SOLBERGA SATSAR PÅ MEDIEUNDERVISNING:
Nyhetsproduktion på schemat
Jag reflekterar mycket mer över all media
i vardagen nu, ser på det med andra ögon. Jag var nog ganska okritisk
tidigare, säger Vanja Steinholtz som går i nian med inriktning på
konst, bild och medier på Solbergaskolan i Stockholm.
Solbergaskolan,
en kommunal 6-9 skola i södra Stockholm, startade hösten 2001 profilklasser
med inriktning på konst, bild och media. Eleverna har utökad timplan
i svenska och bild och förutom de traditionella ämnena arbetar eleverna
med bild och media ur flera olika perspektiv. De lär sig bland annat att
arbeta med digitalkamera, använda de vanligaste ritprogrammen på
dator, göra webbsidor samt att filma och redigera med videoteknik. Sexorna
börjar att arbeta med digital fotografi och animationer, i sjuan är
det dags för radioprogram, åttorna jobbar med tv-produktion och i
nian gör eleverna dramatisk kort- film samt en dokumentärfilm.
Mediekunskapen jobbar hela tiden
integrerat med andra ämnen och det finns
en tydlig plan och ett mål för eleverna.
De vet till exempel redan när de börjar i
sexan att de ska jobba med tv-produktion
i åttan, säger Mikael Persson, medielärare
på Solbergaskolan.
tv-nyheter på schemat
I åttan är det dags för eleverna att utnyttja de kunskaper de
har fått i bild, rörlig bild och ljud i kontinuerliga nyhetssändningar.
Och det är nyhetssändningar på riktigt. Eleverna förbereder
och genomför reportage och intervjuer och sedan mixas allt samman i en
tio minuter lång nyhetssändnig.
Vi har inte direktsändning, men vi
har direktinspelning, säger Mikael Persson.
Då ska allt vara klart och vi gör ett
nyhetsprogram direkt i studion. Och då
måste allting vara klart. Om någon inte
håller deadline så får det konsekvenser.
Att göra tv-nyheter innebär att det är
många saker som ska fungera. Det behövs
kameramän, smink, ljussättning, programledare,
bildproducent och mycket
annat. Det är ett lagarbete där alla har en
bestämd uppgift. Och innan det är dags
för sändning ska också reportagen göras
med allt vad det innebär av idéer kring
uppslag, vinkling av temat, research,
inspelning och redigering av inslagen.
Vanja Steinholtz och hennes klasskamrat
Felicia Hammami är överens om att
de har lärt sig oerhört mycket.
Vi har en väldigt bra grund att stå på
för att bara gå i nian. Jag trodde nog inte
att det var möjligt att man skulle kunna
ha genomgått en så stor process när man
bara är 14-15 år, man känner sig så stolt,
säger Felicia.
De har också gjort färdiga produktioner,
resultatet av deras arbete syns.
I många ämnen handlar det om att
följa instruktioner, i media måste man
vara självständig och tänka själv. Och
att sedan få se det färdiga resultatet är
häftigt. Jag blir stolt. Och sedan kan man
jämföra sitt eget arbete med nyheterna på
tv till exempel och se hur de gör, vad man
själv har gjort bra och vad som kunde
gjorts bättre, säger Vanja.
även läroböcker är vinklade
Att ända sedan sexan systematiskt ha arbetat med bild, ljud och i samband
med nyhetssändningarna även ägnat mycket tid åt att diskutera
olika vinklar på ämnen har fått konsekvenser. Vanja och Felicia
tittar numera på världen med källkritiska ögon.
Jag ifrågasätter mycket mer nu, menar
Felicia.
Vi har nog blivit konstant kritiska.
Också när man läser läroböcker inser man att
det är vissa vinklar som kommer fram. Jag
märker också att jag är mer kritisk till bilder
och medier än mina kompisar som inte gått
den här inriktningen, säger Vanja.
ämnen i samverkan
Media är ett brett ämne som kan samverka med många olika
ämnen, men det gäller att hålla ett högt lärande.
Det måste kännas som ett riktigt ämne och det måste
finnas en röd tråd. För oss har den röda tråden varit
den digitala bilden som följer med från sexan till nian, säger
Mikael Persson.
