DIU-ENKÄT OM DIGITALISERING I SKOLAN

På väg mot öppna nät

Sverige är ett land där vi använder digital teknik och är uppkopplade. Det bekräftas i internationella studier, gång på gång. Hur ser det ut i skolan?

DIU har gjort en enkät till alla landets kommuner för att få en statusuppdatering. Vi har med några grundläggande frågor tittat på tillgång och förutsättningar. Och fått svar från cirka 50 huvudmän.

DIU har länge med sin en-till-en-karta följt och visualiserat trenderna kring de satsningar på egen dator till varje elev som gjorts i landets skolor och kommuner. Falkenberg (år7-9), Ale (år F-3), Umeå (gy) har varit några av de många projekt som vi följt. 202 kommuner gör satsningar. Antalet växer stadigt, det betyder ett fantastiskt genomslag, fast utvecklingen fortfarande är i sin linda. Och skillnaderna är stora. Åtskilliga skolor och kommuner är ännu inte med.

NY DIU-ENKäT PRESENTERAS
Den nya enkäten ger en komplettering av bilden. Med svar från 5 friskolekoncerner och 47 kommuner har vi starten på en intressant och färsk belysning. Det är mindre och medelstora orter, storstadskommuner, mindre orter och landsbygd, däribland Botkyrka, Sundbyberg, Kumla, Gällivare, Ale, Storuman, Götene för att nämna några. Den ger mycket värdefull insikt, snarare än statistik. Hur ser bilden ut?

Trend 1: Uppkopplad skola
Det första och grundläggande är att i stort sett alla datorer i skolorna är anslutna till internet. För de flesta kommuner och friskolor i undersökningen är internetanslutningen 100 %. Det är alltså givet i dag. Sverige är uppkopplat, även skolan.

Det betyder att det finns förutsättningar att ta in aktuella kartor från Google, eller dagsnyheter från SVT. De som har en interaktiv tavla eller duk och projektor i klassrummets kan direkt ta dessa nätresurser som utgångspunkt för samtalet i klassrummet. Med de här förutsättningarna, kombinerat med tillräcklig bandbredd och licenser på vissa betalresurser, finns en fantastisk pedagogisk miljö tillgänglig.

Trend 2: På väg mot öppna nät
Intressant och lite överraskande är att enkäten visar att påfallande många kommuner har nät öppna för inloggning med egen utrustning, det som kallas BYOD (Bring Your Own Device). Mer än hälften av de svarande anger att denna möjlighet finns redan i dag. Elever kan ta med egna mobiler, datorer eller lärplattor och koppla upp på nätet.

Det betyder att kommuner bygger ut trådlösa nät i stor omfattning och ofta med en öppen attityd. Här finns givetvis utmaningar kring hur man hanterar säkerhet, bandbredd och annat, men det öppnar också för ökad tillgänglighet och nya arbetsformer.

Det här är lovande för utvecklingen. Det är dessutom en internationell trend. Danmark talar exempelvis i sina styrdokument mycket starkt för vikten av öppna trådlösa nät för att utveckla den pedagogiska verksamheten. För att nå högre kunskapsmål och bättre resultat.

Trend 3: övergång till personliga digitala verktyg
En stark trend är att de skolor som i dag skaffar teknik skaffar personliga datorer. De som redan har många stationära datorer, nyanskaffar personliga datorer.

Detta signalerar ett viktigt perspektivskifte. Bort från stegvis ökande tillgång i speciella salar eller resursrum. Grundtanken i dag är i ökad utsträckning att tekniken ska användas och integreras i lärprocessen. Hela klassen ska ha tillgång till moderna personliga verktyg, blixtsnabbt, ”ett pekfinger bort”. Och det är inget som händer en timme i veckan. Skolans erbjudande är viktigt inte minst kompensatoriskt.

Trend 4: smarta mobiler kan ge avgörande vändning
Byter vi fokus till smarta mobiler förändras perspektivet. Plattformen finns redan hos de flesta ungdomar – och pedagoger och skolledare. Dessa skulle kunna vara ett viktigt komplement till kommunens/friskolans erbjudande till elever av teknik.

Detta är en global trend. Unesco har i sin globala inventering, Mobile Learning, lyft fram den enorma potential som trådlösa nät har – inte minst i utvecklingsländer där gammal infrastruktur inte finns. (se artikel om UNESCOs studie i detta nummer av DIU.) Notera att mobilt lärande inkluderar alla typer av plattformar, från datorer, surf/läs/lärplattor till smarta telefoner.

Trend 5: många kommuner och skolor ännu inte med
DIUs en-till-en-karta visar att 2 av 3 kommuner har någon satsning på egna elev-datorer i kommunen. Enkäten bekräftar att tillgången till datorer, surf/läs/lärplattor är kraftigt ojämn. Friskolor ligger ofta långt framme.

Att många kommuner och skolor ännu inte är med, är inte överraskande, men problematiskt ur ett likvärdighetsperspektiv. Alla elever ges inte samma förutsätningar. Utvecklingen går fort och det finns starkt behov av stöd och råd. Exempel och webbresurser som kan guida och stöda elever, lärare, och skolledare är få. För kommuner är de i stort sett obefintliga.

Användning i fokus för skolan
Skolan ska stöda eleverna i att erövra de moderna verktygen som hjälpmedel i sin kunskapsutveckling och i sin personliga utveckling. Användning snarare än teknik måste vara i fokus för utvecklingsarbetet.

Skolans roll måste inkludera att stimulera och lära ut bemästrandet av tidens verktyg som ett led i varje elevs kunskaps- och livsutveckling. Det svarar mot skollagens skrivning om tillgång till moderna verktyg. I vissa kommuner är det enstaka lärare, eller enstaka skolor som ger elever dessa förutsättningar. Kommunen som helhet och skolan måste ha detta som en central uppgift i sin verksamhet.

Den stora utmaningen är att skapa strukturer kring digitaliseringen av skolan – tid, plats, former och rutiner – i skolan och kommunen för spridning av exempel och erfarenheter, tips och material, goda råd och resurser. Det rymmer reflektion, delande och forskningsdialog. Det är en central del av lärares och skolledares kunskapsprocess. Häri ligger en del av professionsutvecklingen i framtiden. Den kan inte ske utan digitala verktyg.

Nationellt behövs bättre stöd för att med digitala verktyg nå kunskaps- och utvecklingsmålen för varje elev. För detta krävs bilder av läget. DIU anser att Skolverket bör få i uppdrag att stöda utvecklingen av lärande med digitala verktyg och att Skolinspektionen fortsatt ska utvärdera skolors och kommuners arbete kring detta.

Peter Becker

Lokalt åtgärdsprogram för IT i skolan
Ta del av DIUs förslag till lokalt åtgärdsprogram för IT i kommunens skolor.

En-till en-karta för svensk skola
DIUs en-till en-karta innehåller information om skolor och kommuner som har satsningar på en dator per elev, här hittar du också uppgifter om satsningar på surfplattor. Se till att din skolas/kommuns information är korrekt.
DIUs en-till-en-karta