Untitled Document Av:Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se

 

Producerar eller konsumerar du kunskap?

Med en stark förenkling, kan man säga att det finns två förhållningssätt till lärande. Att se lärande som en konsumtionsprocess eller att se det som en produktionsprocess. Konsumtionsperspektivet betonar att kunskapen finns, utanför den lärande – källorna är böcker, nätet eller andra människors erfarenheter. De överförs i mer eller mindre komplicerade processer. Mindre komplicerad, säger kanske den som lär taxiförare hitta i sin stad. Mer, säger kanske den som lär sitt barn cykla. Fokus blir delvis på att finna källorna, att lära sig söka rätt på dem, att lära sig ”söka på nätet” eller i biblioteket, att bedöma deras kvalitet och att få tillgång till dem. Jag menar att vi under några år haft en ensidig betoning på Internet som källa och därmed låtit oss styras av ett konsumtionsperspektiv på lärandet. Delvis har det väl varit nödvändigt för att synliggöra att källorna och medierna är nya, att Internet ger oss mängder av informationsresurser och ställer oss inför helt nya problem i urval. Men jag menar att det är dags att se längre.

Lärande är ju en process, med många steg, där sökande bara är ett. Barnets undran är påtaglig, och här börjar allt lärande. Den söker sin formulering i frågor, ställs mot vad jag vet och vad jag inte vet. Med erfarenheter och material vrider och vänder vi på frågorna, värderar, analyserar och söker formulera svar. Så prövar vi våra svar mot andra, håller det? Lärandet rymmer många led, av personlig och av kommunikativ, social karaktär.

Ta den tolkande processen. Du läser en text, varje ord har sina betydelser, som byggts upp hos dig genom årens minnen av deras användning. De fylls alltså av dina högst personliga innebörder. Det är så de får mening, för dig. Det är alltså helt avgörande vem den person är som tar emot, tolkar, bedömer och värderar materialet. Här framträder den producerande delen av lärandet, detta att någon aktivt bearbetar i denna tolkningsprocess. Semiotiken har uppstått som ett försök att vetenskapligt analysera dessa tolkningsprocesser.

Eller ta detta med att ”formulera ett svar”. Med vilket fokus, för vem då och med vilka medel? Både svenska, bildämnet – och musikämnet – arbetar med detta och talar då om retorik, dramatik eller journalistik. Och matematiken gör det på sitt sätt, men talar hellre om logik. Alla arbetar de med det skapande uttrycket, med kommunikationen

Genom både tolkningen och formulerandet löper varje människans skapande bearbetning för att förvandla information till förståelse. Och genom sin handling påverkar hon andra och skapar ny, delad förståelse. På ett konkret plan är det just de här frågorna vi berör i detta nummer av Datorn i utbildningen. När vi tar upp programmering som språk, med seriemetaforen som verktyg, är det precis detta perspektiv vi belyser. Liksom när vi möter Nallebjörnen som verktyg för barnens lärande och producerande. Eller användningen av webbens nya Wiki-metafor med fria och öppna resurser som delar av lärprocesser.

Vi talar ofta om IKT, uttytt informations och kommunikationsteknik. Jag argumenterar här för att vi ska förskjuta tyngdpunkten från information till kommunikation. Från”I” till ”K” i IKT. Det sammanhänger med att lärande både är en konsumerande och en producerande process. Det syns i klassrummet varje dag, men det måste också bli tydligt i vårt samtal om vad som händer där.

 

Peter Becker,
Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se


Datorn i Utbildningen nr 5 2003. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 5 - 03]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 031006