Untitled Document
Av: Stig Roland
Rask
E-post: stigroland.rask@kks.se
Datorn som skrivmaskin
IT och basfärdigheter
Ibland
beskrivs satsningen på IT i skolan som
en konkurrent till satsningen på basfärdigheter.
Då har man missat den stora stimulans för
skrivandet som datorn med sina ordbehandlingsprogram
har inneburit.
Möjligen är vi så fixerade vid den senaste
programvaran att vi glömmer att lyfta fram
datorns enkla och vardagliga funktionerna.
Det har skrivits
en mängd artiklar och rapporter om hur datorn används i den svenska skolan.
De skiljer sig åt på många sätt och de drar olika slutsatser kring datorernas
värde. Somliga hyllar dem som pedagogiskt arbetsredskap, medan andra förhåller
sig mer kallsinniga till nyttan. Det är intressant att notera den attityd som
många intar när de beskriver skolor som ”bara” använder datorn som en skrivmaskin.
Här dyker det mycket ofta upp en nedlåtande ton hos betraktaren. Det beskrivs
som ett gammalt och förlegat sätt att nyttja datorn.
Ännu tydligare
blir det när lärare beskriver sin egen verksamhet. Eleverna använder datorn
”endast” som en skrivmaskin, säger man i urskuldande ton
och man kan ana en generad rodnad på
kinderna.
pedagogisk
skrivmaskin
I dag är en dator väldigt mycket mera än en skrivmaskin. Det
är ett alldeles korrekt konstaterande. Den ger i dag pedagogiska möjligheter
som vi inte ens kunde ana för några år sedan. Dock finns det
en risk att vi missar något väsentligt om vi hemfaller åt den
nedlåtande attityden till skrivmaskinsfunktionen.
Möjligen
etablerades den i en tid då
vi fortfarande skrev våra dokument för
hand för att sedan renskriva dem på
maskin. Datorn användes då för att få ett
snyggare och prydligare resultat. Dess
funktion var kosmetisk och hade ingen
som helst påverkan på skrivprocessen
och det faktiska innehållet.
Nu ser det dock
helt annorlunda ut.
Så småningom lärde vi oss att skriva
direkt på datorn och då utvecklades
en helt ny skrivprocess som är mycket
stimulerande för kreativiteten.
Vi kan kasta bort
de idéer som inte är
så lyckade, vi kan bearbeta och förfina
formuleringarna, vi kan infoga nya
meningar och avsnitt och redigera
genom att stuva om och flytta texter.
Stavningen kontrolleras hela tiden
av rättstavningsprogrammet och när
vi skriver ut dokumentet så ser alla
handstilar lika snygga ut.
ny språkkänsla
Många lärare kan vittna om att datorerna därmed har blivit ett
utmärkt stöd i utvecklandet av elevernas skrivprocesser. Eleverna
skriver mycket längre, de utvecklar en ny känsla för språket
och stavningen blir bättre, hävdar man.
Jag vill
gärna att eleverna skriver
texter direkt med ordbehandlingsprogram,
säger till exempel Anita Henningsson
som är mellanstadielärare på Kista
Montessoriskola utanför Stockholm.
Hon har undersökt
hur barns språk
utvecklas när de använder datorn för att
skriva. Det visar sig att barnen skriver
längre och mer innehållsrika texter om
de använder datorn, jämfört med om de
skriver för hand.
Mellanstadieelever
som skrev sagoböcker
direkt i ordbehandlingsprogrammet
ökade antalet ord per saga med över
200 procent. Denna stora ordrikedom är
mycket positiv i dessa åldrar, konstaterar
Anita.
utveckla tanken
Den undersökning som KK-stiftelsen lät Gallup göra våren
2001 bekräftar dessa iakttagelser. Tre av fyra gymnasieelever anser att
deras skrivande utvecklats och att deras förmåga att uttrycka sig
i skrift förbättrats med hjälp av datorn.
Lärarna är
inte riktigt lika övertygade
om detta, men det är intressant att
iaktta att de lärare som genomgått eller
genomgår den så kallade Itis-utbildningen,
och har egna erfarenheter av att
använda IT i undervisningen är betydligt
mer benägna att hålla med eleverna i
detta påstående.
Att skriva,
skriva om, få respons och
skriva om igen är ett självklart arbetssätt
för forskare och andra som skriver något
som skall publiceras, säger Ann-Marie
Pendrill, som är professor i teoretisk
atomfysik vid Göteborgs universitet.
Det är
en viktig process för att
utveckla tankar och idéer, menar hon.
publicerad
Dessutom finns det andra aspekter att beakta, till exempel möjligheten
till snyggare layouter och kanske framför allt möjligheterna att publicera
sitt arbete. I den traditionella skolan var elevernas skrivande någonting
som bara angick läraren. Ingen annan kom i kontakt med vad som producerades.
I dag finns möjligheterna att göra sitt arbete tillgängligt för
hela världen, vilket naturligtvis ger verksamheten en betydligt starkare
känsla av allvar. Det kan kännas både inspirerande och meningsfullt
för eleven att veta att andra kan ta del av arbetet.
Genom att uppmuntra
till elektronisk
publicering antingen på ett intranät,
eller på Internet också av ofärdigt
material blir det dessutom lättare för
läraren att följa arbetsprocessen. Då kan
de kommentera innehållet och tipsa
eleven om nya användbara källor innan
arbetet avslutas.
basfärdigheter
eller datorer
Dessa konstateranden om datorns möjligheter är knappast anmärkningsvärda.
Ingen lär väl bli förvånad över dessa påståenden.
Miljontals svenskar har egna erfarenheter av hur datorn revolutionerat deras
eget skrivande. Många kan till och med vittna om att det är i och
med ordbehandlaren som deras skrivande kommit igång på allvar. Komplexen
inför den egna handstilen och osäkerheten kring stavningen har gjort
att många tidigare avhållit sig från att skriva över
huvud taget.
Det som ändå
motiverar ett poängterande
av dessa aspekter på IT i skolan är
att datorerna ibland ställs mot satsningen
på basfärdigheter. Då har man missat
att skrivandet definitivt är att betrakta
som en basal färdighet.
De som ifrågasätter
den satsning på
datorer som har gjorts i den svenska
skolan i hävdar i praktiken att Sveriges
skolelever skall förvägras möjligheten
att använda det skrivredskap som vuxenvärlden
använder och att de därmed
inte skall få möjlighet att utveckla sin
skrivteknik.
Jag väljer
att inta en motsatt position
i den debatten. Även om datorn bara
kunde användas som skrivmaskin så
är varje dator i den svenska skolan
väl motiverad. Även om det endast
fanns ordbehandlingsprogram installerade
i skolans datorer så är likväl
datasatsningen för liten.
Dessutom finns det ju som sagt
fler användningsområden.
Stig Roland Rask
lärare och temaprojektledare på
KK-stiftelsens Kollegiet: www.kollegiet.com
E-post: stigroland.rask@kks.se
Datorn i Utbildningen nr 7-8 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!