Untitled DocumentText: Av Peter Gärdenfors,
professor, Lunds universitet
Sluta fokusera på symptomen
och börja titta på orsakerna
Skoldebatten har haft fel fokus under
den senaste valrörelsen. Betygen är inte
det som skapar framgångsrikt lärande.
Det är viktigare att se till att eleverna är
motiverade och att deras lärande leder
till förståelse. Därför skulle jag önska
att debatten i fortsättningen ägnas åt
följande teman:
1. Utgå från människans naturliga
lärande
Skolans institutionella struktur med
läroplaner, scheman och lektioner
bygger på tradition och inte på vetenskap.
Det finns ingen forskning som
säger att denna struktur är den bästa
för lärande.
Det mesta av vad vi lär oss, lär vi
utanför skolan. Därför bör man studera
det informella lärandet för att bäst
förstå hur skolans verksamhet skall
organiseras. Människan har två naturliga
sätt att undervisa: att visa och
att berätta. Dessa former bör också
vara grundläggande för skolundervisningen.
2. Satsa på elevernas inre motivation
Det är viktigt att skilja mellan inre
och yttre motivation. När man drivs
av inre motivation gör man något för
att aktiviteten i sig själv ger tillfredsställelse.
Individen är intresserad av
vad den gör och blir nyfiken, ivrig och
koncentrerad. När man styrs av yttre
motivation gör man något för att det
leder till något annat som är värdefullt
men som inte direkt är kopplat till
aktiviteten. Vardagligt lärande utanför
skolan bygger till stor del på inre
motivation, medan skolan alltför ofta
utnyttjar yttre motivation, framför allt
genom betygen.
Det är uppenbart att skolans institutionella
struktur hämmar elevernas
inre motivation. Lärarna får därmed
arbeta i motvind för att få dem engagerade.
3. Låt eleverna uppleva att de har
kontroll över sitt lärande
En av framgångsfaktorerna för datorspelen
är att de ger användaren stor
kontroll över förloppet men spelet är
samtidigt en utmaning. Elever kan
få kontroll genom att planera sina
läraktiviteter och att själva bedöma
resultaten av processen.
I en studie fann man exempelvis
att flickor upplever att de har mindre
kontroll över hur de lär sig matematik
än pojkarna gör. Som en följd av detta
var flickornas motivation att lära sig
matematik mindre än hos pojkarna.
4. Satsa på förståelse i stället för
på faktakunskaper
Den andra faktorn som inte uppmärksammas
tillräckligt är hur väl eleverna
förstår det de lär sig. Debatten har
kretsat kring elevernas kunskap – där
kunskap ofta ses som att eleverna skall
kunna återge en mängd fakta.
Men en elev kan aldrig skapa
fullständig förståelse av ett område
enbart genom att lära in fakta – han
eller hon måste tränga in i de underliggande
mönstren och se hur
kunskapsområdet hänger samman.
När man förstår kan man tillämpa det
man lärt sig på nya problem – först
då blir kunskapen produktiv och inte
bara repetitiv.
Om undervisningen fokuserar
på förståelse i stället för repetitiv
kunskap, så får det genomgripande
konsekvenser för hur man testar effekten
av lärande. Om förståelsen sätts
i centrum blir det viktigare att klara
nya problem än att behärska gamla
perfekt.
I traditionella skolprov har det
alltför mycket handlat om att kunna
upprepa det man lärt sig, eller att korrekt
kunna sätta in värden i formler
som man förväntas kunna utantill.
Men det finns tendenser i rätt riktning
– de nationella proven bygger exempelvis
numera mer på förståelse.
5. Använd IT för att öka motivation
och förståelse
Det räcker inte med att förse varje
elev med en dator – de måste kunna
användas på ett vettigt sätt också.
Datorerna har en stor pedagogisk
potential som tyvärr är väldigt dåligt
utnyttjad. Som det nu är innebär ITsatsningen
att man tar den traditionella
skolan med dess undervisningskultur,
ger eleverna tillgång till en
dator och sen undervisar på samma
sätt som tidigare.
Datorerna kan användas för att
visa och berätta på nya sätt, till exempel
genom olika typer av visualiseringar
och simuleringsprogram. Ett
annat redskap med stora möjligheter
är interaktiva skrivtavlor som gör lärandet
gemensamt och stödjer berättandet.
De kombinerar svarta tavlan,
flanellografen och datorn.
6. Bredda lärarutbildningen
I den nyutgivna handboken för lärare
Lärande, skola, bildning tas inte vikten
av motivation och förståelse upp över
huvud taget. Jag önskar att lärarutbildningen
omformas så att människans
naturliga sätt att lära sätts i fokus.
Resultat från modern psykologi,
kognitionsvetenskap, hjärnforskning
och speldesign måste in som en del av
utbildningen.
Peter Gärdenfors
professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet
I nr 6/2010 inledde DIU en önskelistestafett kring framtidens skola. Vi vill ge lite hjälp till
den nye/nygamle utbildningsministern, så här i början av den nya perioden. Så vi bad ett
litet antal personer att bidra med sina synpunkter. Här publicerar vi några av bidragen.
Och räknar med att diskussionen kommer att fortsätta. För världen förändras och därmed
krävs en utveckling av skolans arbetsformer, arbetsredskap och tänkesätt.
Hur ser din önskelista ut? Skriv till oss på red@diu.se