Untitled Document Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

 

SOLBERGA SATSAR PÅ MEDIEUNDERVISNING:
Nyhetsproduktion på schemat

 

– Jag reflekterar mycket mer över all media i vardagen nu, ser på det med andra ögon. Jag var nog ganska okritisk tidigare, säger Vanja Steinholtz som går i nian med inriktning på konst, bild och medier på Solbergaskolan i Stockholm.

Solbergaskolan, en kommunal 6-9 skola i södra Stockholm, startade hösten 2001 profilklasser med inriktning på konst, bild och media. Eleverna har utökad timplan i svenska och bild och förutom de traditionella ämnena arbetar eleverna med bild och media ur flera olika perspektiv. De lär sig bland annat att arbeta med digitalkamera, använda de vanligaste ritprogrammen på dator, göra webbsidor samt att filma och redigera med videoteknik. Sexorna börjar att arbeta med digital fotografi och animationer, i sjuan är det dags för radioprogram, åttorna jobbar med tv-produktion och i nian gör eleverna dramatisk kort- film samt en dokumentärfilm.

– Mediekunskapen jobbar hela tiden integrerat med andra ämnen och det finns en tydlig plan och ett mål för eleverna. De vet till exempel redan när de börjar i sexan att de ska jobba med tv-produktion i åttan, säger Mikael Persson, medielärare på Solbergaskolan.

tv-nyheter på schemat
I åttan är det dags för eleverna att utnyttja de kunskaper de har fått i bild, rörlig bild och ljud i kontinuerliga nyhetssändningar. Och det är nyhetssändningar på riktigt. Eleverna förbereder och genomför reportage och intervjuer och sedan mixas allt samman i en tio minuter lång nyhetssändnig.

– Vi har inte direktsändning, men vi har direktinspelning, säger Mikael Persson. Då ska allt vara klart och vi gör ett nyhetsprogram direkt i studion. Och då måste allting vara klart. Om någon inte håller deadline så får det konsekvenser.

Att göra tv-nyheter innebär att det är många saker som ska fungera. Det behövs kameramän, smink, ljussättning, programledare, bildproducent och mycket annat. Det är ett lagarbete där alla har en bestämd uppgift. Och innan det är dags för sändning ska också reportagen göras med allt vad det innebär av idéer kring uppslag, vinkling av temat, research, inspelning och redigering av inslagen.

Vanja Steinholtz och hennes klasskamrat Felicia Hammami är överens om att de har lärt sig oerhört mycket.

– Vi har en väldigt bra grund att stå på för att bara gå i nian. Jag trodde nog inte att det var möjligt att man skulle kunna ha genomgått en så stor process när man bara är 14-15 år, man känner sig så stolt, säger Felicia.

De har också gjort färdiga produktioner, resultatet av deras arbete syns.

– I många ämnen handlar det om att följa instruktioner, i media måste man vara självständig och tänka själv. Och att sedan få se det färdiga resultatet är häftigt. Jag blir stolt. Och sedan kan man jämföra sitt eget arbete med nyheterna på tv till exempel och se hur de gör, vad man själv har gjort bra och vad som kunde gjorts bättre, säger Vanja.

även läroböcker är vinklade
Att ända sedan sexan systematiskt ha arbetat med bild, ljud och i samband med nyhetssändningarna även ägnat mycket tid åt att diskutera olika vinklar på ämnen har fått konsekvenser. Vanja och Felicia tittar numera på världen med källkritiska ögon.

– Jag ifrågasätter mycket mer nu, menar Felicia.

– Vi har nog blivit konstant kritiska. Också när man läser läroböcker inser man att det är vissa vinklar som kommer fram. Jag märker också att jag är mer kritisk till bilder och medier än mina kompisar som inte gått den här inriktningen, säger Vanja.

ämnen i samverkan
– Media är ett brett ämne som kan samverka med många olika ämnen, men det gäller att hålla ett högt lärande. Det måste kännas som ett ”riktigt” ämne och det måste finnas en röd tråd. För oss har den röda tråden varit den digitala bilden som följer med från sexan till nian, säger Mikael Persson.

Svenska är ett av de ämnen som samverkar med mediaämnet. Oavsett om eleverna ska göra ett radioprogram, en digital presentation eller en nyhetssändning handlar det om att skapa och förändra en berättelse.