Svenska är ett av de ämnen som samverkar
med mediaämnet. Oavsett om
eleverna ska göra ett radioprogram, en
digital presentation eller en nyhetssändning
handlar det om att skapa och
förändra en berättelse.
Det är inga svårigheter att överföra
svenskämnets mål och kursplaner, eller
betygssättning, till det arbete som eleverna
gör i samband med medieproduktionerna
menar Michael Eklöf, lärare i svenska.
Det finns mål i svenskan som involverar
media och en muntlig presentation kan
lika gärna göras i en nyhetssändning.
Men det är inte så att samtliga lärare i
alla ämnen är med hela tiden. På svenskan
får eleverna de teoretiska grunderna.
I svenskan arbetar vi till exempel med
hur en berättelse byggs upp, de ska skriva
manus, det ska vara språkligt korrekt, följa
en given form och så vidare. När vi arbetar
med bilder skapas en annan förståelse för
bilder i vardagen exempelvis i tunnelbanan
eller i tidningar, säger Michael Eklöf.
Efter tre till fyra veckor av teori och
förberedelser är sedan eleverna förberedda
när de ska filma och genomföra sina reportageidéer.
Sedan har jag som lärare i svenska
uppföljning och fördjupar vissa moment.
Mikael Persson och Michael Eklöf
är också eniga med sina elever om att
eleverna, men också de själva, har lärt sig
mycket om källkritik och research under
arbetets gång, framför allt i samband med
arbetet med nyhetssändningarna.
När eleverna arbetar med reportage
till nyhetssändningarna ska de lämna in
en idé för reportaget som ska innehålla
syfte och mål med reportaget, men också
vilken vinkel på ämnet de vill ha på sitt
reportage. Hur väl eleverna lyckas med att
följa upp sin plan tillhör sedan det som
lärarna bedömer.
Vi har lärt oss väldigt mycket kring
research. Det är svårt för en som inte är
skolad i ämnet. Vill de göra ett inslag
om dataspel måste de ha mer än en källa.
I början skrev de ut massor med papper
med information de hittade på nätet. Men
allt eftersom de arbetade med nyhetssändningarna
kontinuerligt blev de mer
och mer drivna.
lagarbete och konfliktlösning
Under åttornas arbete med nyhetssändningarna kommer också lagarbetet
i fokus.
Allt hör ihop, en är reporter, en är
fotograf, en är studioman. Om inte alla
gör sitt jobb så fungerar det inte. Det blir
precis som i det verkliga livet. Och vi får
verkligen chansen att jobba med gruppprocesserna,
säger Mikael Persson.
Man är tvungen att våga sätta sig
in i
hur andra tänker. Vi ser saker på olika sätt,
så är det nästan alltid. Då får man ta det
lugnt och hitta ett demokratiskt sätt att
gå vidare på, säger Felicia Hammami.
jobba som proffsen
Solbergaskolan har numera proffsig utrustning, riktiga digitala videokameror
och proffsprogrammet Avid Xpress för redigering. Men det är inte nödvändigt
påpekar Mikael Persson. Moviemaker för pc eller Imovie för Mac
fungerar bra för redigering tillsammans med billigare digitala videkameror.
Men det behövs en bra mikrofon, det
är viktigt.
Lokalmässigt lever inte mediekunskapen
i någon större lyx. Datorerna för redigering
delar lokal med biblioteket och studion är
inhyst i en källarlokal bakom matsalen.
Men det finns möjlighet att förändra
dekoren, det finns en spegel och en stol
för sminket samt utrustning för att kunna
arbeta med direktinspelningar.
Redan från start har det också varit
viktigt att oavsett vad eleverna jobbar
med radioprogrammen i sjuan, nyhetssändningarna
i åttan eller dokumentär-
filmerna i nian så ska deras arbete kunna
visas upp och presenteras. På webben eller
i andra sammanhang. Då är det viktigt att
använda bilder och musik som skolan har
rättighet att använda.
När det gäller bilder gör eleverna
ofta egna saker och egna animeringar, det
tillhör det som de lärde sig redan i sexan.
När det gäller musik har vi slutit ett avtal
med BMG som gör att eleverna, precis
som proffsen, kan söka efter musik i deras
stora databas. Och då blir det heller aldrig
några problem med upphovsrätten, skolan
har rätt att använda den här musiken och
det kostar inte många tusenlappar per år,
säger Mikael Persson.