Untitled Document Full tillgång till DIU genom årsprenumeration
Teckna årsprenumeration för att få tillgång till alla artiklar, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.


 

Av: STIG ROLAND RASK
E-Post: stigroland.rask@bredband.net

 

DIUs serie om "Nätets mörka sidor"

Om beroende och lojalitet:
De många timmarna vid datorn

Antalet timmar framför datorn har utvecklats till att bli den kanske allra vanligaste konfliktorsaken i många hem. Även om beroendemetaforen kan och bör ifrågasättas, så är det ingen tvekan om att många unga visar upp ”ett beroendeliknande beteende”. I denna andra del av DIUs serie kring nätets mörka sidor tar Stig Roland Rask upp frågor kring de många timmarna framför datorn.

Begreppet ”spelberoende” har funnits i vårt språkbruk i decennier och har varit en erkänd diagnos sedan 1980-talet. Men märk att då handlar det om ett psykologiskt eller socialt beroende av spel om pengar. I likhet med andra impulskontrollstörningar delar personer med spelberoende vissa generella symtom med substansberoende: till exempel är det vanligt att man behöver spela med allt större summor för att uppnå sina kickar, och en del berättar även om abstinensliknande symtom, som rastlöshet och humörsvängningar. När man försöker förklara detta kan man förenklat säga att spelandet ger lustupplevelser som ockuperar hjärnans belöningssystem. Ropet på ”mera” eller ”en gång till” blir så starkt att, trots att spelaren kan vara medveten om de negativa konsekvenserna av sitt spelande, till exempel avseende sociala relationer och psykisk hälsa, har man ändå inte förmågan att avstyra beteendet med viljemässiga beslut.

Sedan ett antal år tillbaka har ordet ”spelberoende” kommit att omfatta även datorspelande, det vill säga blivit ett sätt att beskriva ett spelande som blivit så tidsmässigt omfattande att det medfört olika typer av problem; inte minst när det gäller att sköta sin skolgång på ett bra sätt. Men är det verkligen rimligt att jämföra datorspelande tonårsgrabbar med heroinister? Ska man verkligen likställa datorspelande tjejers många skärmtimmar med ett alkoholberoende?

– IT är inte en sak, digitalisering är inte en process och inte ens datorspel är en sak, hävdar Carl Heath vid Interactive Institute Swedish ICT i Göteborg.

– Vi kan till exempel notera att det finns många och olika drivkrafter inbyggda i spelen. Några lockar vår tävlingsinstinkt, andra vårt behov av avkoppling och verklighetsflykt, medan ett tredje vädjar till vår sociala sida och lust att umgås och tillhöra en grupp. Att då prata om ett ”beroende” som är knutet till hjärnas belöningssystem och lustcentrum blir alltför förenklat, menar Carl Heath.

Det komplexa golfandet
Ibland är det lärorikt att jämföra nya företeelser med gamla som vi är vana vid. Jag har därför ställt frågan till ett antal golfspelande vänner varför de ägnar tid åt denna syssla.

Det blev nästan komiskt att se hur många olika svar jag fick. Någon pratade om golfens förmåga att erbjuda avkoppling och flykt från en stres.- sig vardag, medan andra anförde det spännande i tävlingsmomentet där några tävlade mot andra och några mot sig själva. En tredje pratade om kärleken till bollen och när fotbollskarriären var över fick golfen bli surrogatet, en fjärde pratade friskvård och betonade de många kilometernas promenad. En femte betonade naturupplevelsen och talade lyriskt om de vackra omgivningarna och det rika fågellivet i angränsande skogsdungar, en sjätte betonade den sociala dimensionen att menade att en golfrunda är ett perfekt sätt att umgås med vänner och en sjunde använde golfen strategiskt för att utveckla relationerna till sina affärskontakter. Det blev mycket tydligt att svaret på frågan ”varför golf ” var svår att besvara i generella termer.

– Komplexa företeelser har komplexa orsakssammanhang, därför har komplexa frågor komplexa svar, säger Carl Heath.

– Den som förenklar ljuger och det är naturligtvis inget vi gillar att höra om vi vill ha tydlighet och formativa svar, men så är det. Det hand- lar inte om hjärnan, utan det handlar om livet. Därför kan det som för en person är för många datortimmar, vara helt ok för en annan. Och det som i ett livsskede kan vara förkastligt slöseri med tid, kan i en annan livssituation vara positivt.

Carl får stöd i sina teser av en av de ledande forskarna inom området, Faltin Karlsen, professor vid NITH i Oslo. Han menar att vi bör skaffa oss en ny utgångspunkt för att analysera spel och spelproblem, genom att kliva ut ur psykologiska och behavioristiska teorier. Svagheten med dessa är att de fokuserar på likheter mellan fenomen, speciellt mellan spelberoende och substansberoende, snarare än att titta på det specifika i olika spelstrukturer och spelsammanhang.

