beprövade erfarenheten vi långsamt mejslar fram, det är en kunskapsprocess, lärares lärandeprocess. Mycket förändras under trycket av tidens digitala omvandlingar.

Omvandlingen av källorna: från böckerna texter och planschernas pedagogiska bilder, till dagens störtfloder av våg- eller trådöverförda bild-, ljud-, film-flöden i alla medieformer.

Omvandlingen av verktygen: skrivandets verktyg, räknandets verktyg, kommunicerandets verktyg, alla allt mer digitala. På sistone knutna till smartmobiler och plattor, de senaste i raden av plattformar. Och imorgon kommer nya plattformar vi ännu bara anar. Kanske som Google glasögon, till exempel. Mer kroppsnära, integrerade gränssnitt.

Lärarprofessionens kunskapsbildning
Inte minst förändras metoderna och formerna för lärandet. Och det är kanske den största omvälvningen av alla, lärandets nya former. Appar och bloggar, informella och nätbaserade. Förändringen av medier och plattformar tvingar – och stimulerar - oss till utveckling. Utmaningen är att skolan idag, samtidigt som ämnesinnehåll snabbt förändras, måste utveckla sitt eget lärande, sin egen kunskapsbildning. Och detta måste i hög grad göras av professionen själv. Det ger ett perspektiv på lärares kompetensutveckling. Det är den insikt som växer idag.

Därför är den strömning av lärares egen kunskapsprocess, kollegialt, med stöd av skolledning så betydelsefull. Här handlar det om att skolledare skapar former för en gemensam lärprocess på skolan och att lärare bejakar detta. Från pedagogiskt fika till forskningscirklar, från delande av tips till systematiska lesson studies och learning studies. Formerna varierar och rimligtvis behövs flera verktyg i lådan – beroende på problem och sammanhang.

DIU-tema: Lärares kollektiva utvecklingsarbete
Därför ägnar vi många reportage och ledare i DIU åt sådana processer. Där en grupp kolleger med stöd av skolledning och ofta i dialog med en forskare, systematiskt söker utveckla sitt arbete för att nå bättre resultat med eleverna.

I nr 5 fokuserade ledare och ett Göteborgsreportage den växande rörelsen kring Learning Studies. En fortsättning möter du nu i reportaget i detta nummer från Sjöstadskolan i Hammarby sjöstad utanför Stockholm, där 90 lärare i terminsstarten deltog i WALS, World Association for Lesson (and Learning) Studies, möte vid Göteborgs universitet.

Det finns många andra ansatser till kollegialt lärande, kollektiv professionsdriven skolutveckling. Detta nummer har även ett reportage om ett arbete som inletts i Nacka och Stockholm inspirerat av ett Holländskt projekt kring ”datainformerad skolutveckling” (för att använda en term från Knapp mfl, 2006).

Vi är bara i början på en ny professionsvåg i lärarkåren, i samspel med goda skolledare och forskare. Där lärarkåren erövrar sin egen yrkeslånga kunskapsbildning – och medverkar i skapandet av framtidens skola.

PETER BECKER
ordförande Stiftelsen DIU
E-post: peter.becker@diu.se


Referenser
DIUs perspektiv är baserat på mångårig egen erfarenhet, men även solid internationell och svensk forskning. Vi ger några referenser.

OECDs projekt Innovative Learning Environments, har just publicerat en rapport med projektets namn, av David Istance och medarbetare, OECD 2013. DIUs OECD-workshop 21-22 januari 2014 kommer att illustrera ett perspektiv byggt bland annat på ”formativa cykler” för skolans utveckling. Det bygger på OECDs forskningsarbete, genomförs med nordiska skolutvecklingsfall och i samverkan med OECDs analytiker liksom med Jan Hylen och Thomas Fürth, forskningsledare på Kairos Futures. För de som deltar i Paris-delen av vår resa (rapporten ingår).

En betydande inspirationskälla är Professional Capital av Andy Hargreaves & Michael Fullan, (2012), med fokus just på den professionsdrivna kunskapsbildningen som en huvudkraft i skolans utveckling. En konkret och engagerande skrift med hela auktoriteten av Ontarios mycket framgångsrika skolutvecklingsprojekt från 2003 och framåt, med stadiga och substantiella framsteg på alla fronter, där professor Michael Fullan är vetenskaplig ledare.

Nyligen presenterades en Handbok i arbetsplatslärande – vad, hur och varför det är viktigt. Skriften är utarbetad inom Svenska ESF-rådets temagrupp Arbetsplatslärande & omställning i arbetslivet (A&O), med Luleå Tekniska Universitet, Linköpings och Göteborgs universitet och forskningsstiftelsen Apel FoU. Här beskrivs arbetsplatslärande ”som den överlägset bästa formen av kompetensutveckling för människor i anställning”. Man kombinerar formellt och informellt lärande, och lärandet utvecklas parallellt med organisation. Både medarbetares och ledningens engagemang är förutsättningar.

En läsvärd antologi avsedd för rektorsutbildningen och gjord i samverkan mellan forskare vid svenska högskolor som bedriver rektorsutbildning, är nyutkomna Att leda mot skolans mål, Olof Johansson & Lars Svedberg (Gleerups 2013). Här finns avsnitt om rektors roll i skolans lärande med stöd av data – ”datainformerad snarare än datadriven” - liksom om Learning studies och forskningscirklar. Här finns konkreta texter om delat ledarskap och rektors roll. Boken väjer inte för svåra frågor som privat kontra offentlig skola och för en diskussion om ämbetsmanna roll och offentligt etos, liksom om New Public Management och ”ekonomism”.



Datorn i Utbildningen nr 7-2013. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!
(Annons)



FL VÄST Karlstad 13-14 juni 2023




Artiklar ur Guldäpplets Jubileumsbok









Nominera huvudman före 14 juni 2023








[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 7 - 13]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 131118