Untitled DocumentFull tillgång till DIU genom årsprenumeration
Teckna årsprenumeration för att få tillgång till alla artiklar, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.
Om beroende och lojalitet:
De många timmarna vid datorn
Antalet timmar framför datorn har
utvecklats till att bli den kanske allra
vanligaste konfliktorsaken i många
hem. Även om beroendemetaforen kan
och bör ifrågasättas, så är det ingen
tvekan om att många unga visar upp
”ett beroendeliknande beteende”.
I denna andra del av DIUs serie
kring nätets mörka sidor tar Stig Roland
Rask upp frågor kring de många timmarna
framför datorn.
Begreppet ”spelberoende” har funnits
i vårt språkbruk i decennier och
har varit en erkänd diagnos sedan
1980-talet. Men märk att då handlar
det om ett psykologiskt eller socialt
beroende av spel om pengar. I likhet
med andra impulskontrollstörningar
delar personer med spelberoende
vissa generella symtom med substansberoende:
till exempel är det vanligt
att man behöver spela med allt större
summor för att uppnå sina kickar, och
en del berättar även om abstinensliknande
symtom, som rastlöshet och
humörsvängningar. När man försöker
förklara detta kan man förenklat säga
att spelandet ger lustupplevelser som
ockuperar hjärnans belöningssystem.
Ropet på ”mera” eller ”en gång till”
blir så starkt att, trots att spelaren
kan vara medveten om de negativa
konsekvenserna av sitt spelande, till
exempel avseende sociala relationer
och psykisk hälsa, har man ändå inte
förmågan att avstyra beteendet med
viljemässiga beslut.
Sedan ett antal år tillbaka har
ordet ”spelberoende” kommit att omfatta
även datorspelande, det vill säga
blivit ett sätt att beskriva ett spelande
som blivit så tidsmässigt omfattande
att det medfört olika typer av problem;
inte minst när det gäller att
sköta sin skolgång på ett bra sätt. Men
är det verkligen rimligt att jämföra
datorspelande tonårsgrabbar med heroinister?
Ska man verkligen likställa
datorspelande tjejers många skärmtimmar
med ett alkoholberoende?
– IT är inte en sak, digitalisering
är inte en process och inte ens datorspel
är en sak, hävdar Carl Heath vid
Interactive Institute Swedish ICT i
Göteborg.
– Vi kan till exempel notera att
det finns många och olika drivkrafter
inbyggda i spelen. Några lockar vår
tävlingsinstinkt, andra vårt behov
av avkoppling och verklighetsflykt,
medan ett tredje vädjar till vår sociala
sida och lust att umgås och tillhöra en
grupp. Att då prata om ett ”beroende”
som är knutet till hjärnas belöningssystem
och lustcentrum blir alltför
förenklat, menar Carl Heath.
Det komplexa golfandet
Ibland är det lärorikt att jämföra nya
företeelser med gamla som vi är vana
vid. Jag har därför ställt frågan till ett
antal golfspelande vänner varför de
ägnar tid åt denna syssla.
Det blev nästan komiskt att se hur
många olika svar jag fick. Någon pratade
om golfens förmåga att erbjuda
avkoppling och flykt från en stres.-
sig vardag, medan andra anförde det
spännande i tävlingsmomentet där
några tävlade mot andra och några
mot sig själva. En tredje pratade om
kärleken till bollen och när fotbollskarriären
var över fick golfen bli surrogatet,
en fjärde pratade friskvård
och betonade de många kilometernas
promenad. En femte betonade naturupplevelsen
och talade lyriskt om de
vackra omgivningarna och det rika
fågellivet i angränsande skogsdungar,
en sjätte betonade den sociala dimensionen
att menade att en golfrunda är
ett perfekt sätt att umgås med vänner
och en sjunde använde golfen strategiskt
för att utveckla relationerna till
sina affärskontakter. Det blev mycket
tydligt att svaret på frågan ”varför
golf ” var svår att besvara i generella
termer.
– Komplexa företeelser har komplexa
orsakssammanhang, därför har
komplexa frågor komplexa svar, säger
Carl Heath.
– Den som förenklar ljuger och
det är naturligtvis inget vi gillar att
höra om vi vill ha tydlighet och formativa
svar, men så är det. Det hand-
lar inte om hjärnan, utan det handlar
om livet. Därför kan det som för en
person är för många datortimmar,
vara helt ok för en annan. Och det
som i ett livsskede kan vara förkastligt
slöseri med tid, kan i en annan livssituation
vara positivt.
Carl får stöd i sina teser av en av
de ledande forskarna inom området,
Faltin Karlsen, professor vid NITH i
Oslo. Han menar att vi bör skaffa oss
en ny utgångspunkt för att analysera
spel och spelproblem, genom att kliva
ut ur psykologiska och behavioristiska
teorier. Svagheten med dessa är att de
fokuserar på likheter mellan fenomen,
speciellt mellan spelberoende och
substansberoende, snarare än att titta
på det specifika i olika spelstrukturer
och spelsammanhang.