I stället för att diagnostisera det problematiska spelandet utifrån ett psykologiskt perspektiv, bör spelen förstås inifrån sin sociokulturella kontext, menar Faltin Karlsen. Det kopplar ihop den sociala praktiken med den kulturella betydelsen av spel, samt den enskildes relation till spelet. Vi bör fästa större avseende vid de många nyanser av grått som finns mellan våra svart-vita bilder, för att förstå varför människor spelar spel och vad spelen erbjuder dem, utöver de psykologiska belöningarna, menar Karlsen.

Krigen i tonårsrummen
– Jag spelade väldigt mycket under några år, berättar Nils som går andra året på gymnasiets bygglinje. När datortimmarna ledde till att jag bland annat inte förmådde få till mitt inlämningsarbete om andra världskriget, tog min mentor kontakt med min mamma i ärendet. Tillsammans kom de överens om att jag inte skulle få spela datorspel innan mina skolarbeten var inlämnade. Det blev en väckarklocka för mig, men, oj, vad jag och mamma bråkade. När min mentor slutligen ringde mamma och berättade att jag levererat en godkänd uppsats svarade hon; Skönt att andra världskriget är över. Hoppas att vi nu kan avsluta det tredje som pågår här hemma.

Antalet timmar framför datorn har utvecklats till att bli den kanske allra vanligaste konfliktorsaken i många hem. Även om beroendemetaforen kan och bör ifrågasättas, så är det ingen tvekan om att många unga visar upp ”ett beroendeliknande beteende”. I Medierådets senaste version av studien ”Ungar & Medier” säger 22 procent i åldergruppen 13-16 år att de spelar mer än tre timma varje dag och 7 procent av dessa hävdar att de spelar mer än fem timmar per dag. Det är knappast förvånande att föräldrar ställer sig frågande inför detta och undrar hur situationen ska hanteras. Många lärare vittnar också om att elever underpresterar på grund av för lite sömn och för mycket tid vid datorn.

– När jag köpte min bil så tog den över mitt intresse och min tid, berättar Nils vidare.

– Sedan dess har jag inte spelat så mycket och jag tror att det är ett bra råd till föräldrar som oroar sig. Istället för att hålla på och bråka om förbud och begränsningar av speltiden, borde man hjälpa sina barn att hitta andra alternativa intressen, säger Nils.

Föräldrar söker strategier
Många föräldrar ropar efter strategier. Nya företeelser, som till exempel barnens datorvanor, riskerar att få dem att känna sig vilsna och utanför. Ibland kan det till och med upplevas som att naturliga föräldrainstinkter sätts ur spel.

– Man poängterar ofta att många datorspel är lagspel och att det därför inträder mekanismer som vi känner igen från lagidrotten, till exempel att de fostras till att ställa upp och kämpa för sitt lag, säger Britt Nielsen, som är mamma till tre barn och som har funderat mycket på dessa frågor.

– Kanske är vi föräldrar dåliga på att poängtera för våra barn att även familjen är ett lag där vi också behöver ställa upp för varandra. Vi visar obegränsade mängder av omtanke och hänsyn till våra barns önskemål, men vi måste också våga kräva något tillbaka. Barn måste fostras till omtänksamhet – inte bara på fotbollsträningen – om vi inte vill att de ska växa upp i en värld fylld av egoister, menar Britt Nielsen.

Det är naturligtvis ett mycket viktigt konstaterande. Är det verkligen en tillfällighet att diskussionen om barn- och ungdomars ”datorspelsberoende” kommer samtidigt som vi har ett föräldraideal som handlar om att barnens önskemål är de vuxnas lag – och där föräldrar till och med beskriver sig själva som ”offer för sina barns viljor”.

Här finns ett embryo till ett spännande fortsatt samtal …

STIG ROLAND RASK
E-Post: stigroland.rask@bredband.net


Tredje delen i nästa nummer

I nästa nummer av DIU tar Stig Roland Rask upp frågan kring mobbning i digitala miljöer. Har du synpunkter? Skriv till stigroland.rask@bredband.net


Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris.
Prenumerera här.


Datorn i Utbildningen nr 6-2014. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen.

(Annons)













Artiklar ur Guldäpplets Jubileumsbok




Nominera huvudman före 14 juni 2023




FL VÄST Karlstad 13-14 juni 2023



[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 6 - 14]

Datorn i Utbildningen, Förridargränd 16, 165 52 Hässelby
Uppdaterad: 141019