Talsyntes underlättar barnets väg till
språket, stödjer uppmärksamheten,
utvecklar läs- och skrivförmågan och
bidrar till ett tillgängligt skriftspråk.
Det skriver Gunilla Almgren Bäck,
vinnare av Guldäpplejuryns särskilda
pris 2011. Detta är den första i en serie
artiklar kring talsyntes som pedagogiskt
verktyg.
En hörnsten i lärandet är att utveckla
förmågan att reflektera kring strategier
vid läsningen. Språkförståelsen
i olika ämnen är förutsättningar
för tänkandet och lärandet i samspel
med andra. Ett tredje verktyg
kan vara talsyntes som underlättar
lärandet. För mig är det en självklar
rättighet för alla elever att ha tillgång
till detta lärverktyg. I Mölndal är
talsyntes ett av de program vi har
kommunlicens för.
Tillgängligt lärande
Varför talsyntes? I ett pedagogiskt
sammanhang bidrar det till att göra
skriften och lärandet mer tillgängligt.
Med talsyntesen får elever bättre
förutsättningar att lyckas och ökade
möjligheter till måluppfyllelse. Eleven
klarar mer på egen hand vilket ökar
både självförtroende och motivation.
Talsyntes bidrar till bättre förutsättningar
för delaktighet, kommunikation,
samarbete och lärande för alla
elever. Med skrift tillgängligt för både
ögon och öron ser vi till att lärmiljön
vidgas och vi formar helheten genom
att vi tänker in barns olikheter att
lära.
Talsyntes har olika fokus beroende
på barnets ålder. I de tidiga åldrarna
för att stödja läs- och skrivutvecklingen
– ett förebyggande syfte - och
längre upp i årskurserna för att överbrygga
för elever i läs- och skrivsvårigheter.
Skolinspektionen har uppmärksammat
skolsituationen för elever
i läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
i grundskolan i en kvalitetsgranskning.
Här konstateras att exempelvis
talsyntes används endast i begränsad
omfattning som en del i anpassningen
av undervisningen i alla ämnen. Digitala
lärverktyg som talsyntes bör ingå
i undervisningen som en naturlig del,
enligt Skolinspektionens rapport. Inspektionen
pekar även på att det görs
många utredningar av läs- och skrivsvårigheter
i skolan men resultaten
omvandlas sällan i den pedagogiska
verksamheten.
Att skriva sig till läsning med dator
och talsyntes
Talsyntesen är ett stöd i att utveckla
strategier för att formulera och utveckla
skriftspråket tillsammans med
andra elever för att förstå och göra sig
förstådd i skrift.
Det skrivstöd som finns i talsyntesen
kan ge direkt återkoppling på
det som skrivs både när det gäller
ljud, ord, meningar och innehåll. Att
få feedback på det egna skrivandet är
oftast mycket motiverande och stimulerar
läs- och skrivutvecklingen.
Att skriva är ett viktigt redskap för
att utveckla språk och tänkande. När
jag har intervjuat pedagoger som jobbar
med att skriva sig till läsning på
dator med talsyntes menar de att eleverna
bearbetar och redigerar mycket
mer tillsammans nu, innan en vuxen
ger återkoppling, och att kvaliten på
texterna höjs både till innehåll och
form.
Eleverna ges förutsättningar att
granska sina texter utifrån olika perspektiv.
Bland annat kan nämnas att
eleverna hör om de upprepar ord, har
utelämnat ord, hur de byggt meningen
och texten och om stavningen kan
behöva att korrigeras.
Kommentarer jag har fått från
elever handlar om just detta och att det
är lättare att redigera texter när man
skriver på dator och någon elev har
angivit att han med talsyntesens hjälp
lärde sig att sätta ut punkt.
Talsyntesen kan användas som ett
komplement till stavningskontrollen
för att välja rätt alternativ i listan med
rättningsförslag.
Jag har tidigare arbetat utifrån
metoden att skriva sig till läsning och
i skrivprocessen får eleverna också
repeterad läsning med talsyntesen
– en beprövad metod som en del i
läsinlärningen som syftar till att automatisera
lästekniken. Hastigheten på
uppläsningen kan varieras och eleven
får ökade möjligheter att upptäcka
olika delar i textens innehåll, ord- och
meningsstrukturer.
Emellanåt har talsyntesen intonationsfel,
vilket kan störa språkförståelsen.
Som alltid gäller det att involvera
eleven som delaktig i sitt lärande.
Det är viktigt att göra individuella
inställningar så att varje elev väljer
den röst som känns bäst. I mitt arbete
med elever har jag märkt att en del
inte vill ha igång talsyntesen under
skrivarbetet utan endast vid läsning
och redigering av texten.
Namn: Gunilla Almgren Bäck
Utbildning: Specialpedagogexamen 1995 med påbyggnadsutbildning inom kommunikation, tal- och språksvårigheter
2006. Grundskolan.
År i yrket: 25 år
Arbete: Barn- och Utbildningsförvaltningen
Utvecklingsenheten i Mölndals
Stad & GRUtbildning i Göteborg.
Utmärkelser: Vinnare av Guldäpplejuryns
särskilda pris 2011
Övrigt: YouTube kanal: www.youtube.
com/gunillaab
Blogg: http://gunillaalmgrenback.wordpress.
com
Twitter: @gunillaab
I nästa artikel kommer Gunilla att ta upp
olika program för talsyntes och deras olika
funktioner.