Av: Bengt Svenson
E-Post: bengt.svenson@svekom.se

Bredband till folket – och till skolorna

Många skolor, framför allt på landsbygden, har fortfarande begränsad kapacitet på sin Internetförbindelse. EU:s målsättningar, kommunala och statliga satsningar, marknadsintressen och nya tekniker ger gott hopp om snabbare uppkopplingar åt alla Sveriges skolor.

ISDN är en vanlig anslutningsmetod och den kapaciteten blir snabbt för låg när skolorna får fler datorer och när nya bredbandskrävande applikationer börjar användas. Det finns alltså mycket att göra för att ytterligare förbättra kapaciteten på skolornas anslutningar till kommunens centrala resurser och till Internet.

grundstomme krävs
Den statliga satsningen Itis – IT i Skolan – har som sitt huvudsakliga mål att utveckla arbetssätt och möjligheter i arbetslagsarbete med IT-stöd. Då krävs att skolan har en god Internetförbindelse, ett spridningsnät i skolan och att elever och personal har e-post. I satsningen ingår därför en infrastrukturdel för att förstärka de kommunala investeringarna.

I slutet av 2001 kommer den sista delen av dessa medel att betalas ut. Satsningen har medfört att många skolor landet runt fått bättre kapacitet till Internet. Men medlen har inte varit avsedda att bygga nät mellan och inom orterna – den grundstomme som krävs för en mer långsiktig IT-infrastruktur.

Kommunerna har i många år lagt ner stora resurser för att bygga ut sina nät men för att nå alla orter behövs ytterligare investeringar, och då räcker inte de kommunala insatserna till.

statens bredbandssatsning
Under de närmaste tre åren kommer statens bredbandssatsning att förstärka IT-infrastrukturen i de glest befolkade delarna av landet och en del av de medlen kommer skolorna tillgodo. Satsningen som omfattar cirka åtta miljarder kronor har nyligen landat genom att tre förordningar beslutats av regeringen.

De statliga medlen fördelas mellan olika nätstrukturer. En del upplånas av Svenska kraftnät för att förbinda alla kommuners huvudorter i ett nationellt stomnät. En annan del ska stödja utbyggnaden av nät mellan orter, ett så kallat områdessammanbindande nät, och en tredje del ska användas för att etablera nät inom orter, områdesnät. Ytterligare medel är avsatt för att abonnenter ska få stöd när de ansluter sin fastighet till ett områdesnät.

ytterligare förstärkning
Stödet ska användas för att förstärka IT-infrastrukturen i de delar av landet där inte marknaden är intresserad av att investera de närmaste åren. Stödet fördelas mellan landets kommuner efter bland annat glesbygdsfaktor. Det innebär att några kommuner inte får något stöd alls medan andras stödandel blir avsevärd. Kommunerna ska ta fram så kallade IT-infrastrukturplaner som beskriver hur näten ska byggas.

Kommunens medfinansiering blir fem procent, marknad och det statliga stödet ska täcka resten. Majoriteten av kommunerna som erbjuds stöd tros kunna ta emot det. Stödet ska i huvudsak riktas till de orter som har färre än 3000 invånare och det är sannolikt att det blir de orter som har kommunala verksamheter (skolor!) som man kommer att satsa på i första hand.

Vi kan alltså inom den närmaste tre åren räkna med en ytterligare förstärkning av kapaciteten på många skolors uppkoppling. De statliga stödet kommer i huvudsak att användas för att anlägga fiberförbindelser och till viss del för radioteknik.

fler alternativ än fiberkabel
Den statliga satsningen koncentreras på fiberteknik. Den anses framtidssäker då det är enkelt att höja kapaciteten i nätet. Genom att byta den utrustning som sitter på fiberändarna kan man i princip nå hur hög överföringskapacitet som helst.

Men det är dyrt att anlägga fibernät så det nät som byggs blir ganska grovmaskigt. Många mindre orter kommer inte heller med statens medel att nås av bredband i form av fiber.

Nu utvecklas en rad spännande tekniker som gör att kostnaderna för att etablera nät sjunker och gör det möjligt att nå de små orterna som ligger lite vid sidan om. Vi kommer att se en intressant utveckling med många olika tekniska lösningar. Här beskrivs några av dem.

radio – ett mobilt alternativ
Det finns ett flertal olika radiotekniker som används för fastighetsnät, för accessnät och för ortssammanbindande nät och snart byggs även rikstäckande radiobaserade nät. För att binda samman orter används en teknik som innebär att två fasta punkter får förbindelse.

På en ort kan man ha en sändare som skickar en rundstrålande signal som nås av många mottagare. En liknande teknik kan användas inom fastigheter. Det innebär att alla i en skola kan ha bärbara datorer som hela tiden är sladdlöst uppkopplade mot ett nät, vilket medför stora fördelar då man inte blir bunden till datasalar och stationära datorer.

Det finns företag som med radioteknik förser hela områden med uppkoppling. Då kan en elev eller lärare nå Internet och skolans nät både hemifrån, från kaféet på stan eller från skolan med samma radiokort. Priserna sjunker stadigt och kapaciteten i näten stiger, så vi kommer säkert att se en ökande användning i skolorna.

