Untitled Document

Av:Thomas Nordlöv
E-Post:
thomas.nordlov@telia.com

 

Tryckfrihet, motbok
och personuppgifter

Måste skolor registrera sin webbsida som periodisk skrift? Thomas Nordlövs tidigare artiklar om PuL har gett upphov till en hel del frågor.

Mina tidigare artiklar i DiU om personuppgiftslagen (PuL) har gett upphov till ett antal e-brev från skolpersonal. Brev som innehåller en del frågor om tolkningen av PuL. En återkommande fråga är

Jag har läst att man måste registrera sin hemsida som ”periodisk skrift” för att man ska kunna åberopa journalistisk verksamhet för att t ex kunna rapportera med namn från en idrottstävling – först då gäller exempelvis tryckfrihetslagen före PUL. Men då måste man å andra sidan ha en ansvarig utgivare, mm, och så kostar registreringen en del så det blir en hel del byråkratiskt krångel kring hemsidan och ett helt annat ansvar för den som är ansvarig utgivare.

I Datainspektionens svar på ett antal frågor från mig skriver man följande:

För att en tidning på Internet skall omfattas av grundlagsskydd krävs att den omfattas av den s.k. bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket TF (Tryckfrihetsförordningen). Av denna regel följer att ägaren till en periodisk skrift skall åtnjuta grundlagsskydd för webbpublicerad information. En förutsättning för detta är att innehållet i skriften återges oförändrat samt att det anges hur innehållet disponerats.

Webbpublicerad information kan också åtnjuta grundlagsskydd enligt den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL. Om en redaktion för en tryckt periodisk skrift tillhandahåller en tidning på elektronisk väg och mottagaren inte kan ändra innehållet blir databasregeln tillämplig.

Ovanstående är ett exempel på när tryckfrihetsförordningen går före personuppgiftslagen. Tryck- och yttrandefriheten är fastlagd i grundlagen. Bestämmelser i grundlagen trumfar nästan alltid över andra lagar som till exempel PuL. I det här fallet gäller grundlagen före PuL och inregistrerade periodiska skrifter kan publicera personuppgifter enligt bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i grundlagen. PuL inskränker dock tryck- och yttrandefriheten kraftfullt för gemene man och blir därmed ett exempel på en lag som begränsar grundlagen. Andra lagar som begränsar grundlagen och tryck- och yttrandefriheten är lagen om hets mot folkgrupp, spridande av vålds- och barnpornografi samt lagen om förtal.

journalistiska ändamål
Nu är detta inte så intressant – sett ur skolperspektiv. Skolor har mycket sällan registrerade periodiska skrifter, men det förekommer. Personuppgiftslagen ger dock möjlighet för en skola att publicera till exempel ett idrottsreportage med bilder och namn på sin webbplats om detta sker uteslutande av journalistiska skäl. Datainspektionen skriver på följande vis:

7 § andra stycket PuL berör förfaranden som inte har sådant grundlagsskydd som anges i första stycket. Där framgår att bestämmelserna i 9-29 och 33-44 §§ samt 45 § första stycket och 47-49 §§ PuL inte skall tillämpas på sådan behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål eller konstnärligt eller litterärt skapande. I praktiken innebär det att bara de bestämmelser i lagen som rör säkerhet skall tillämpas på sådan behandling. Bestämmelsen om att det krävs samtycke då bilder skall publiceras på Internet blir således inte tillämplig i dessa fall.

brasklapp
Skolornas webbtidningar och webbsidor med allmän information kan med andra ord leva vidare och fortsätta sin verksamhet ungefär som tidigare, men det finns dock en brasklapp infogad i PuL.

Datainspektionen skriver i stycket ovan att bestämmelserna i PuL om säkerhet ska tillämpas även i de här fallen, det vill säga när man publicerar reportage uteslutande av journalistiska, konstnärliga eller litterära skäl. PuL är på det här området litet luddig, men min tolkning av ”säkerhetsbestämmelserna” är att man inte i anknytning till en bild av en skolelev bör lägga in namn och andra uppgifter så att en utomstående lätt kan ta kontakt med eleven på bilden.

Man bör enligt min åsikt se till att vålds- och sexualbrottslingar inte kan använda reportagen för att få kontakt med eventuella offer. ”Säkerhetsbestämmelserna” kan tolkas på flera olika sätt och mer konkret besked än så här kan inte ges förrän de första domarna enligt PuL börjar komma in från olika rättsinstanser. PuL måste helt enkelt börja tillämpas av rättsväsendet för att bli mer begriplig.

personlistor
Ett flertal frågor har också ställts om olika typer av personlistor på webbsidor. Till exempel en lista med olika valda representanter för elever och personal. I de här fallen gäller PuL fullt ut och man måste ha personens samtycke – helst i skriftlig form. Det räcker inte heller med att personen har gett sitt samtycke vid ett tillfälle för att det ska vara tillåtet att publicera individens namn och/eller bild för en annan lista. Ett generellt skriftligt samtycke duger inte heller för all publicering i framtiden. Det krävs enskilt samtycke i varje fall.