Det är inga svårigheter att överföra svenskämnets mål och kursplaner, eller betygssättning, till det arbete som eleverna gör i samband med medieproduktionerna menar Michael Eklöf, lärare i svenska.

– Det finns mål i svenskan som involverar media och en muntlig presentation kan lika gärna göras i en nyhetssändning.

Men det är inte så att samtliga lärare i alla ämnen är med hela tiden. På svenskan får eleverna de teoretiska grunderna.

– I svenskan arbetar vi till exempel med hur en berättelse byggs upp, de ska skriva manus, det ska vara språkligt korrekt, följa en given form och så vidare. När vi arbetar med bilder skapas en annan förståelse för bilder i vardagen exempelvis i tunnelbanan eller i tidningar, säger Michael Eklöf.

Efter tre till fyra veckor av teori och förberedelser är sedan eleverna förberedda när de ska filma och genomföra sina reportageidéer.

– Sedan har jag som lärare i svenska uppföljning och fördjupar vissa moment.

Mikael Persson och Michael Eklöf är också eniga med sina elever om att eleverna, men också de själva, har lärt sig mycket om källkritik och research under arbetets gång, framför allt i samband med arbetet med nyhetssändningarna.

När eleverna arbetar med reportage till nyhetssändningarna ska de lämna in en idé för reportaget som ska innehålla syfte och mål med reportaget, men också vilken vinkel på ämnet de vill ha på sitt reportage. Hur väl eleverna lyckas med att följa upp sin plan tillhör sedan det som lärarna bedömer.

– Vi har lärt oss väldigt mycket kring research. Det är svårt för en som inte är skolad i ämnet. Vill de göra ett inslag om dataspel måste de ha mer än en källa. I början skrev de ut massor med papper med information de hittade på nätet. Men allt eftersom de arbetade med nyhetssändningarna kontinuerligt blev de mer och mer drivna.

lagarbete och konfliktlösning
Under åttornas arbete med nyhetssändningarna kommer också lagarbetet i fokus.

– Allt hör ihop, en är reporter, en är fotograf, en är studioman. Om inte alla gör sitt jobb så fungerar det inte. Det blir precis som i det verkliga livet. Och vi får verkligen chansen att jobba med gruppprocesserna, säger Mikael Persson.

– Man är tvungen att våga sätta sig in i hur andra tänker. Vi ser saker på olika sätt, så är det nästan alltid. Då får man ta det lugnt och hitta ett demokratiskt sätt att gå vidare på, säger Felicia Hammami.

jobba som proffsen
Solbergaskolan har numera proffsig utrustning, riktiga digitala videokameror och proffsprogrammet Avid Xpress för redigering. Men det är inte nödvändigt påpekar Mikael Persson. Moviemaker för pc eller Imovie för Mac fungerar bra för redigering tillsammans med billigare digitala videkameror.

– Men det behövs en bra mikrofon, det är viktigt.

Lokalmässigt lever inte mediekunskapen i någon större lyx. Datorerna för redigering delar lokal med biblioteket och studion är inhyst i en källarlokal bakom matsalen. Men det finns möjlighet att förändra dekoren, det finns en spegel och en stol för sminket samt utrustning för att kunna arbeta med direktinspelningar.

Redan från start har det också varit viktigt att oavsett vad eleverna jobbar med radioprogrammen i sjuan, nyhetssändningarna i åttan eller dokumentär- filmerna i nian så ska deras arbete kunna visas upp och presenteras. På webben eller i andra sammanhang. Då är det viktigt att använda bilder och musik som skolan har rättighet att använda.

– När det gäller bilder gör eleverna ofta egna saker och egna animeringar, det tillhör det som de lärde sig redan i sexan. När det gäller musik har vi slutit ett avtal med BMG som gör att eleverna, precis som proffsen, kan söka efter musik i deras stora databas. Och då blir det heller aldrig några problem med upphovsrätten, skolan har rätt att använda den här musiken och det kostar inte många tusenlappar per år, säger Mikael Persson.


Carina Näslundh,
frilansjournalist
E-Post: carina.naslundh@canit.se



Datorn i Utbildningen nr 6 2005. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 6 - 05]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 051001