Untitled Document

Av:Peter Becker
E-post:
peter.becker@diu.se

 

Vi behöver tredje ögat

Jag menar att lärare behöver ett tredje öga. Låt mig börja med exemplet regissören. Att erbjuda ett tredje öga är en av regissörens roller på teatern. Ett yttre öga för skådespelarna på scenen. En betraktare som utifrån kan iaktta spelet och värdera det. Skådespelaren behöver det för att få ett motstånd i arbetet med rollen, för att mejsla ut rollen så att den kan fånga publiken, med öga, hjärta och tanke.

Poängen är inte att lärarna är skådespelare (även om en del jämför de rollerna…) Snarare att det finns ett liknande behov hos läraren. Av ett yttre öga som kan iaktta processerna i klassrummet och värdera dem utan att vara en del av dem. Som medger en distans från det dagliga flödet, som kan hjälpa till att få syn på det vardagliga, det som försvinner under alldaglighetens skynke. Det är svårt att både vara mitt i flödet och kliva ur det.

Den etnografiske forskaren som studerar en främmande kultur liksom socialantropologen i vår egen kultur, tränar sig just i att kunna på en gång vara delaktig och samtidigt distanserad, iakttagande och analyserande. Metoden har givit intressanta resultat i sammanhang som är nya och outforskade, där nya perspektiv och begrepp behövts för att förstå. De etnografiska metoderna har blivit uppskattade i den omvandlingsperiod vi befinner oss, i synliggörandet av de nya kulturmönster som bryter fram. När Vim Veen (se DiU nr 5/2001) beskriver den nya ungdomsgenerationen som Homo Zappiens, den nya, zappande människoarten, är det typiskt för det slag av förståelse som kan nås med etnografiska metoder.

Det här är exempel på ett slag av forskning som tillför lärare och skola kunskap och perspektiv som i ett slag kan förändra perspektivet på ungdomarna som sitter där i bänkarna i klassrummet. Det finns naturligtvis många olika slag av perspektiv som kan spela en sådan roll. Några presenteras i detta nummer. AnnBritt Enochsson har i sin doktorsavhandling analyserat elevernas möte med Internet – under ett år har hon följt en fjärdeklass. Hon följer elevernas samtal och aktiviteter, diskuterar med dem och funderar kring deras föreställningar och handlingar. Gunilla Lindqvist, pedagogikdocent vid Karlstad universitet, fördjupar analysen ytterligare och diskuterar dialogen i klassrummet. Jag tror många kan ha utbyte av den reflektion kring vardagliga klassrumssituationer. Läs dem! Det här är ett exempel på den typ av forskning som jag efterlyste i den stora debatt som Datorn i utbildningen drev för ett år sedan (se DiU nr 7, 8/2000 och 1/2001). Närgånga studier av lärprocesserna. Vad ligger under och bakom det vi ser i klassrummet varje dag?

Det finns ännu ett starkt motiv för oss att inleda vår forskningsbevakning, så som vi gjort – det vill säga primärt inte som referat av resultat utan som speglingar av forskares konkreta analyser av lärprocesser i skola. Det är tron att lärare själva vill och behöver fundera kring sin dagliga praktik. Behovet och viljan finns, det syns tydligt i samband med lärarstuderandes praktikperioder. Få perioder är så utvecklade – för båda parter som just denna. Den erfarne läraren får syn på sin egen praxis och får möjlighet att analysera och diskutera denna med en oerfaren kollega. Få saker är så inspirerande. Vi söker alltså spegla forskare i verksamhet, för att därmed ge stöd och modeller för lärare i deras eget reflekterande kring sin praktik. Vi argumenterar för en utveckling av den reflekterande praktiken inom lärarkåren. Det är en nyckelfråga i utvecklingen av skolan – och speciellt viktig för de som 0arbetat med IT i skola i ett-två decennier och nu behöver smälta samma denna erfarenhet till en förståelse och kunskap kring IT och pedagogik. Låt oss öppna det tredje ögat.

 

Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se


Datorn i Utbildningen nr 7-8 2001. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 7-8 - 01]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 011214