Titel But Can´t you see They are Lying! Student Moral Positions and Ethical Practices in
the Wake of Technological Change
Författare Lars-Erik Nilsson
Utgivare Göteborg : Acta Universitatis Gothoburgensis, cop. 2008. Serie: Göteborg
studies in educational sciences, 261
De senaste åren har rapporter om fuskande
studenter på landets universitet
duggat tätt. Dagspressens rapportering
har oftast varit svepande med förenklade
resonemang om hur det kan gå
när digital teknik sätts i händerna på
studenter med sviktande moral.
Lars-Erik Nilsson har i sin avhandling
’But Can´t you see They are
Lying’ analyserat disciplinärenden
vid svenska lärosäten med avseende
på hur studenter som anklagats för
fusk förklarat sitt agerande. Med fusk
avses här främst samarbeten och
plagiering, och de fall som hamnar
i disciplinnämnder handlar ofta om
situationer där studenter ska utveckla
sitt skrivande under förhållandevis
fria former.
Anledningarna till fusk kan vara
många, krav från familj, rädsla att
förlora studiemedel eller ren lathet.
Men i avhandlingen visar Nilsson att
orsaken till fusk ofta handlar om svårigheten
att behärska den akademiska
texten. Hur referenser anges, hur
citat skrivs ut och var gränsen mellan
egna och andras uppgifter dras, är ett
kvalificerat arbete som tar flera år att
utveckla. Hur mycket studenter tränas
i den akademiska skrivprocessen blir
här centralt, men även frågan om hur
prov och andra typer av examinationer
designas blir viktigt.
Pedagogiskt problem
Frågan om fusk är alltså i många avseenden
ett pedagogiskt problem och
inte ett moraliskt. Samtidigt relaterar
hela problematiken till den digitala
tekniken med vars hjälp studenter
snabbt kan klippa ut och klistra in
uppgifter från texter hämtade på nätet.
Här visar Nilsson hur dessa aktiviteter
för studenterna mer handlar om
att testa och utforska regler och krav
som finns i en examinationsuppgift,
än om en tvivelaktig och eroderande
moral.
Nilsson pekar här även på den
motsägelsefulla situation som universitetslärare
såväl som studenter står
inför. Å ena sidan finns kravet på att
studenter ska lära sig tillämpa och utveckla
nya arbetsformer med ny teknik
och Internet. Å andra sidan finns
en misstänksamhet mot att studenter
använder just denna teknik för att lära
sig mer, till exempel om hur akademiska
texter konstrueras.
I Nilssons studier försöker de
anklagade studenterna förklara sitt
agerande genom att hävda sin rätt
att som studenter få misslyckas, men
även att de har rätt att utifrån sin
kunskapsvy tolka givna instruktioner.
Generellt ses dessa argument som
undanflykter, efterkonstruktioner och
lögner. Nilsson menar att studenters
möjlighet att definiera sin position,
sina rättigheter och skyldigheter
gentemot lärare och handledare är
mycket begränsad och han pekar på
så sätt ut en viktig maktdimension
i problematiken kring fusk. Nilsson
menar vidare att tilltron till vetenskap
bygger på att det finns systematiska
möjligheter för de professionella akademikerna
att rätta till felaktigheter i
kunskapsproduktionen. En motsvarande
tilltro att studenters lärande
sker gradvis genom korrigeringar och
förbättringar som hela den akademiska
miljön bidrar till, tycks dock
inte finnas.
Fusk och teknologiutveckling
Ett intressant exempel i diskussionen
kring fusk, teknologi och kvalitetskontroll
är de tre doktorandstudenter
från MIT som år 2005 skickade in en
artikel till en internationell konferens
i datavetenskap. Artikeln blev
accepterad men inför presentationen
på konferensen visade det sig att den
inskickade texten var ett falsifikat.
Artikeln var genererad från en mjukvara,
kallad SCIgen.
Ett program kodat och utvecklat
av de tre doktoranderna med syftet
att automatiskt skapa akademiska
artiklar med fullständig referenslista,
numrerade figurer och korrekta
citat. De tre studenterna fick en hel
del uppmärksamhet och konferensen
WMSCI 2005 hamnade i vanrykte.
Händelsen sätter på ett intressant sätt
fokus på fusk i relation till teknologiutveckling,
standardisering och moral
i universitetsvärlden.
Historien om de tre MIT-doktoranderna
pekar samtidigt på att även
de professionella akademikerna kan
brista i kvalitetskontroll och därmed
tappa i trovärdighet. En orsak till
detta kan vara att den vetenskapliga
processen kanske alltför lätt låter sig
fångas i konferensartiklarnas standardmallar.
Och eftersom artiklar
genererade från SCIgen alltjämt blir
accepterade på konferenser runt om i
världen verkar det som att frågan om
fusk inte bara gäller studenter.
Lars-Erik Nilssons avhandling
är ett viktigt tillskott i debatten om
plagiat och fusk och hur detta hänger
ihop med undervisningspraktiker och
teknikutveckling. Genom avhandlingens
breda anslag är texten intressant
för pedagoger som dagligdags arbetar
med prov och examinationsformer.
