Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

[mer.info]

Forskar om uthållig IT-utveckling:
IT-projekt - och sedan?

–Vad händer när projekten är över, extrapengarna försvinner och IT-utvecklingen i skolorna ska drivas vidare i kommunernas regi? Det är en fråga som en grupp forskare vid avdelningen för studier av organisation och samhälle (SOS) vid Handelshögskolan i Göteborg studerar.

”Om uthållig it-utveckling i skolan – hur kommunerna arbetar vidare” är namnet på forskningsprojektet och huvudsyftet är att besvara frågor kring hur KK-stiftelsens satsningar på IT i skolan förs vidare när stödet upphör och att försöka analysera hur arbetet i skolan har förändrats pedagogiskt och organisatoriskt av informationstekniken. Mer konkret tittar forskarna på frågor om ekonomi och investeringar, styrning och strategier, vad IT har betytt för arbetsrutiner och lärarrollen, frågor om skillnader kring kvinnor och mäns förhållningssätt till IT.

– Det är alltid ett problem när man får väldigt mycket pengar under kort tid, säger docent Östen Ohlsson, som leder forskningsprojektet. Projektets form gör det tillfälligt och det skapar ingen riktig beredskap för framtiden.

Totalt ska gruppen genomföra sex fallstudier i olika kommuner, några som var en del av KK-stiftelsens skolsatsning och några som inte var det. Hittills är fallstudierna från två kommuner klara: Stenungsund och Alingsås. Övriga kommuner i studien är Sundsvall, Högsby, Tingsryd och Göteborg. Fallstudierna publiceras löpande. Än är det för tidigt att göra analyser och generaliseringar från forskargruppens studier, men de rapporter som fortlöpande publiceras under projektets gång kommer säkerligen att väcka diskussioner i skolsverige.

ser andra saker
Forskargruppen från Handelshögskolan är inte pedagoger utan organisationsforskare.

– Nackdelen är att vi inte har någon förtrogenhet med skolan, fördelen är att vi ser andra saker, har annat att säga om skolans styrformer och organisation.

Gruppen tittar bland annat på hur kommunerna budgeterat för IT de senaste åren, både för att nyinvestera och ersätta gammal utrustning.

Och en av de saker som förvånar Östen Ohlsson är hur pass liten andel av skolornas budget i de studerade kommunerna som avsätts för investeringar i IT.

– Det sägs i kommunerna att IT är ett högt prioriterat område i skolan, men det märks inte budgeten. Det kanske rör sig om några få procent av den totala omslutningen.

drar åt två håll
Datorernas införande i skolan kan bidra både till en starkt centraliserad organisation och en mer decentraliserad organisation.

– På tekniknivå kan vi tydligt se att det är en centralisering. När skolornas IT-resurser införlivas med den övriga kommunala IT-verksamheten sker en centralisering. Men det kan också innebära att kostnaderna blir synligare, vilket gör att politikerna får större insyn och inflytande. Det kanske till och med är mer demokratiskt? Men det kan också innebära restriktioner kring den pedagogiska verksamheten, när det gäller val av program och liknande.

Samtidigt som informationstekniken kan underlätta samverkan och samarbete långt ut i organisationerna ger tekniken också möjlighet till kontroll av verksamheten på många nivåer, påpekar Östen Ohlsson. Ett exempel från skolvardagen är portfolio, när IT införlivades med portfoliometodiken ansåg många att det gav stora pedagogiska vinster.

– Men det är också ett enastående kontrollinstrument. Eleverna är övervakade i alla situationer, hela tiden. Jag har starka sympatier för metoden, men man måste vara medveten om vad man håller på med, säger Östen Ohlsson.

Gruppen tittar också på IT-uvecklingen i skolorna ur ett genusperspektiv.

– Det är förvånansvärt många äldre kvinnor som driver på den pedagogiska IT-utvecklingen i skolan. Men det är de yngre manliga IT-intresserade lärarna som ”gjort karriär”, de har börjat som eldsjälar för att sedan gå över till att jobba med teknikfrågorna kring IT.

Och över huvud taget har forskargruppen konstaterat att i de kommuner man hittills studerat hat IT-kunskaperna bland lärare höjts genom både KK-stiftelsen satsning och Itis.

IT har också bidragit till att skapa en ny arbetsfördelning i lärarkåren, det har blivit tydliga skillnader i kompetensutvecklingen.

– I och med det har det också uppstått ett behov ta hjälp av varandra på ett annat sätt än tidigare.

skolans kärnverksamhet
En fråga som forskargruppen har brottats med är vad som är skolans kärnverksamhet.

– Alla talar om kärnverksamheten, det finns en stark gemensam uppfattning kring begreppet, men få uttrycker vad som avses.

Kärnverksamheten verkar vara undervisning i klassrum, konstaterar forskargruppen.

I visionerna kring IT i skolan har det ofta framhållits att IT ska bidra till att bryta ner skolans väggar, verka pådrivande för att utveckla en ny pedagogik,

– Om man se skolan mission som det som uttycks i regeringens direktiv och delvis även i läroplanerna och kärnverksamhet det som försiggår i skolorna så verkar kopplingen däremellan vara lös.

Eller som Östen Ohlsson lite mer drastiskt uttrycker det.

– Än återstår det att se om It kommer att ha lika stor effekt på skolan som griffeltavlan har haft.

Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

mer.information Forskningsprojektet kring skolan och informationstekniken vid Handelshögskolan i Göteborg finansieras av LearnIT, KK-stiftelsens forskningsprogram för lärande och IT. På gruppens webbplats publiceras fortlöpande rapporter från studien: www.handels.gu.se/S.I.T/