Läs en bok, skriv en recension, lämna in, få en bedömning.
Konceptet är inte nytt. Martin Fernström, lärare på Årstaskolan i Stockholm och
en av årets vinnare av Guldäpplet, flyttade ut bokrecensionerna till nätet. Till en
bokblogg. Det blev ett lyft för både Martin och hans sjätteklass. Eleverna skriver
mer än förut, läser varandras inlägg, kommenterar och kommenterar igen. Martins
jobb har underlättats. Och det var lätt att komma igång.
– Jag kan ingenting om datorer,
men det här är enkelt, säger Martin
Fernström med stort eftertryck när vi
träffas för att prata om den bokblogg
Martin skapat tillsammans med sina
elever. Och det är verkligen tillsammans.
Bloggen har över 300 inlägg och
av dem står Martin för ungefär 30.
Grundkonceptet för Årstabokblogg
är enkelt. Eleverna väljer en bok
de själva vill läsa och har fem veckor
på sig att läsa boken. Varje vecka publicerar
Martin en uppgift på bloggen.
Det kan handla om att i ett blogginlägg
beskriva bokens huvudperson
eller bokens tema, eller att läsa och
kommentera klasskamraternas inlägg
och komma med konstruktiv kritik.
Den sista veckan skriver eleverna en
recension av den bok de läst. Sedan
väljer de en ny bok och processen
börjar om från början.
– Bokrecensionen är en av de allra
äldsta lärartraditionerna. Att flytta ut
den på internet var ett lyft. Vi började
väldigt basalt och jag förstod egentligen
inte från början vilken potential
det fanns i det som egentligen är ganska
simpelt.
Lära av varandra
Att skriva på en blogg på internet är
att publicera sina arbeten för en hel
värld. Det i sig påverkar elevernas
skrivande. Men det som kanske påverkat
än mer är att Martins elever läser
varandras inlägg, reflekterar kring
dem, skriver kommentarer, ger konstruktiv
kritik och lära av varandra.
En typisk uppgift från Martin kan
se ut så här: Kommentera 10 kompisars
inlägg, ta gärna gamla recensioner eller
liknande. Det behöver inte vara det
nyaste.
– Förstår du hur många kommentarer
alla får på sina texter, säger Martin.
I stället för att de får en kommentar
av mig får de många kommentarer
av sina kompisar, jag skulle aldrig
kunna ge så mycket feedback. Och de
övar sig hela tiden på att ge juste konstruktiv
kritik till sina kompisar.
–Alla har blivit stärkta av att få
positiv feedback från sina kompisar.
Om 20 stycken skriver att du gjort en
bra recension blir du starkare.
Någon gång har det hänt att
Martin plockat bort ett inlägg som
elever gjort, men då har det handlat
om diskussioner som spårat ur och
börjat handla om annat än böcker och
texter. Det har också inneburit bra
diskussioner kring vad bloggen ska
användas till, och många samtal kring
hur man ger konstruktiv kritik.
–Det är inte Idoljuryn som ska
vara förebild i hur man ger kritik till
någon. Här handlar det om att vara
juste och konstruktiv mot sina kompisar.
Det här är livskunskap varje vecka.
En annan bonus med bokbloggen
insåg Martin efter ett tag. Allting finns
kvar. Det blir en levande dokumentation
av det arbete klassen gjort. Och
det går att gå tillbaka både till sina
egna och kompisarnas inlägg och reflektera
igen kring det man gjorde för
kanske ett halvår sedan.
– Det är inte så lätt att gå tillbaka i
en läxpärm. Nu ger jag uppgifter där
eleverna får kolla bakåt både på sina
egna och kompisarnas texter, och det
är så lätt.
Eleverna lär också av varandra genom
att titta på hur de andra skriver.
– Jag kan säga till eleverna att
titta på hur någon annan gjort som
skrivit till exempel en bra beskrivning
av en karaktör. Och så kan eleverna
använda varandras texter, genom att
citera och tala om vem de har tagit
texten ifrån.
Underlättar lärarjobbet
Martin återkommer hela tiden till att
det är lätt och enkelt med bokbloggen.
