Det var först som vuxna vi förr behövde
väga och värdera motstridig information från flera håll.
Nu ställs ungdomar direkt inför denna uppgift både i skolan
och utanför.
De läroböcker som brukade vara skolans
huvudkälla för information har idag
kompletterats, eller ibland till och med
ersatts, av en bredare samling medier.
Detta ställer skolan inför en samling
nya frågor, om nya läsarter men också om
källvärdering etc. Det som förr främst
var redaktionens och förlagets frågeställningar
har nu blivit den enskilde lärarens
och elevens.
begreppet lärobok
Under 1990-talet dök ofta idén upp att vi gör våra
läromedel själva, och det avsåg då dels kursplaneringar
och dels elevproduktioner, elevers bearbetningar av olika källor. Elevarbetena
var viktiga arbetsresultat, men främst nyttiga för eleverna själva,
de kunde inte ses som kompletta läromedel.
Man skulle kunna påstå att det rörde
sig om ett missbruk av termer, en förväxling
av begreppet läromedel med andra
pedagogiska material och resultat. Då
är det inte distinktionen mellan bok
och andra mer konkreta material jag
syftar på, utan snarare en diskussion av
vilka komponenter begreppet lärobok
omfattar.
En lärobok rymmer både ett urval av
stoff och en presentation av detta baserat
på djup kunskap och saklig granskning,
liksom pedagogisk planering och
strukturering med upplägg av avsnitt,
handledning för elever med uppgifter och övningar och därtill
ofta en lärarhandledning.
Hela denna bredd av material behövs
i skolan och detta är inget en lärare själv
kan åstadkomma även om många gör
fantastiska material. Läroböcker behövs
fortsatt i skolan. Men vi behöver ett nytt
läromedelsbegrepp, som håller isär komponenterna.
Kunskapsexplosionen och
de nya medierna, främst webb, spränger
läroboken.
kunskapsexplosion
Förändringen är djupgående. Inte bara kommunala besparingar
inskränker lärobokens ställning i skolan. Betydligt mer grundläggande
krafter såsom kunskapsexplosion, global handel och globala medier förändrar
skolans behov av informationskällor. Den tryckta läroboken som huvudkälla
räcker inte längre till. Tidningsartiklar, radio, film och TV fördes
in i klassrummet via kopiatorn, bandet och VHS-kassetten.
På bara ett decennium har en ny
medieform, den datorbaserade webben,
åter förändrat situationen, baserad på ett
öppet informationsformat och det globala
datornätet Internet. Webben har
med sin öppenhet skapat fri tillgång till
enorma informationsresurser. Webben är
ett unikt globalt bibliotek vilket delvis
löser problemet med inaktuella och
begränsade läroböcker.
Samtidigt öppnar webben för dels
kommers och reklam, dels rasistisk propaganda
porr och annat. Detta har lett
till debatt om ägande, etik och moral.
De nya källor som Internet erbjuder som
komplement till läroböcker och annat,
ställer därmed helt nya krav på oss.
bristområde
Den senaste attitydundersökning från KK-stiftelsen visar att tillgången
till Internet är så gott som hundraprocentig både hemma och
i skolan, och att 2/3 av lärarna och eleverna söker information via
nätet som en del av skolarbetet minst några gånger i veckan.
Samtidigt pekar lärarna ut källkritik
som ett av de främsta bristområdena vad
gäller egna kunskaper. Lärarna anser att
elevers medvetenhet om källkritik ökar
genom Internet, men den europeiska
SAFT-undersökningen (diu 4/2003 sid
11) visade att svenska elever är mycket
mer okritiska mot nätinformation än
exempelvis danska. Att utveckla elevers
kritiska sökförmåga är i dag en nödvändig
skoluppgift. Därför har tjänsten
Kolla källan utvecklats på Skoldatanätet,
liksom en mängd andra initiativ.
Sökning på nätet reser dock inte
bara krav på värdering av källor. Redan
sökningen ställer oss inför frågorna om
orientering på nätet. Sökning kräver kunskap.
Låt mig illustrera med ett aktuellt
exempel: att söka trattkantareller kräver
kunskap om deras typiska växtmiljöer,
deras färg och utseende.
Ju mer kunskap desto framgångsrikare
sökande. Det är precis likadant på nätet.
Det räcker definitivt inte att bara släppa
lös eleverna, med uppmaningen: sök! De
går vilse och kör lätt fast. Forskare pekar
på lärares bristande handledning i detta
moment. Det svåra är att vi själva som
lärare sällan hunnit utveckla kunnandet.
Nätet skapar behov av fortbildning och
kompetensutveckling.
veckans sökmästare
Hur ta upp frågorna i klassrummet? Datorn i utbildningen publicerar varje
fredag morgon klockan 08.00 en ny sökuppgift på tävlingen Sökmästarens
webbplats. Tävlingen är nu inne på sin sjätte termin. Den
vänder sig till alla elever år 5-9 och görs i samarbete med
Skoldatanätet.
Syftet med tävlingen är att bidra till
att bredda och fördjupa ett kvalitativt
användande av Internet som källa i skolarbetet
genom att utmana elever med en
klurig uppgift, med krav på redovisning
och motivering.
Tusentals elever från mellan- och högstadiet
från hela landet har medverkat.
Vissa skolor återkommer ständigt och
andra någon enstaka gång. Ofta är det
en lärare som använder tävlingsuppgiften
för arbetet i en klass, omkring sökmetod
och källkritik. Ibland deltar också
enstaka elever, på eget initiativ utanför
skolans verksamhet. Det stämmer med
syftet det ska vara spännande och viktigt
att ta reda på saker, både för egen
skull och för pluggets.
Indirekt riktar sig tävlingen också till
lärare, att uppmärksamma hur stor nytta
man kan ha av nätet, både i undervisningen
och i största allmänhet. Databasen
med svar ger en intressant inblick i
hur elever tänker och agerar när de söker
på nätet. Delar av databasen finns tillgänglig
på tävlingens webbplats genom
att vi varje vecka publicerar en vinnare
och kommenterar svar. Här finns nu
hundratals svar och kommentarer samlade.
Vi hoppas att denna databas ska
hjälpa lärare att bättre förstå och handleda
sina egna elever. Lena Müller gör en
analys av elevsvar i databasen på nästa
sida. Denna kan gärna ses i relation till
forskningsresultat från Louise Limberg
och Michael Alexandersson, liksom det
övriga material Datorn i utbildningen
presenterat bland annat i temanumret
om Informationssökning och lärande,
nr 6/2002.
Vi hoppas att Sökmästaren ska locka
fler lärare att arbeta med frågan i sina
klasser. På så sätt vill vi medverka till
ökad konstruktiv användning av informationssökning
på Internet i skolan. Välkommen till www.diu.se/sokmastare
och berätta gärna för oss hur det går!