Av:Bosse Andersson
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se

Skolledare stöttar varandra på nätarena

Många engelska rektorer upplever problem i sin yrkesroll. Det handlar om isolering, hård arbetsbelastning, tidspress. Behovet av att möta kollegor i samma situation är stort.

Ett sätt att möta problemen har varit att skapa arenor för gemenskap på nätet. Den engelska motsvarigheten till Skolledarhögskolan – National College for School Leadersship (NCSL) har gjort just detta. På initiativ från den engelska regeringen har man byggt upp NCSL Online, med syfte att skapa virtuella helhetsmiljöer för skolledarnas utbildning, utveckling och erfarenhetsutbyte.

En av de gemenskaper för skolledare som byggts upp på Internet är ”Talking Heads”, där rektorer diskuterar, samtalar, byter idéer och erfarenheter. En annan är ”Virtual Heads” där blivande skolledare genomgår större delen av sin utbildning på nätet.

– Ambitionen är att skapa en komplett lärmiljö på nätet för skolledare i Storbritannien, säger Pete Anstey utvecklingsansvarig inom NCSL Online.

Avsikten är också att få skolledarna aktiva i forskning inom skolområdet, med fokus på praktiken. Mycket av skolforskningen i Storbritannien har varit för akademisk och inte tillämpbar i klass-rummen, menar Anstey. De virtuella gemenskaperna ska också minska avståndet mellan beslutsfattare på det nationella planet och praktikerna ute på skolorna.

erfarenhetsutbyte
Talking Heads är öppen för alla skolledare. Den startade 1999 som ett pilotprojekt med 1500 medlemmar som var nya i sin skolledarroll. Nu finns det nästan 5000 medlemmar som till sin hjälp har 24 handledare som på heltid stöttar medlemmarna, hjälper dem att komma igång och håller liv i debatterna.

– Talking Heads har som mål att skolledare ska utbyta goda idéer och exempel, att minska rektorers isolering genom att de skapar nätverk med kollegor och att öka skolledarnas IT-kunskaper. Även om rektorer arbetar tillsammans med andra upplever många att de är ensamma i den egna organisationen, säger Pete Anstey.

Inom Talking Heads bildas olika grupper efter intresseområde, där man delar med sig av bra och dåliga erfarenheter och hjälper varandra med problemlösning. Är du ansvarig för till exempel specialundervisningen på en skola, har du ett naturligt behov av att kommunicera med kollegor inom samma område och dela med dig av både goda exempel och problem. För många kan det vara lättare att öppet samtala med kollegor som man tidigare inte har en relation till och som man inte träffar ansikte till ansikte.

– En grundförutsättning för att Talking Heads, och gemenskaper på nätet i allmänhet, ska kunna fungera är att människor känner sig trygga och säkra i gruppen. Att de andra lyssnar, att de inte går omkring och pratar om förtroenden de fått. Att deras kommunikation inte kan nås av folk utanför gruppen.

– Du ska till exempel kunna berätta att du har problem med en lärargrupp och det stannar inom gruppen. Dessa aspekter är en av de svåra frågorna att lösa för oss som administrerar communitien, men än så länge har det fungerat bra i Talking Heads, säger Pete Anstey.

heta stolen
Talking Heads underlättar också dialogen mellan ansvariga inom skolmyndigheterna och skolledarna ute i landet – det som tidigare var svårorganiserat har med teknikens hjälp blivit betydligt enklare. Ministrar, experter på lärande, tjänstemän på departement och ämbetsverk kan nu lättare föra en dialog med praktikerna på fältet inom olika frågor. Det finns en funktion som heter ”Hot Seat”, där får inbjudna personer presentera nya förslag, forskningsresultat eller publicera rapporter och frågeställningar. De 5000 skolledare som är medlemmar kan sedan, på en tid de själva väljer, komma med kommentarer, frågor eller diskutera med personen i den ”heta stolen”.

– Vi vill på detta sätt förbättra kommunikationen mellan experter, beslutsfattare på nationell nivå och praktikerna ute i landets skolor.

En ambition på lång sikt från både det engelska utbildningsdepartementet, Dfee (Department for Education and Skills) och NCSL är att communitien ska bidra till att utveckla skolfrågorna i landet. Det kan låta ambitiöst men den virtuella kommunikationen ger möjligheter till snabb feedback i olika frågor och du kan enkelt nå de flesta skolledare i landet. De fackliga organisationerna är också intresserade av denna form för inflytande.

