Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

Barn bättre på
Internetsökning än vuxna tror

– Barn kan en hel del. De är förnuftiga och kan tänka kritiskt kring den information de hittar på Internet. Men, det kommer sällan fram i debatten. AnnBritt Enochsson, har under ett års tid iakttagit hur barnen i en fjärdeklass funderade kring och använde sig av Internet. – Jag ville lyfta fram barnens åsikter i min forskning, inte betrakta dem                         ur ett vuxenperspektiv.

I början av 1990-talet arbetade AnnBritt Enochsson utomlands en tid. När hon kom tillbaka till sin skola och sitt klassrum stod det två datorer i rummet.

– Jag började fundera på vad jag skulle använda datorerna till. Söka information på Internet låg nära till hands. Vi hade en bit att gå för att komma till biblioteket och ville barnen i klassen söka efter information så gällde det också att det passade ihop med bibliotekets öppettider. Men hur skulle det gå till – med en mellanstadieklass?

intresse blev forskning
AnnBritt Enochsson startade sedan sin forskarutbildning, 1997, och intresset för barns användning av Internet blev utgångpunkten.

AnnBritt var intresserad av just barn på mellanstadiet och deras Internetsökning. Diskussionen då – och kanske också nu – handlade om ifall de mindre barnen verkligen fick ut något av att använda Internet.

– Jag fick kontakt med några mellanstadielärare som arbetade med Internet och tänkte, vad gör de egentligen. Om det nu är så att barnen inte kan hantera detta. Vad kan datorerna tillföra?

Hon intervjuade också några barn och upptäckte att de hade kloka funderingar om till exempel reklam på nätet och vilka som stod bakom olika webbplatser.

med i klassrummet
Utgångspunkten för AnnBritt Enochssons forskning blev frågan: Hur mellanstadieelever gör när de söker information på Internet och hur de reagerar och tolkar den. För AnnBritt var det naturligt att svara på den frågan genom att rent fysiskt och faktiskt befinna sig tillsammans med barnen i skolan och iaktta vad de gjorde.

Under ett helt läsår följde AnnBritt en fjärdeklass och deras lärare. Hon fanns med i klassrummet så gott som dagligen, blev en del av klassen, samtidigt som hon studerade barnen och följde deras diskussioner.

På en del punkter skiljer sig också AnnBritts forskningsresultat från andra forskare som har studerat IT-användning och Internet.

– Jag ville lyfta fram barnen. Jag har frågat eleverna om deras åsikter, de flesta forskare inom området har inte gjort så utan utgått från ett vuxenperspektiv.

Ett viktigt område är frågan om pojkar och flickor och teknik. Otaliga studier har konstaterat att pojkar är mer intresserade av teknik än flickor och många projekt har bedrivits för att öka flickornas teknikintresse.

– Jag såg tjejer som var intresserade och duktiga och killar som struntade i det.

Men däremot kunde även de ointresserade killarna språket. De pratade om servrar och nätverk. De hade helt enkelt olika vokabulär. Killarna pratade om kablar och ikoner. Tjejerna om sladdar och pluppar.

lätt att bli lurad
– När jag först intervjuade barnen i klassen trodde jag själv också att killarna var bättre på tekniken, det är lätt att bli lurad. Men när jag iakttog vad de gjorde, märktes ingen skillnad.

I den klass som AnnBritt följde fanns ett par flickor som var särskilt intresserade av datorerna och tekniskt duktiga. De berättade också att de hemma, i familjen, var de som löste tekniska problem som uppstod. På samma sätt fanns det ett par teknikintresserade killar som beskrev att de hade den rollen i familjen. Men de två killarna var experter även i klassrummet och fungerade som en resurs för hela klassen. Deras kunskaper syntes.

Två år senare besökte AnnBritt klassen för att berätta om de slutsatser hon dragit i sin studie. Hon frågade då eleverna om deras uppfattning kring tjejernas och killarnas datorspråk. Och, jo alla var eniga om att det stämde.

– Det är viktigare för killarna att visa att de hänger med och kan de korrekta uttrycken, det höll både killarna och tjejerna i klassen med om. Tjejerna ansåg att det helt enkelt berodde på att killarna var barnsligare, vilket dock inte killarna skrev under på.

stressad av länkar
Det finns en del forskningsresultat som visar på att man blir stressad av hypertext, det vill säga att det ickelinjära sökandet i webbens textmassor framkallar stress.

– Det kunde jag inte hitta något belägg för i mina iakttagelser och intervjuer med barnen. Den forskning som är gjord är ofta gjord på vuxna, som är uppvuxna och inskolade på innehållsförteckningar i bokstavsordning.

De barn AnnBritt studerat är uppfödda med fjärrkontrollen i ena handen och datormusen i den andra. De zappar mellan tv-kanalerna och spelar datorspel och söker på Internet. För dem är det annorlunda.

– De förstår över huvud taget inte vad jag menar när jag frågar om det är jobbigt att det inte finns en strukturerad innehållsförteckning, eller ett bokstavsindex utan att de måste söka sig fram via länkar i text. Barnen menar att hypertext, länkar och sökord är en logisk struktur. Och att den är bättre än böckernas innehållsförteckningar.

Många av barnen har också reflekterat över trovärdigheten på Internet och framförallt att det gäller att tänka på vem som står bakom webbsidan man söker fakta och information. Om man ska spela ett roligt spel på nätet bryr man sig inte om vem som har placerat det där.

intresse och klokskap
När vuxna tipsar varandra om var på webben viss information finns förmedlar man ofta det genom att ge en webbadress. Så gjorde inte barnen i den klass AnnBritt Enochsson studerade. De talade istället om för varandra vilken sökmotor de använt, vilka ord de sökt på och vilken länk i ordning på svarssidan som de använt sig av.

– De förklarade det med att det var lättare att komma ihåg sökorden än webbadresserna.

Och vem kan egentligen hävda att det är ett sämre sätt? Däremot var många av barnen på det klara med att de hade mycket kvar att lära. Du kan läsa ett utdrag från AnnBritt Enochsson avhandling ”Meningen med webben” på de följande sidorna.

Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

läs.mer
AnnBritt Enochssons avhandling:
Meningen med webben – en studie om
Internetsökning utifrån erfarenheter i en fjärdeklass.
Karlstad University Studies 2001:7.

Den kan beställas från:
Britt-Marie Carlsson på Karlstads universitet.
Tel: 054 – 700 17 13
E-post:britt-marie.carlsson@kau.se