Så länge det källkritiska tänkandet inte sitter i elevernas ryggrad behöver vi organiserat arbeta med detta ämne, skriver Nils Fagerberg, som har gjort en djupdykning i material kring källkritik och medier.

För några år sedan gav Tidningsutgivarna/ Tidningen i skolan ut broschyren Kolla källan i samarbete med Skolverkets projekt med samma namn. Lärarhäftet, som ingick i serien Dagstidningen – ett läromedel, har länge varit slutsålt (fl era terminer) och på webbplatsen Tidningen i skolan har under lång tid utlovats en uppdaterad version – till sist kom den. Den omarbetade versionen av Kolla källan har svällt ut till hela tre häften om journalistiken som arbetsmetod i skolan. Häftena fi nns att läsa online eller som nedladdningsbara pdf-filer.

Första häftet behandlar Metoden, det andra Informationen – sök och värdera och tredje delen Vem äger vad?. Hela serien vill ge dig som lärare en god inblick i journalistiska metoder i din undervisning för att stärka elevernas förmåga att förhålla sig källkritiska till sitt eget och andras material.

handfast material
Författaren Mats Hemberg, Tidningen i skolan i Göteborg, har gjort ett bra jobb. Det är ett handfast material, metodiskt uppställt med användbara checklistor. En stor förändring mot det tidigare materialet är att den inledande delen om research utvecklats till ett eget häfte Metoden, som börjar med ett resonemang kring information och kunskap.

Den schematiska bilden på kände forskaren Carol C Kuhlthaus modell över informationssökningsprocessen går som en röd tråd genom häftet och belyser hur sammansatt och komplicerad informationssökningsprocessen är: optimismen som övergår i förvirring och tvivel ur vilken klarhet till sist vaskas fram till tillförsikt och lättnad.

Därefter får vi följa en grupp journalister på Göteborgsposten och deras research-arbete kring temat ”Världens hunger”.

Det fylligt beskrivna exemplets stora förtjänst är att det kristallklart belyser att det verkligen rör sig om en process. Researchgruppen väger hela tiden fakta mot varandra, funderar på och diskuterar vad som ytterligare behövs. Det är återkommande revideringar, olika källor vägs mot varandra, det stryks och det skrivs om.

En användbar övning från första pdfhäftet är Vinkling – vilka frågor ska jag besvara? Eleverna ska med hjälp av en tabell över olika val av vinkel leta efter just det. Det är viktigt då olika tidningar väljer olika vinklar när de berättar samma nyhet.

tillförlitlighet och bildmanipulation
I mitt tycke är del två den starkaste delen i serien. Hela häfte två Informationen – sök och värdera är matnyttigt och mycket bra. En hel del är välbekant men tål att sägas om igen. Det är efterlängtat att det publiceras på nytt.

”Tumregeln vid all informationssökning är att formulera en tydlig fråga. Som du frågar får du svar” skriver Hemberg.

Behovet av att välja rätt sökmetod, grovsålla länkar, fynda i länklistor samt göra ett destillat, med mera visas. Vikten av att vara rejält påläst betonas, man måste veta något för att kunna fråga något.

Några nya råd har tillkommit, bland annat att man kan fördjupa sin sökning i bloggar och diskussionsgrupper. Det är ofta där det går att hitta värdeladdade frågor och ta del av olika argument och analyser. Andra användbara elevövningar är Loggbok i vilken fl era elever söker svaret på samma fråga. Med hjälp av de förda loggböckerna kan klassen sedan efteråt jämföra och diskutera olika sökstrategier.

I häftet finns också råd om källors trovärdighet. Exempel ges på tillförlitlighet, rimlighet och referenser. Frågor om kontexten, avsändaren och vilka som kommer till tals belyses, liksom hur man kontrollerar sidor på nätet. Bland många vettiga råd kan nämnas behovet av att rangordna källorna.

Ett intressant och viktig stycke heter Kolla bilden! Bilden förknippas ofta med en objektiv skildring, men det är alltid någon som har valt ut just den bilden i ett speciellt syfte. Fotograferingsvinkel, bildsnitt, beskärning och ljussättning påverkar mer än vi anar.

I mitt huvud dyker minnesbilder upp när jag läser det källkritiska bildstycket. Saddam Husseins mustasch som retuscherades ner till Hitlerlängd på omslaget till den amerikanska tidningen The New Republican för att ytterligare förstärka bilden av en totalitär diktator. Eller när den brottsmisstänkte svarta kändisen gjordes helt kolsvart för att fullt ut spela på de vitas fördomar.

netikett och plagiat
Del tre är den tunnaste delen, men den behandlar nog så viktiga frågor. Vad som får användas i skolan, fusk och plagiat, upphovsrätt, vad man kan skriva, netikett och liknande spörsmål. Det kanske är bra att häftet ligger på nätet (och inte är färdigtryckt) eftersom det här är frågor som diskuteras mycket och som kan komma att förändras den närmsta tiden. Då kan den lätt uppdateras i takt med de nya användarmöjligheter som skolan förhoppningsvis får i framtiden.

vinner på omläsning
Jag föll inte pladask för broschyrerna. Men efter några genomläsningar ändrar jag uppfattning och tycker nu att de är riktigt bra och klart användbara. Så länge det källkritiska tänkandet inte sitter i elevernas ryggrad behöver vi organiserat arbeta med det. Och då fungerar materialet med sin strikta och systematiska uppställning.

