Ledare DIU 6/2016:

Tiden är över då man kunde delegera it-frågorna – de måste ägas av skolledare och huvudmän

En av de viktigaste samhälleliga förändringsprocesserna idag är digitaliseringen, vilken nu också når skolan med full kraft. En nationell strategi för digitaliseringen i skolan är på väg, med Skolverkets förslag redovisade i två delar våren 2016.

När nyligen 27 kommuners it-strateger för skola möttes på en träff hos SKL med anledning av detta förslag till en nationell strategi, blev det för mig som närvarande tydligt att många såg två centrala utmaningar på hemmaplan:

• Den ena utmaningen gäller att få det digitala ekosystemet på plats, med datorer och plattor, verktyg och resurser.

• Den andra utmaningen, den avgörande, rör betydelsen av ledarskapet i förändrings- och utvecklingsarbetet, i skolan och hos huvudmannen.

Två avgörande punkter. De här två har stått i centrum sedan ett antal partners tillsammans med stiftelsen DIU initierade konferensen Framtidens lärande 2009. Sedan starten är detta en scen för beslutsfattare och drivande lärare och skolledare i möte med forskare, myndigheter och leverantörer, kring beprövad erfarenhet och vetenskap.

Ofta nog, drog den första punkten till sig största intresse och då särskilt ekosystemets hårda varor. Det talades om 1-1-satsningar och lärplattor. En nyckelfråga i den här processen har varit att få en bra samverkan mellan huvudmannens it-avdelning och skolförvaltning/skola, användarna. Att skolans behov får styra, formuleras tydligt och sättas i främsta rummet. Och stegvis vidgas frågan från hårdvara, nätverk, till licenser och inloggning, till digital arbetsmiljö med lärresurser och – inte minst - till god tillgång på professionella läromedel. Till ett helt ekosystem. Denna första punkt har fått mycket uppmärksamhet.

Lärare och strateger har länge varit medvetna om att verktyg bara är förutsättningar. Innehåll, arbetssätt, pedagogik är det avgörande steget mot att elever ska nå de kunskaper, förmågor och kompetenser som de behöver för att möta framtiden. Här har lärarpriset Guldäpplet varit ett verktyg för att synliggöra lärarprofessionens stegvisa utveckling av sin beprövade erfarenhet. Med årets femtonde omgång av Guldäpplet syns tydligt hur ett moget och medvetet användande av en digital verktygslåda växer fram.

För att ta steget från enskilda eldsjälar till alla lärare tar vara på de digitala möjligheterna krävs mer. Om vi tidigare kunnat delegera frågorna till eldsjälar, kommer vi inte att kunna nöja oss med det framöver. Det räcker inte, ett omtag görs hos många huvudmän, i syfte att nå ett mycket bredare genomslag. Det är här ledarskapet kommer in. Ledarskapets roll är att skapa förutsättningar för alla elever att lyckas. Här har partnerskapet kring utmärkelsen Guldtrappan haft sitt fokus. Att lyfta fram erfarenheter från skolhuvudmän som har gjort viktiga lärdomar i skolutveckling med digitalt stöd. När det nu handlar om att alla lärare och alla elever ska ges tillgång till digitala verktyg och resurser för att utveckla kunskaper, förmågor och kompetenser - måste skolledare och skolhuvudmän äga frågan och vara införstådda, insatta och ta ansvar för att driva förändringsprocessen.

Vid Framtidens lärande utdelas utmärkelsen Guldtrappan 2016 och erfarenheter synliggörs. Här är konferensen för ledare i skolan och hos skolhuvudman med ansvar för utveckling: Framtidens lärande 2016, 11-12 oktober. På temasidorna 26-39 möter du erfarenheter från mottagarna av Guldtrappan 2016.

PETER BECKER
E-post: peter.becker@diu.se,

Referenser
Framtidens lärande i video
Om Guldtrappan