Untitled Document
Av:Thomas Nordlöv
E-Post:thomas.nordlov@telia.com
Tryckfrihet, motbok
och personuppgifter
Måste skolor registrera
sin webbsida som
periodisk skrift?
Thomas Nordlövs tidigare
artiklar om PuL
har gett upphov till en
hel del frågor.
Mina tidigare
artiklar i DiU om personuppgiftslagen
(PuL) har gett upphov
till ett antal e-brev från skolpersonal.
Brev som innehåller en del frågor om
tolkningen av PuL. En återkommande
fråga är
Jag har läst
att man måste registrera sin hemsida som periodisk skrift
för att man ska kunna åberopa journalistisk verksamhet för
att t ex kunna rapportera med namn från en idrottstävling
först då gäller exempelvis tryckfrihetslagen före PUL.
Men då måste man å andra sidan ha en ansvarig utgivare,
mm, och så kostar registreringen en del så det blir en hel del
byråkratiskt krångel kring hemsidan och ett helt annat ansvar
för den som är ansvarig utgivare.
I Datainspektionens
svar på ett antal
frågor från mig skriver man följande:
För
att en tidning på Internet skall omfattas av grundlagsskydd krävs
att den omfattas av den s.k. bilageregeln i 1 kap. 7 § andra stycket
TF (Tryckfrihetsförordningen). Av denna regel följer att ägaren
till en periodisk skrift skall åtnjuta grundlagsskydd för webbpublicerad
information. En förutsättning för detta är att innehållet
i skriften återges oförändrat samt att det anges hur innehållet
disponerats.
Webbpublicerad information kan också åtnjuta grundlagsskydd enligt
den s.k. databasregeln i 1 kap. 9 § YGL. Om en redaktion för en
tryckt periodisk skrift tillhandahåller en tidning på elektronisk
väg och mottagaren inte kan ändra innehållet blir databasregeln
tillämplig.
Ovanstående
är ett exempel på när tryckfrihetsförordningen går
före personuppgiftslagen. Tryck- och yttrandefriheten är fastlagd
i grundlagen. Bestämmelser i grundlagen trumfar nästan alltid över
andra lagar som till exempel PuL. I det här fallet gäller grundlagen
före PuL och inregistrerade periodiska skrifter kan publicera personuppgifter
enligt bestämmelserna om tryck- och yttrandefrihet i grundlagen. PuL inskränker
dock tryck- och yttrandefriheten kraftfullt för gemene man och blir därmed
ett exempel på en lag som begränsar grundlagen. Andra lagar som begränsar
grundlagen och tryck- och yttrandefriheten är lagen om hets mot folkgrupp,
spridande av vålds- och barnpornografi samt lagen om förtal.
journalistiska
ändamål
Nu är detta inte så intressant sett ur skolperspektiv. Skolor
har mycket sällan registrerade periodiska skrifter, men det förekommer.
Personuppgiftslagen ger dock möjlighet för en skola att publicera
till exempel ett idrottsreportage med bilder och namn på sin webbplats
om detta sker uteslutande av journalistiska skäl. Datainspektionen skriver
på följande vis:
7 §
andra stycket PuL berör förfaranden som inte har sådant grundlagsskydd
som anges i första stycket. Där framgår att bestämmelserna
i 9-29 och 33-44 §§ samt 45 § första stycket och 47-49
§§ PuL inte skall tillämpas på sådan behandling
av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål
eller konstnärligt eller litterärt skapande. I praktiken innebär
det att bara de bestämmelser i lagen som rör säkerhet skall
tillämpas på sådan behandling. Bestämmelsen om att det
krävs samtycke då bilder skall publiceras på Internet blir
således inte tillämplig i dessa fall.
brasklapp
Skolornas webbtidningar och webbsidor med allmän information kan med andra
ord leva vidare och fortsätta sin verksamhet ungefär som tidigare,
men det finns dock en brasklapp infogad i PuL.
Datainspektionen
skriver i stycket ovan att bestämmelserna i PuL om säkerhet ska tillämpas
även i de här fallen, det vill säga när man publicerar reportage
uteslutande av journalistiska, konstnärliga eller litterära skäl.
PuL är på det här området litet luddig, men min tolkning
av säkerhetsbestämmelserna är att man inte i anknytning
till en bild av en skolelev bör lägga in namn och andra uppgifter
så att en utomstående lätt kan ta kontakt med eleven på
bilden.
Man bör enligt
min åsikt se till att vålds- och sexualbrottslingar inte kan använda
reportagen för att få kontakt med eventuella offer. Säkerhetsbestämmelserna
kan tolkas på flera olika sätt och mer konkret besked än så
här kan inte ges förrän de första domarna enligt PuL börjar
komma in från olika rättsinstanser. PuL måste helt enkelt börja
tillämpas av rättsväsendet för att bli mer begriplig.
personlistor
Ett flertal frågor har också ställts om olika typer av personlistor
på webbsidor. Till exempel en lista med olika valda representanter för
elever och personal. I de här fallen gäller PuL fullt ut och man måste
ha personens samtycke helst i skriftlig form. Det räcker inte heller
med att personen har gett sitt samtycke vid ett tillfälle för att
det ska vara tillåtet att publicera individens namn och/eller bild för
en annan lista. Ett generellt skriftligt samtycke duger inte heller för
all publicering i framtiden. Det krävs enskilt samtycke i varje fall.