En av de saker som blivit enklare
är också Martins egen läraradministration.
Det blir inga papper att
hålla reda på när alla publicerar sina
arbeten i bloggen, vilka uppgifter
eleverna ska jobba med finns också
på bloggen.
–Och jag ser på bloggen om eleverna
gjort läxorna. Det är ingen som
kan komma undan det. Och varken
jag eller eleverna kan skylla på papper
som kommit bort. Allt finns på bloggen.
Martin är inte särskilt intresserad
av att sätta sig in i tekniken, han vill
använda den på ett sätt som underlättar
lärarjobbet och samtidigt ligger i
tiden.
– Det är hederlig gammal lärarkompetens
det handlar om. Ingen
använder väl griffeltavlor i dag?
Genom bloggen har Martin och
hans elever lärt känna varandra på ett
annat sätt. Elever som är tysta i klassen
kan vara uttryckfulla på bloggen.
– Jag ser nya sidor hos eleverna
hela tiden och vi lära alla känna varandra
bättre. Tonen på bloggen är
personlig, men vi är inte privata. Det
är vårt digitala klassrum.
– Och det är fantastiskt bra på
utvecklingssamtalen. Allt finns ju
samlat och både jag, föräldrarna och
eleven kan titta igenom materialet. Eller
tänk när jag ska lämna över en elev
till en annan lärare, då kan jag hänvisa
till vad eleven skrivit på bloggen. Det
finns dokumenterat och tillgängligt.
Webbstjärnan och Wordpress
När Martin Fernström startade bokbloggen
gick han och klassen med
i Webbstjärnan, .SE:s initiativ och
tävling kring att publicera skolarbeten
på nätet.
Webbstjärnan tillhandahåller en
domänadress och verktyg för internetpublicering
i form av till exempel
blogg, med bloggverktyget Wordpress.
Och Martin uppmanar alla att
gå med i Webbstjärnan.
– Då får man hjälp att komma
igång. Lära sig Wordpress, dom ordnar
allt med domän och webbhotell.
Det är jättebra, men jag tycker att de
skulle ha en egen tävlingskategori för
bokbloggar.
Wordpress, som är ett av de mest populära
webbverktygen har också
en bra hantering kring vem som kan
publicera vad på bloggen. Martin
själv är administratör av bloggen, alla
elever har egna konton som författare.
Det innebär att de kan publicera
sina inlägg själva, men inte komma åt
bloggens grundinställningar.
Martin har valt att moderera kommentarer
utifrån. Det innebär att
inom klassen kan alla kommentera
varandras arbeten, men till exempel
föräldrars kommentarer måste godkännas
av Martin först.
– Det är ett val. Det finns föräldrar
som skulle göra det jättebra, men det
finns också elever som aldrig skulle
få en kommentar av sina föräldrar.
Så bloggen är för lärare oh elever att
skriva i, alla andra kan läsa.
Hög datortäthet – inget krav
Årstaskolan är en rätt ordinär skola
när det gäller datortäthet. Men att inte
alla har tillgång till dator hela tiden
är inte ett hinder, menar Martin. Det
finns datorer i datorsal och biblioteket
att använda, en del elever har med sig
egna bärbara datorer som de kopplar
upp mot skolan trådlösa nät, de flesta
elever har mobiltelefon eller andra
handhållna enheter de kan använda.
Det går ju att skriva för hand, fotografera
av texten och ladda upp den via
mobilen.
– Eleverna ser det inte som ett
hinder att vi inte har en massa datorer
i klassrummet, det går alltid att fixa.
Många, men inte alla elever har
också dator hemma. Martin brukar
uppmuntra eleverna att skaffa en datorkompis,
som har dator hemma.
– Det ska inte spela någon roll om
man har egen dator, och det är bra
för eleverna att se att man kan ha det
olika.
Denna termin är Martin pappaledig.
Men tankarna kring hur bloggen
som verktyg kan utvecklas går han
och funderar över. Nästa steg är att
hitta former för en blogg i matte och
NO där eleverna kan titta på och diskutera
varandras idéer och lösningar.