Untitled Document
Av:Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se
Framtid och betänketid
Vi
talar om kunskapsexplosion. Minst tre fjärdedelar av världens
forskare lever i dag. Tänk dig Aristoteles och Platon, Arkimedes
och Euklides, Augustinus och Leonardo da Vinci, Descartes, Newton
och Linné, Kant, Hegel och Marx, och så vidare. Och
så tredubblar du den listan. Dessa forskare lever och verkar
i dag.
Mängden kunskap växer med svindlande fart. Frågorna
om ärftligheten och den biologiska utvecklingen ställdes
för hundra år sedan och fick sina första svar.
På femtiotalet genomlystes den molekylära bakgrunden,
DNA upptäcktes. I dag avslöjas genkoden och verktygen
för att förändra denna har blivit industri. Vi
börjar snart skräddarsy biologiska "material"
på löpande band - naturligtvis följt av etiska
våndor.
Lärande är en framtidsbransch. Lärande, men inte
nödvändigtvis skola. Att skola i ungdom, följd
av några år vid universitet, skulle ge en livslång
kunskapsgrund förefaller numera osannolikt. Naturligtvis
är det en myt att det skulle räcka att "veta hur
man lär sig", hur man tar reda på saker, i så
fall skulle det kanske räcka med några skolår
och sedan var det grejat
Det handlar om metoder men också
om orientering, känna sammanhangen. Det hjälper att
veta att svamparna växer på marken - metoden är
att titta nedåt, men det bidrar ganska mycket att du vet
att trattkantarellerna gärna växer i klunga, i mossterräng
med gräsinslag. Vi behöver ständigt lära känna
världen med nya fenomen, nya perspektiv och nya begrepp.
Formerna för lärandet kommer med säkerhet att förändras.
Det är så mycket nytt, mycket får vi uppskjuta
till senare. Samhället och arbetslivet har ännu inte
lärt sig ta konsekvenserna av kunskapsexplosionen. En av
de viktigaste är vårt behov av att ständigt lära
nytt. Små enkla saker blir stora hinder, därför
att vi inte hinner med. Som det här med e-post. Att organisera
arbetet hemma och i skolan så att det smidigt hänger
samman, att du kan ta fram dokumenten när du kommer till
skolan, att du kunnat organisera dem så att du hittar. I
en serie artiklar i höstens nummer har våra författare
med djup vardagsförankring belyst skrivande och presentationer,
e-post och webbsidor som möjligheter att underlätta
och utveckla lärares arbete. Lärarens vardag kan underlättas
med IT, Datorn i Utbildningen förmedlar hur. Lärandet
hjälper oss imorgon.
Lärandet handlar också om perspektiv. Du har kanske
som jag börjar tröttna på ytliga tillbakablickar
över vårt sekel (längre orkar vi sällan se)
inför detta millennieskifte. Det har därför glatt
mig att vi under hösten i Datorn i utbildningen kunnat spana
framåt, mot några av de tänkbara följderna
av den digitala teknikens språng. Guidade av Ola Svärd
och ett halvdussin forskare har vi blickat det fullständigt
halsbrytande spannet av 50 år framåt. Mot en period
då datorerna har blivit så små att de osynligt
integreras i tingen, till och med i vår kropps minsta skrymslen,
kanske i den blindes näthinna och i den döves öronsnäcka.
Som all god framtidsforskning ger det oss åtminstone ett
nyttigt perspektiv på vad som sker i dag. Och därmed
stöd i vägvalen för imorgon.
Vi behöver mer tid än förr. Mer tid för att
lära oss. Men också mer tid för att tänka
kring vad vi lärt. Och som lärare ännu mer tid
för att fundera ut hur vi skapar bra lärande omkring
det nya. Kunskapsexplosion, javisst, men också betänketid
kring lärandet och dess villkor. Frågorna om lärandet
kommer att stå i fokus - minst lika mycket och säkert
längre än frågorna om bredband och e-handel på
Internet
.
Med önskan om god betänketid!
Peter Becker, Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se
Datorn i Utbildningen nr 6 1999. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!