PuL anger inte någon ålder för när en elev själv kan ge sitt samtycke till publicering av namn och bild. Datainspektionen har litet svävande pratat om tonåringar och i något fall har 16 år nämnts som en gräns för när en elev kan ge sitt samtycke. I det fall man vill vara säker så får man utgå från myndighetsåldern, det vill säga man bör ha föräldrarnas (målsmans) skriftliga samtycke.

yttrandefrihetsinskränkning
Intressant och upprörande är att en dagstidning (inregistrerad, periodisk skrift) har betydligt större möjligheter till tryck- och yttrandefrihet än vad en privatperson har. PuL begränsar tryck- och yttrandefriheten kraftfullt för föreningar, skolor och ”vanligt folk” – och i viss mån även för olika medier. PuL har kommit till som en konsekvens av ett direktiv från EU och många har reagerat starkt mot PuL. Man ser lagen som ett av flera steg mot en totalitär statsapparat i Europa.

kör på, men glöm inte bältet
Personuppgiftslagen är så brett formulerad och ger så många tolkningsmöjligheter att den av litet fantasifulla jurister och rättsinstanser kan tillämpas på – litet tillspetsat sagt – alla former av mänskligt yttrande. Den borde skrivas om och preciseras, men nu är den här och i full kraft sedan första oktober, så vi måste leva med den.

Det är min förhoppning att den inte ska lägga sig som en våt handske över skolornas olika aktiviteter på Internet och mitt råd till alla kreativa, engagerade lärare och elever är att fortsätta som förut, men ha säkerhetsbestämmelserna i bakhuvudet.

personuppgiftsombud
Behandling av personuppgifter ska i princip alltid anmälas till Datainspektionen, men man kan förenkla hanteringen något genom att utse ett personuppgiftsombud för respektive arbetsplats. Naturligtvis är inte ordet arbetsplats heller definierat i PuL, så de flesta kommuner har tolkat det som att varje kommun är en arbetsplats. Orsaken till det är naturligtvis ekonomiska skäl. Det är dyrt med många nya ombud. I de flesta fall har jag kunnat konstatera att personuppgiftsombudsärenden hamnat hos kommunjuristen.

Intentionerna för tolkning av ordet arbetsplats hos upphovsmännen till PuL har troligen varit betydligt snävare än kommunernas tolkning i allmänhet. Gissningsvis så bör varje skola ha sitt personuppgiftsombud, men så lär inte bli fallet nu i första omgången.

motboken
I och med att personuppgiftsombuden börjar sitt verk så kommer en ny fas i tillämpningen av PuL. Personuppgiftsombuden (kommunjurister) kommer att tvingas tolka PuL, vilket säkert kommer att leda till ett olikartat regelverk för PuL i landet.

Det finns hos de flesta människor en ambition att sätta sin prägel på den egna verksamheten och varje personuppgiftsombud med självaktning vill säkert inte vara sämre än i grannkommunen. PuL kan mycket väl få en viss likhet med motboken (Brattsystemet) under första halvan av förra seklet.

I det fallet gällde lagen tilldelning och inköp av sprit från Systembolaget. Inköpen begränsades och bokfördes i den så kallade motboken. Tanken var att lika regler skulle gälla över hela landet, men lagen hade alltför många tolkningsmöjligheter (skötsamma gifta skattebetalare hade större tilldelning, gifta kvinnor fick ingen tilldelning medan ogifta kunde få en mindre ranson, femtioårskalas krävde utökad tilldelning och så vidare) så varje Systembolagschef hade sin tolkning. Man fick betydligt större tilldelning i Arvika än i Karlstad om man fyllde 50 år. Skaparen av systemet, Ivan Bratt, sade vid ett besök på Systemets kontor i Karlstad, när han såg den komplicerade regelfloran för tilldelning att ”hade jag haft en aning om detta hade jag aldrig hittat på det här systemet”. (Motboken avskaffades 1955.)

Vi får väl hoppas att personuppgiftsombuden kan hålla rättning i leden och inte av missriktad ambition skapar en än mer strikt och diversifierad tolkning av PuL än vad Datainspektionen hitintills gjort.

 

Thomas Nordlöv
Thunmansskolan, Knivsta
E-post: thomas.nordlov@telia.com


artikel.länkar
Mer information om personuppgiftslagen (PuL) på Internet.



Datorn i Utbildningen nr 7-8 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 7-8 - 01]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 011214