Bäst är det naturligtvis om vi får in det viktiga källkritiska arbetet i det dagliga arbetet. Förhoppningsvis smittar vår källkritiska nit till Internet i skolan av sig till ett mer allmänt kritiskt tänkande även när det gäller andra medier.

”Källkritiken stimulerar till en sund skepsis gentemot auktoriteter, något alla behöver i ett demokratiskt samhälle” skriver Torsten Thurén i skriften Sant eller falskt? Metoder i källkritik.

Thurén verksam vid Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMK, vid Stockholms universitet och har författat fl era böcker om källkritik. Den här är nedladdningsbar helt gratis från Krisberedskapsmyndighetens webbplats. Skriften genomlyser fl ertal händelser (Thurén visar exempelvis att man genom tunnelseende och önsketänkande kan förblindas av sina egna fördomar) och är lämplig för den som vill fördjupa sig i ämnet.

Apropå vikten av att även kritiskt granska bilder har Mattias Karlsson vid Högskolan i Jönköping en gratis fotokurs på nätet på sin hemsida Moderskeppet. Där hittade jag bland annat länkar till manipulerade bilder från några amerikanska sidor under rubriken retuschering. En fl ash-animering visar hur två bilder satts samman till en fejkad bild från krigets Irak.

ankor och falsarier
När Tidningsutgivarna förser landets lärare och skolelever med ett sådant här gediget material om den journalistiska metoden och vikten av källkritik blir man lite frågande till och förvånad över de ständigt återkommande ankorna som med jämna mellanrum dyker upp i media. Avslöjande scoop som senare avslöjas som rena falsarier. Har tidningsredaktionerna och de ansvariga utgivarna inte studerat sitt eget material?

För den som är intresserad av olika typer av ankor är nummer 4/04 av föreningen Grävande journalisters tidskrift Scoop intressant läsning. I senaste numret av mediekritiska tidskriften Media i fokus 2/05 granskar Eva-Lotta Hultén den undersökande journalistiken och dess utveckling mot alltmer spektakulära former. Är lågmäld korrekthet tillräckligt spännande eller måste man piffa upp mediedramaturgin så att det blir granskande journalistik och underhållning i ett, frågar hon sig.

källkritiska antenner
Läsningen av dessa artiklar får mig att minnas duktige Dan Josefssons träffsäkra råd i den avslöjande granskningen av medieindustrin, boken Välkommen till dramafabriken (Ordfront 2000).

I kapitlet De hemliga orden du behöver känna till lär han ut knep för att syna bluffarna i medier. Jag vill inte undanhålla DiU:s läsare knepen utan citerar i ett längre stycke några.

Håll till godo: När du stöter på följande ord måste de källkritiska antennerna aktiveras och riktas in.

ERFAR: ”Enligt vad Rapport erfar kommer försvarsledningen inom kort att föreslå ett utökat militärt samarbete med de baltiska staterna”. Används när reportern vill framstå som en undersökande journalist som avslöjat något hemligt, trots att han eller hon egentligen bara gör sin personlige vän Överbefälhavaren en tjänst genom att sprida ett budskap som denne av budgetskäl vill basunera ut i Rapport. /…/

”Enligt vad ekot erfar överväger riksbanken att höja den viktiga styrräntan”. Detta är ett idiotsäkert sätt att spekulera i saker man egentligen inte förstår. /.../

ALLT FLER: ”Allt fl er upprörs nu av det ökande våldet i våra skolor”. När reportern inte har någon statistik som styrker tesen kommer denna mening väl till pass. ”Allt fl er” kan ju innebära att reportern inte längre är ensam om att vara upprörd, utan också lyckats övertyga sambon. /…/

ENLIGT ENIG EXPERTIS: ”Experter varnar för att den ökande internationaliseringen gör det omöjligt för Sverige att behålla arbetsrätten”. Experttricket används när en åsikt ska framställas som ett vetenskapligt faktum. I verkligheten är det kanske en SAF-ekonom som tycker att arbetsrätten ska avskaffas, något han tyckte långt innan ordet ”globalisering” uppfanns.

Samtliga exempel är ur Dan Josefssons Välkommen till Dramafabriken. Fler snömosformuleringar fi nns att avnjuta i boken som är en svidande uppgörelse med Dramafabriken.

... initierade källor
Via en rundringning till enig expertis och väl initierade källor erfar Datorn i Utbildningen från allt fl er att det källkritiska arbetet på många håll i landet kommer att stärkas framöver. Bland annat med hjälp av Tidningen i skolans nya Kolla källan-häften, Skoldatanätets webbplats Kolla källan samt alla entusiastiska och duktiga lärares enträgna arbete.

Det lovar gott!

Nils Fagerberg
lärare Transport och trafiktekniskt centrum,
Jönköping E-Post: fagni@edu.jonkoping.se