I stället för att diagnostisera det
problematiska spelandet utifrån ett
psykologiskt perspektiv, bör spelen
förstås inifrån sin sociokulturella
kontext, menar Faltin Karlsen. Det
kopplar ihop den sociala praktiken
med den kulturella betydelsen av
spel, samt den enskildes relation till
spelet. Vi bör fästa större avseende vid
de många nyanser av grått som finns
mellan våra svart-vita bilder, för att
förstå varför människor spelar spel
och vad spelen erbjuder dem, utöver
de psykologiska belöningarna, menar
Karlsen.
Krigen i tonårsrummen
– Jag spelade väldigt mycket under
några år, berättar Nils som går
andra året på gymnasiets bygglinje.
När datortimmarna ledde till att jag
bland annat inte förmådde få till mitt
inlämningsarbete om andra världskriget,
tog min mentor kontakt med
min mamma i ärendet. Tillsammans
kom de överens om att jag inte skulle
få spela datorspel innan mina skolarbeten
var inlämnade. Det blev en
väckarklocka för mig, men, oj, vad
jag och mamma bråkade. När min
mentor slutligen ringde mamma och
berättade att jag levererat en godkänd
uppsats svarade hon; Skönt att andra
världskriget är över. Hoppas att vi nu
kan avsluta det tredje som pågår här
hemma.
Antalet timmar framför datorn
har utvecklats till att bli den kanske
allra vanligaste konfliktorsaken i
många hem. Även om beroendemetaforen
kan och bör ifrågasättas,
så är det ingen tvekan om att många
unga visar upp ”ett beroendeliknande
beteende”. I Medierådets senaste
version av studien ”Ungar & Medier”
säger 22 procent i åldergruppen 13-16
år att de spelar mer än tre timma varje
dag och 7 procent av dessa hävdar
att de spelar mer än fem timmar per
dag. Det är knappast förvånande att
föräldrar ställer sig frågande inför
detta och undrar hur situationen ska
hanteras. Många lärare vittnar också
om att elever underpresterar på grund
av för lite sömn och för mycket tid vid
datorn.
– När jag köpte min bil så tog den
över mitt intresse och min tid, berättar
Nils vidare.
– Sedan dess har jag inte spelat så
mycket och jag tror att det är ett bra
råd till föräldrar som oroar sig. Istället
för att hålla på och bråka om förbud
och begränsningar av speltiden, borde
man hjälpa sina barn att hitta andra
alternativa intressen, säger Nils.
Föräldrar söker strategier
Många föräldrar ropar efter strategier.
Nya företeelser, som till exempel
barnens datorvanor, riskerar att få
dem att känna sig vilsna och utanför.
Ibland kan det till och med upplevas
som att naturliga föräldrainstinkter
sätts ur spel.
– Man poängterar ofta att många
datorspel är lagspel och att det därför
inträder mekanismer som vi känner
igen från lagidrotten, till exempel att
de fostras till att ställa upp och kämpa
för sitt lag, säger Britt Nielsen, som
är mamma till tre barn och som har
funderat mycket på dessa frågor.
– Kanske är vi föräldrar dåliga på
att poängtera för våra barn att även
familjen är ett lag där vi också behöver
ställa upp för varandra. Vi visar
obegränsade mängder av omtanke
och hänsyn till våra barns önskemål,
men vi måste också våga kräva något
tillbaka. Barn måste fostras till omtänksamhet
– inte bara på fotbollsträningen
– om vi inte vill att de ska växa
upp i en värld fylld av egoister, menar
Britt Nielsen.
Det är naturligtvis ett mycket viktigt
konstaterande. Är det verkligen
en tillfällighet att diskussionen om
barn- och ungdomars ”datorspelsberoende”
kommer samtidigt som vi
har ett föräldraideal som handlar om
att barnens önskemål är de vuxnas
lag – och där föräldrar till och med
beskriver sig själva som ”offer för sina
barns viljor”.
Här finns ett embryo till ett spännande
fortsatt samtal …
I nästa nummer av DIU tar Stig Roland
Rask upp frågan kring mobbning i
digitala miljöer. Har du synpunkter?
Skriv till stigroland.rask@bredband.net
Full tillgång till DIU genom årsprenumeration:
Länkar, tilläggsmaterial, gör-det-själv-delar och samtliga artiklar får du tillgång som prenumerant. Teckna årsprenumeration, åtta nummer per år fullproppade med pedagogisk inspiration. Även 5 och 10-licenser för arbetsplatsen till rabatterat pris. Prenumerera här.