Untitled Document

Av: Stig Roland Rask
E-post:
stigroland.rask@kks.se

 

Datorn som skrivmaskin – IT och basfärdigheter

Ibland beskrivs satsningen på IT i skolan som en konkurrent till satsningen på basfärdigheter. Då har man missat den stora stimulans för skrivandet som datorn med sina ordbehandlingsprogram har inneburit. Möjligen är vi så fixerade vid den senaste programvaran att vi glömmer att lyfta fram datorns enkla och vardagliga funktionerna.

Det har skrivits en mängd artiklar och rapporter om hur datorn används i den svenska skolan. De skiljer sig åt på många sätt och de drar olika slutsatser kring datorernas värde. Somliga hyllar dem som pedagogiskt arbetsredskap, medan andra förhåller sig mer kallsinniga till nyttan. Det är intressant att notera den attityd som många intar när de beskriver skolor som ”bara” använder datorn som en skrivmaskin. Här dyker det mycket ofta upp en nedlåtande ton hos betraktaren. Det beskrivs som ett gammalt och förlegat sätt att nyttja datorn.

Ännu tydligare blir det när lärare beskriver sin egen verksamhet. Eleverna använder datorn ”endast” som en skrivmaskin, säger man i urskuldande ton och man kan ana en generad rodnad på kinderna.

pedagogisk skrivmaskin
I dag är en dator väldigt mycket mera än en skrivmaskin. Det är ett alldeles korrekt konstaterande. Den ger i dag pedagogiska möjligheter som vi inte ens kunde ana för några år sedan. Dock finns det en risk att vi missar något väsentligt om vi hemfaller åt den nedlåtande attityden till ”skrivmaskinsfunktionen”.

Möjligen etablerades den i en tid då vi fortfarande skrev våra dokument för hand för att sedan renskriva dem på maskin. Datorn användes då för att få ett snyggare och prydligare resultat. Dess funktion var kosmetisk och hade ingen som helst påverkan på skrivprocessen och det faktiska innehållet.

Nu ser det dock helt annorlunda ut. Så småningom lärde vi oss att skriva direkt på datorn och då utvecklades en helt ny skrivprocess som är mycket stimulerande för kreativiteten.

Vi kan kasta bort de idéer som inte är så lyckade, vi kan bearbeta och förfina formuleringarna, vi kan infoga nya meningar och avsnitt och redigera genom att stuva om och flytta texter. Stavningen kontrolleras hela tiden av rättstavningsprogrammet och när vi skriver ut dokumentet så ser alla ”handstilar” lika snygga ut.

ny språkkänsla
Många lärare kan vittna om att datorerna därmed har blivit ett utmärkt stöd i utvecklandet av elevernas skrivprocesser. Eleverna skriver mycket längre, de utvecklar en ny känsla för språket och stavningen blir bättre, hävdar man.

– Jag vill gärna att eleverna skriver texter direkt med ordbehandlingsprogram, säger till exempel Anita Henningsson som är mellanstadielärare på Kista Montessoriskola utanför Stockholm.

Hon har undersökt hur barns språk utvecklas när de använder datorn för att skriva. Det visar sig att barnen skriver längre och mer innehållsrika texter om de använder datorn, jämfört med om de skriver för hand.

– Mellanstadieelever som skrev sagoböcker direkt i ordbehandlingsprogrammet ökade antalet ord per saga med över 200 procent. Denna stora ordrikedom är mycket positiv i dessa åldrar, konstaterar Anita.

utveckla tanken
Den undersökning som KK-stiftelsen lät Gallup göra våren 2001 bekräftar dessa iakttagelser. Tre av fyra gymnasieelever anser att deras skrivande utvecklats och att deras förmåga att uttrycka sig i skrift förbättrats med hjälp av datorn.

Lärarna är inte riktigt lika övertygade om detta, men det är intressant att iaktta att de lärare som genomgått eller genomgår den så kallade Itis-utbildningen, och har egna erfarenheter av att använda IT i undervisningen är betydligt mer benägna att hålla med eleverna i detta påstående.

– Att skriva, skriva om, få respons och skriva om igen är ett självklart arbetssätt för forskare och andra som skriver något som skall publiceras, säger Ann-Marie Pendrill, som är professor i teoretisk atomfysik vid Göteborgs universitet.

– Det är en viktig process för att utveckla tankar och idéer, menar hon.

publicerad
Dessutom finns det andra aspekter att beakta, till exempel möjligheten till snyggare layouter och kanske framför allt möjligheterna att publicera sitt arbete. I den traditionella skolan var elevernas skrivande någonting som bara angick läraren. Ingen annan kom i kontakt med vad som producerades. I dag finns möjligheterna att göra sitt arbete tillgängligt för hela världen, vilket naturligtvis ger verksamheten en betydligt starkare känsla av allvar. Det kan kännas både inspirerande och meningsfullt för eleven att veta att andra kan ta del av arbetet.

Genom att uppmuntra till elektronisk publicering – antingen på ett intranät, eller på Internet – också av ofärdigt material blir det dessutom lättare för läraren att följa arbetsprocessen. Då kan de kommentera innehållet och tipsa eleven om nya användbara källor innan arbetet avslutas.

basfärdigheter eller datorer
Dessa konstateranden om datorns möjligheter är knappast anmärkningsvärda. Ingen lär väl bli förvånad över dessa påståenden. Miljontals svenskar har egna erfarenheter av hur datorn revolutionerat deras eget skrivande. Många kan till och med vittna om att det är i och med ordbehandlaren som deras skrivande kommit igång på allvar. Komplexen inför den egna handstilen och osäkerheten kring stavningen har gjort att många tidigare avhållit sig från att skriva över huvud taget.

Det som ändå motiverar ett poängterande av dessa aspekter på IT i skolan är att datorerna ibland ställs mot satsningen på basfärdigheter. Då har man missat att skrivandet definitivt är att betrakta som en basal färdighet.

De som ifrågasätter den satsning på datorer som har gjorts i den svenska skolan i hävdar i praktiken att Sveriges skolelever skall förvägras möjligheten att använda det skrivredskap som vuxenvärlden använder och att de därmed inte skall få möjlighet att utveckla sin skrivteknik.

Jag väljer att inta en motsatt position i den debatten. Även om datorn ”bara” kunde användas som skrivmaskin så är varje dator i den svenska skolan väl motiverad. Även om det ”endast” fanns ordbehandlingsprogram installerade i skolans datorer så är likväl datasatsningen för liten. Dessutom finns det ju – som sagt – fler användningsområden.

Stig Roland Rask
lärare och temaprojektledare på
KK-stiftelsens Kollegiet: www.kollegiet.com
E-post: stigroland.rask@kks.se



Datorn i Utbildningen nr 7-8 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 7-8 - 01]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 011214