– Genom den snabba och demokratiska kommunikationen har du med communitien ett maktmedel. Låt oss säga att mer än hälften av landets skolledare visar sig vara negativa till ett centralt förslag och ger utlopp för det i communitien – det är klart att beslutsfattarna lyssnar, säger Pete Anstey.

Förutom erfarenhetsutbyte och diskussion i grupper har medlemmarna via NCSL Online tillgång till forskningsrapporter från hela världen samt seminarier och föreläsningar via nätet.

virtual heads
En annan form av ”online learning community” som NCSL Online driver, sedan januari i år, är den nationella skolledarutbildningen NPQH –The National Professional Qualification for Headship. Under benämningen ”Virtual Heads” studerar 2500 blivande rektorer till större delen via Internet.

Ett huvudsyfte med att organisera utbildningen virtuellt är att spara – inte pengar utan tid. Tidigare var deltagarna tvungna att vara borta i 30 dagar från sin ordinarie verksamhet. Eftersom utbildningen nu är asynkron kan de blivande rektorerna själva disponera sin tidsanvändning. Ett annat syfte är att man lättare ska kunna anpassa utbildningen efter deltagarnas olika bakgrunder och lärerfarenheter. Ett tredje skäl för onlineutbildningen är att de blivande skolledarna naturligt får träning i att använda informationsteknik i sitt lärande och att detta får spridning till lärarna och eleverna på rektorns egen skola.

I både Talking Heads och Virtual Heads finns forskningsinstitutet Ultralab med som partner under projektens tre första år. Ultralab ställer upp med projektledare och experter för att stötta och kontinuerligt utveckla de virtuella lärmiljöerna.

– Med stöd av ”online learning communities” vill vi att deltagarna ska kunna utvidga sitt tänkande tillsammans. Vårt huvudsyfte och våra resultat visar att det viktigaste med Talking Heads är att skolledarna får stöd, både tekniskt och känslomässigt. Att de upplever att det finns kollegor med samma problem. Att de när de loggar in får känslan: här finns det och det som är intressant för mig och att miljön uppmuntrar till dialog, säger Leoni Ramondt, projektledare för Talking Heads på Ultralab.

– Nu är individerna i gruppen olika, en del vill bara ha infrastruktur medan andra önskar känslomässigt stöd. Skolledare behöver effektiva verktyg för kommunikation.

– Mina erfarenheter är att textbaserad kommunikation generellt fungerar bra med skolfolk eftersom de är vana vid att skriva. Detta jämfört med communities för till exempel läkare och tekniker som i allmänhet uttrycker sig mycket mera kortfattat. Men en grundförutsättning för att kommunikationen ska fungera är att medlemmarna känner sig trygga tillsammans, säger Leoni Ramondt.

kritisk gräns
För både Talking Heads och Virtual Heads funderar Pete Anstey och Leoni Ramondt på den kritiska gränsen för antalet medlemmar i grupperna. Generellt anser de att grupper på mindre än tio inte fungerat bra och att en övre kritisk gräns är 30-40, men de har svårt att sätta en generell gräns. En styrande faktor är syftet med gemenskapen. Virtual Heads används i en utbildning och deltagandet är obligatoriskt vilket gör att det krävs mindre grupper och fler handledare. I Talking Heads är medlemskapet frivilligt och syftet är främst nätverkande och utbyte av erfarenheter.

Ett problem i Virtual Heads har varit att de ansvariga haft för lite tid avsatt för att utbilda handledarna. Handledarna har en central roll när det gäller att engagera deltagarna, uppmuntra dem och se till att diskussionerna flyter på. Att vara handledare på nätet är något helt annat än att arbeta ansikte mot ansikte. Det räcker inte att kunna hantera programvaran, det krävs också mycket erfarenhet av att arbeta virtuellt.

– Det är ett enormt arbete att få handledare att förstå hur deras roll förändras när de flyttar över till nätet. Miljön i en ”on-line community” är helt annorlunda än vad de är vana vid från vanlig utbildning ansikte mot ansikte. Vi har inga färdiga lösningar utan vet bara att det tar tid att bli en bra handledare på nätet, säger Pete Anstey.

Bosse Andersson Lerums Gymnasieskola
E-Post:bosse.andersson@utbildning.lerum.se