Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

PERSONUPPGIFTSLAGEN:
Juridiken inget hinder för skolan

- Juridiken är egentligen inget hinder för skolornas användningen av webben. Men vi måste fundera över vilken målsättning vi i skolan har med vår webbpublicering. Magnus Hamark, ITpedagog i Jönköping, menar att det är lätt att debatten kring personuppgiftslagen, PuL, bara handlar om vad man får och inte får göra.

– Skolan måste ha en målsättning med sin webbanvändning. Det är inte längre bara en kul grej.

Varje skola – eller varje kommun – behöver en policy för sin användning av webben. Det är där man måste börja, menar Magnus Hamark. Med policyn som grund är det sedan dags att börja diskutera huruvida till exempel personuppgiftslagen sätter ”käppar i hjulet” för den användning man tänkt sig. Men oftast gör den inte det.

ändamålet med webben
– Ändamålet är nyckelordet, säger Magnus.

En skola kan ha flera olika syften med sin webbplats, det kan handla om information kring själva skolan – en marknadsföring både för nuvarande och blivande elever, det kan vara en informationskanal för föräldrar, politiker och andra intresserade och det kan vara ett pedagogiskt redskap i skolarbetet – till exempel att göra en skoltidning och lägga ut på nätet eller andra typer av pedagogisk webbanvändning.

På samma sätt kan bilder på eleverna läggas ut med olika syften, att visa på en stämning i skolan, att visa på aktiviteter eller olika former av presentationer. Många skolor har webbplatser där verksamheten beskrivs med en bild av en skolbyggnad.

– Många gånger vill skolan visa att det är en kreativ, lärande miljö med god stämning. Då vill man självklart ha bilder som visar på stämningen på skolan – barn som skrattar, barn som är aktiva och gör saker.

Möjligheten finns ju också att skolan kommer underfund med att målet med webbplatsen inte alls är att marknadsföra skolan. Och då handlar webbanvändningen om andra saker.

samarbete med föräldrarna
A och O är att ha ett gott samarbete med föräldrarna, påpekar Magnus. En nyanserad och tydlig information till föräldrarna är ett viktigt ansvar för skolan, som måste tas på allvar. Att bara skicka hem en lapp där föräldrarna ska godkänna att uppgifter om deras barn får läggas ut på skolans webb är dömt att misslyckas.

– Många föräldrar säger nej när det bara kommer hem en lapp från skolan där de ska ge tillstånd till att personuppgifter, namn eller bilder, om deras barn läggs ut på nätet. De kan ha sett en skrämseldebatt på tv och då säger de självklart nej.

Föräldrarna vill självklart skydda sina barn och det måste skolan lika självklart respektera. Därför är det enormt viktigt att kontinuerligt göra föräldrarna delaktiga i skolans webbpublicering. Ta upp frågan vid informationsmöten och vid utvecklingssamtal och diskutera ändamålet med webbpubliceringen och skolans policy i dessa frågor.

– Detta är en fråga för skolledningen. och ingenting man kan överlämna enbart till den enskilde läraren att hantera. Lärarna behöver stöd och riktlinjer.

skydda de minsta
Magnus Hamark återkommer gång på gång till syftet med personuppgiftslagen – skyddet och respekten för individen. Och i skolans fall – skyddet för de minsta.

– Det handlar om respekt för individen, för barnen och för föräldrarna På många skolor finns det också något eller några barn som till exempel lever med skyddad identitet.

– Vi måste vara extra måna om och skydda dem som redan far illa. Sedan kan man ju tycka att även lokaltidningen borde tänka på det när de tar bilder från olika aktiviteter i skolan, men de gör de ju sällan.

pedagogiskt redskap
Rädslan för juridiken får inte hindra skolorna från att ta tillvara på webben som pedagogiskt redskap.

– Ett exempel är skoltidningen. Det finns många pedagogiska vinster med att göra en skoltidning och publicera på webben. Och det kan man göra utan att hindras av PuL.

Thomas Nordlöv har ju i sina artiklar pekat på Datainspektionens tolkning av begreppet journalistisk verksamhet. Andra vägar att gå är att göra en papperstidning fyra gånger om året (periodisk skrift) och låta webbtidningen vara ett komplement till den, då är det Tryckfrihetsförordningen som ligger som grund för tidningens verksamhet.

– Det finns flera sätt att lägga ut en skoltidning på webben utan att hindras av eller bryta mot personuppgiftslagen.

Men det är inte bara i skoltidningssammanhang som webben ger pedagogiska vinster. När elever lägger ut sina arbeten på webben innebär det samtidigt att de publicerar sig inför ”en hel värld”. Det finns en mottagare, som inte bara är läraren. Det finns möjligheter att samarbeta med andra och att visa släkt och kompisar vad man producerat i skolan.

– Allting behöver inte heller ligga fritt ute på webben. Det finns tekniska lösningar som innebär att man kan skydda vissa delar av skolans webbplats. Det vill säga det behövs ett lösenord för att få upp dessa sidor.

– I skolan är vi mitt uppe i en process kring dessa frågor i skolorna och det krävs mycket ubildning, säger Magnus Hamark.

Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se