Staten kommer att erbjuda fyra teleoperatörer att bygga var sitt radiobaserat stomnät med mycket hög kapacitet, så kallat fast yttäckande radioaccessnät. Till dessa kan sedan lokala nät kopplas.

tredje generationen
Snart kommer också den tredje generationen mobiltelenät, 3G eller UMTS. Tekniken har två fördelar jämfört med dagens mobiltelenät, dels att abonnenten bara betalar för den datamängd som tas emot eller skickas och inte, som idag, för den tid man är uppkopplad. Dels att det kommer att gå avsevärt mycket snabbare att flytta data än med dagens teknik.

Det kommer alltså med fördel att gå att koppla upp datorer mot dessa 3G-nät för att surfa. En nackdel för skolans del är att det kommer att vara dyrt, och därför utvecklas nu tekniker som gör att datorn känner av om den kommer utanför räckvidden av ett billigare radionät och först då, automatiskt utan att kopplas ned, kan övergå till att använda 3G-nätet.

familjen xDSL – kopparteknik med framtiden för sig
Det finns ett antal sätt att använda telefontrådar för att överföra data. Man brukar tala om kopparteknik. ADSL (Asymmetric Digital Subscriber Line) är den variant som vi de närmaste åren kommer att se öka mest i användning för att överföra data på telefonlinjen. Tekniken innebär att det går långsammare att skicka data än att ta emot. Det kan vara en nackdel om man arbetar mycket med videokonferenser eller av andra skäl vill skicka mycket data från skolan. Men som all annan teknik utvecklas även ADSL. I dag kan man nå överföringskapacitet på uppemot 8 mbit/sek när man tar emot data och 2 mbit/sek när man skickar. Det räcker ofta för de behov vi har idag.

Det finns ett flertal olika xDSL-tekniker. Flera varianter utvecklas och närmast i tiden ligger VDSL, (Very high bit rate Digital Subscriber Line), som klarar 25 Mbit/s i båda riktningarna. ADSL och systerteknikerna har en avsevärt högre överföringskapacitet än ISDN och kräver bara en telefonledning. Dessutom är det en ”fast” uppkoppling, man betalar en månadskostnad och inte för den tid man är uppkopplad. Tekniken kräver att fastigheten ligger relativt nära en telestation och att kvaliteten på telefonlinjerna är god.

ADSL levereras av både Telia och andra telekomföretag och är den teknik som kommer bli vanligast om något eller några år. Tidigare hade Telia monopol på tjänsten, men nu har andra företag rätt att hyra Telias kablar och infrastruktur. Utrustningen som behövs för att distribuera ADSL ut till abonnenterna placeras i telestationerna, och i dag krävs för att nå lönsamhet att cirka 300 av dem som är kopplade till en telestation vill ha tjänsten. Men tekniken utvecklas och blir billigare, för något år sen krävdes det cirka 400 ADSL-kunder per telestation.

Tidigare har man i några regioner i Sverige misslyckats med att nå avtal med Telia att bygga ut sina telestationer för att erbjuda hushåll och företag ADSL, men under det senaste halvåret har priserna och villkoren för utbyggnad sjunkit. Jag tror att vi inom en nära framtid får se flera områden där man får tillgång till tekniken i och runt mindre orter.

elnätskommunikation ger gratis fastighetsnät
Elnätskommunikation eller PLC (Power Line Communication) är en spännande teknik som har utvecklats de senaste åren, och som kommer att tas i kommersiellt bruk under året som kommer. Tekniken går ut på att fiber dras fram till de transformatorer som ligger närmast fastigheterna och därifrån skickas data i elledningarna till hushåll och företag. Elektricitet och data kommer med samma ledning. Den stora fördelen med PLC är att varje eluttag i hemmet eller på företaget kan användas som ett datauttag. Man sticker bara in en speciell kontakt som kopplas till datorns nätverkskort. Med elnätskommunikation får varje klassrum och lokal i hela skolan minst ett datauttag!

Eftersom man använder elnätet för att överföra data är det elbolagen som kommer att erbjuda tekniken. De flesta stora kraftbolagen utvecklar elnätskommunikation. Sydkraft räknar med att marknadsföra PLC i slutet av året. Snart kommer Interneträkningen med elnotan!

satellit för isolerade skolor
De skolor som ligger långt från telestationer eller radionät kan anslutas till Internet via en satellit. Då går data från skolan via ett modem och data till skolan kommer från satelliten via en parabolantenn. Flera gånger mer data skickas vanligen till mottagaren än från. Här når man en överföringskapacitet på ca 0,5 mbit/sek. Satellitkommunikation är relativt dyr men kan vara ett alternativ för skolor som inte kan nås på andra sätt.

infrastruktur tar tid!
EU har utarbetat en handlingsplan som har målsättningen att skapa ett billigare och säkrare Internet, att investera i människor och deras IT-kompetens och att stimulera användningen av Internet. Sverige har ambitionen att behålla sin tätposition inom IT-området. Både EU och Sverige inser att skolornas tillgång till tekniken är ett absolut krav för att nå målen. Så ItiS och bredbandssatsningen är nog inte de sista initiativen vi kommer att få se från statens sida! Men det tar några decennier att bygga ut en väl fungerande och för alla tillgänglig infrastruktur. Jämför med järnvägarna och vägnätet!

Av: Bengt Svenson
IT-strateg, Svenska Kommunförbundet/ Landstingsförbundet
E-Post: bengt.svenson@svekom.se

Läs mer om bredbandsutbyggnaden på Infrabas webbplats: www.svekom.se/infoit