PuL anger inte
någon ålder för när en elev själv kan ge sitt samtycke
till publicering av namn och bild. Datainspektionen har litet svävande
pratat om tonåringar och i något fall har 16 år nämnts
som en gräns för när en elev kan ge sitt samtycke. I det fall
man vill vara säker så får man utgå från myndighetsåldern,
det vill säga man bör ha föräldrarnas (målsmans) skriftliga
samtycke.
yttrandefrihetsinskränkning
Intressant och upprörande är att en dagstidning (inregistrerad, periodisk
skrift) har betydligt större möjligheter till tryck- och yttrandefrihet
än vad en privatperson har. PuL begränsar tryck- och yttrandefriheten
kraftfullt för föreningar, skolor och vanligt folk
och i viss mån även för olika medier. PuL har kommit till som
en konsekvens av ett direktiv från EU och många har reagerat starkt
mot PuL. Man ser lagen som ett av flera steg mot en totalitär statsapparat
i Europa.
kör på,
men glöm inte bältet
Personuppgiftslagen är så brett formulerad och ger så många
tolkningsmöjligheter att den av litet fantasifulla jurister och rättsinstanser
kan tillämpas på litet tillspetsat sagt alla former
av mänskligt yttrande. Den borde skrivas om och preciseras, men nu är
den här och i full kraft sedan första oktober, så vi måste
leva med den.
Det är min
förhoppning att den inte ska lägga sig som en våt handske över
skolornas olika aktiviteter på Internet och mitt råd till alla kreativa,
engagerade lärare och elever är att fortsätta som förut,
men ha säkerhetsbestämmelserna i bakhuvudet.
personuppgiftsombud
Behandling av personuppgifter ska i princip alltid anmälas till Datainspektionen,
men man kan förenkla hanteringen något genom att utse ett personuppgiftsombud
för respektive arbetsplats. Naturligtvis är inte ordet arbetsplats
heller definierat i PuL, så de flesta kommuner har tolkat det som att
varje kommun är en arbetsplats. Orsaken till det är naturligtvis ekonomiska
skäl. Det är dyrt med många nya ombud. I de flesta fall har
jag kunnat konstatera att personuppgiftsombudsärenden hamnat hos kommunjuristen.
Intentionerna
för tolkning av ordet arbetsplats hos upphovsmännen till PuL har troligen
varit betydligt snävare än kommunernas tolkning i allmänhet.
Gissningsvis så bör varje skola ha sitt personuppgiftsombud, men
så lär inte bli fallet nu i första omgången.
motboken
I och med att personuppgiftsombuden börjar sitt verk så kommer en
ny fas i tillämpningen av PuL. Personuppgiftsombuden (kommunjurister) kommer
att tvingas tolka PuL, vilket säkert kommer att leda till ett olikartat
regelverk för PuL i landet.
Det finns hos
de flesta människor en ambition att sätta sin prägel på
den egna verksamheten och varje personuppgiftsombud med självaktning vill
säkert inte vara sämre än i grannkommunen. PuL kan mycket väl
få en viss likhet med motboken (Brattsystemet) under första halvan
av förra seklet.
I det fallet gällde
lagen tilldelning och inköp av sprit från Systembolaget. Inköpen
begränsades och bokfördes i den så kallade motboken. Tanken
var att lika regler skulle gälla över hela landet, men lagen hade
alltför många tolkningsmöjligheter (skötsamma gifta skattebetalare
hade större tilldelning, gifta kvinnor fick ingen tilldelning medan ogifta
kunde få en mindre ranson, femtioårskalas krävde utökad
tilldelning och så vidare) så varje Systembolagschef hade sin tolkning.
Man fick betydligt större tilldelning i Arvika än i Karlstad om man
fyllde 50 år. Skaparen av systemet, Ivan Bratt, sade vid ett besök
på Systemets kontor i Karlstad, när han såg den komplicerade
regelfloran för tilldelning att hade jag haft en aning om detta hade
jag aldrig hittat på det här systemet. (Motboken avskaffades
1955.)
Vi får väl
hoppas att personuppgiftsombuden kan hålla rättning i leden och inte
av missriktad ambition skapar en än mer strikt och diversifierad tolkning
av PuL än vad Datainspektionen hitintills gjort.
Thomas Nordlöv
Thunmansskolan, Knivsta
E-post: thomas.nordlov@telia.com
artikel.länkar
Mer information
om personuppgiftslagen (PuL) på Internet.
Datorn i Utbildningen nr 7-8 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!