Untitled Document

Av:Johan Granath

[artikel.länkar]

VERKTYG FÖR BERÄTTANDE:
Serier som visuellt programspråk

Programmering angår inte bara programmerare. Alla, även barn, ska kunna tala om för en dator vad den ska göra. Därför har forskaren Mikael Kindborg skapat ett programmeringsverktyg som ser ut och fungerar som en tecknad serie.

Efter en seriemässa på Kulturhuset i Stockholm 1986 började Mikael Kindborg fundera på om det skulle vara möjligt att skapa ett visuellt programspråk som såg ut som en tecknad serie. Visuella programmeringsmiljöer fanns visserligen redan men var antingen krångliga eller tråkiga eller båda delarna.

– Jag ville hitta ett sätt att göra det enklare och roligare att programmera och i seriernas visuella språk hittade jag något som var uttrycksfullt, kul och helt rätt för programmering, säger Mikael Kindborg.

sociala agenter
Mikael Kindborg har omväxlande arbetat som forskare och inom databranschen. De senaste åren som forskare vid Linköpings universitet, där han under den gångna våren disputerade på sin avhandling ”Concurrent Comics” (ungefär ”Simultana serier”). Inom ramen för avhandlingen har han utvecklat ett programmeringsverktyg som riktar sig till barn. Verktyget heter, liksom avhandlingen, Concurrent Comics och använder flera element från seriernas värld, till exempel rutor, pratbubblor och fartstreck.

Programmet bygger på så kallade sociala agenter – figurer som har känslor och relationer till andra agenter.

Grafiskt består det av två fönster: ett programmeringsfönster och ett spelfönster. Programmeringen består i att ruta för ruta, med hjälp av ett enkelt ritverktyg, skapa en händelse som agenterna är med om. Till exempel att en pojke bli rädd för en hund och springer och gömmer sig (försvinner från bildskärmen) när hunden kommer för nära. I den första rutan ritas förutsättningen för händelsen – hunden och pojken befinner sig en bit ifrån varandra. I den andra rutan ritas pojken och hunden intill varandra. Det som nu ska hända – att pojken försvinner – symboliseras av att han kryssas över.

Resultatet visas i spelfönstret: när hunden med hjälp av muspekaren förs mot pojken försvinner pojken.

Concurrent Comics är varken utvecklat för att locka barn att bli framtidens IT-generation, eller för att lära dem grunderna i programmering. Mikael ser programmet som ett demokratiprojekt i det lilla sammanhanget.

– Det kanske låter fånigt men vad jag menar är att barn inte bara ska vara passiva konsumenter av dataspel. Både barn och vuxna behöver verktyg för att påverka, delta och kunna göra saker själva.

I Boets skola, Ödeshögs kommun i Östergötland, har ett gäng femteklassare entusiastiskt testat Concurrent Comics.

– Från början var de mest glada över att slippa det vanliga skolarbetet men ju längre vi höll på, desto roligare tyckte de att uppgifterna var.

testa i skolan
Att testa programmet i verkligheten har varit viktigt för Mikael Kindborg. Han hör till den skara forskare som vill prova sina idéer skarpt och tillbringade över 100 timmar i skolans datasal.

– Det gick fantastiskt bra. Jag har mött en enorm skaparglädje och inte ångrat en sekund att jag tog mig ut på det så kallade fältet. Dessutom finns det datorer i varenda skola så det vore fel att inte ge sig ut och testa.

Programmet har bara provats under språklektioner där barnen på svenska eller engelska skrivit manus och ritat scenarion. Mikael tänker sig också att det i sin nuvarande utformning kan fungera i samhällsvetenskapliga ämnen. Till exempel i form av enklare spel och interaktiva presentationer. I matematik och andra ämnen som kräver beräkningar skulle programmet dock inte gå att använda eftersom det saknar funktioner för kalkylering.

Concurrent Comics handlar heller inte så mycket, som traditionell programmering, om logiskt-matematiskt tänkande. Andra egenskaper kan vara nog så viktiga enligt Mikael Kindborg.

– Visst har man nytta av matte och logik men jag tror också att den som kan berätta en historia har en fördel eftersom serier ju är berättelser.

Det är också en rådande uppfattning att pojkar skulle vara bättre än flickor på att hantera datorer. Men bland Boets femteklassare visade sig varken datorvana eller kön ha någon större inverkan på förmågan att hantera Concurrent Comics.

– Faktum är att det var en flicka som jag anser gjorde den bästa, mest fantasifulla programsnutten. Det intressanta med henne var att hon inte gillade att arbeta med datorer och inte hade gjort det speciellt mycket.

annat sätt att tänka
Concurrent Comics är enligt Mikael Kindborg ganska lättbegripligt tack vare parallellerna till serievärlden. Ett barn kan, med en viss vägledning, åstadkomma fungerande små program efter bara två-tre timmars arbete.

– Programmering kräver ett annorlunda tankesätt, det är viktigt att förklara. Jag brukar säga att det är lite som när man spelar boll – man vet inte i vilken ordning målen kommer men det finns regler och de styr händelserna.

Mikael Kindborg önskar att Concurrent Comics kunde bli tillgängligt för landets skolor men det är mycket osäkert om detta är möjligt. I dagsläget håller programmet inte riktigt måttet för att släppas och skulle behöva vissa kompletteringar. För detta och eventuell distribution till landets skolor tror Mikael Kindborg att det krävs någon form av offentlig finansiering, eftersom den kommersiella potentialen för den här sortens program visat sig vara begränsad.

– Jag skulle kunna söka forskarpengar för att fixa programmet – drömmen vore att skriva en bok för barn och skicka med en cd med Concurrent Comics. Kanske lägger jag ut programmet som öppen kod på nätet .Vi får se.

Johan Granath
Redakta

 

artikel.länkar

På Mikael Kindborgs egen webbsida finns mer information om projektet, samt länkar och artiklar kring andra programmeringsspråk för barn.
www.ida.liu.se/~mikki/



Datorn i Utbildningen nr 5 2003. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 5 - 03]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 031006