Untitled Document Av:Peter Becker
E-post: peter.becker@diu.se

[artikel.länkar]

NÄTETS FILOSOFI:
Öppenhet som drivkraft

Vi talar mycket om kvalitet. Jag misstänker att det är en följd av alla de brister i kvalitet vi möter i dag, med varor – och tjänster – av begränsad hållbarhet och kvalitet. Där designad förpackning och varumärken ofta döljer en bristfällig vara. Jag ska här belysa en helt ny filosofi kring kvalitet, som dyker upp som en följd av Internet.

Det anknyter till det vi berättar om på sidan 16-18 i detta nummer: om Wikipedia, ett projekt kring en nätbaserat uppslagsverk (www.wikipedia.org). Wikipedia är en modern encyklopedi, men den bygger på radikalt andra principer än de klassiska uppslagsverken.

klassikerna
Den mest berömda av dessa är den franska encyklopedin, vilken skapades av filosofen Diderot, matematikern d’Alembert och många medarbetare. Detta alfabetiskt ordnade men systematiskt upplagda verk om 35 band utgavs mellan åren 1751 och 1780. Det första bandet trycktes i 2000 exemplar, men sista textbandet (band 17), utkom år 1765 i 4225 förbeställda exemplar. Fem upplagor med exakta kopior trycktes i Schweiz och Italien kort efter – ännu fanns ingen copyright.

Encyklopedin var ett upplysningsprojekt, ofta i polemik mot både kyrka och stat. Kunskap var makt, den skulle spridas på folkspråk, inte latin - upplysning och bildning skulle spridas till de många medborgarna. Naturvetenskap och teknik gavs stort utrymme och en innovation var de omfattande och nygjorda, detaljerade illustrationerna av bland annat maskiner och processer, samlade i 11 separata band. Att utgivningen inträffade decennierna före den borgerliga franska revolutionen var naturligtvis ingen slump.

radikal nyhet
Den franska encyklopedin fick många efterföljare, alla baserade på en redaktion av kunniga skribenter och signerade artiklar, vilket borgade för kvalitén.

Wikipedia är ett radikalt brott mot denna tradition. Verket utges genom många människors bidrag över Internet och tanken är att materialet växer genom spontana bidrag. Därtill garanteras kvalitén av öppenheten, åtkomligheten, inte av en redaktion. Varje artikel är alltså öppen för tillägg eller justeringar, genom att andra kan gå in och justera dem. Gamla versioner finns kvar, sparade och tillgängliga, men texterna – än så länge är Wikipedia främst textinriktat – utvecklas genom justeringar och tillägg. Speciellt i brännbara ämnen – Israel-arabkonflikten är ett bra testämne – för att se hur en artikel kan utvecklas för att så småningom faktiskt nå ett slags koncensus, åtminstone för en tid.

Denna princip, att kvalité och tillväxt kan garanteras genom öppenhet, är en ny tanke, typisk för vår Internetera. Det är inte genom kontroll och slutenhet som kvalitén ska uppnås, utan genom öppen, dokumenterad, dialog. Fungerar det? Det är nog för tidigt att döma, men det finns ett antal inspirerande exempel. Ett är Wikipedia och ett annat är Susning.nu, vilket är en svensk Wiki-version i den oförtröttlige öppenhetsentusiasten Lars Aronssons regi. Lars Aronsson har tidigare blivit känd bland annat genom projektet Runeberg, som arbetar med att lägga nordiska klassiker fritt tillgängliga på nätet.

programutveckling
Samma princip dyker upp i diskussionen om öppenhet i programutveckling. Vi har tidigare berättat om Open/Star Office och försöken med dessa öppna (och delvis fria) programvaror i Datorn i utbildningen nr 3 i våras. Mot utveckling och kvalitetskontroll genom ett (kommersiellt) programvaruhus (med stort M eller andra) står här den ”vilda” tanken att en programvara kan utvecklas genom frivilliga krafter och kvalitén stärkas av den öppna prövningen och de fria tillläggen.

Det förverkligas genom att programkoden är öppen och tillgängliga för envar. Därmed kan andra lägga till och justera koden. I själva verket har mycken utveckling skett efter den principen, bland annat i den akademiska världen.

Den tanken har resulterat i intressanta projekt som operativsystemet GNU/ Linux, eller webbservern Apache (med cirka 65 procent av världsmarknaden) eller standardverktyget Sendmail som används i de flesta e-postservrar.

ny filosofi
När svenska staten med Statskontorets rapport ”Öppen programvara” i våras rekommenderade att öppen programvara värderas jämsides med kommersiella lösningar vid offentliga inköp är det ett uttryck för det genomslag denna nya nät-filosofi håller på att få över hela världen. Drivkraften är inte bara ekonomi, att komma undan dyra licenser från Microsoft. Det är lika mycket att undkomma ett beroende av sluten, oåtkomlig kod, där man inte kan vara säker på vare sig kvalité eller eventuella säkerhetsrisker. En försvarsmakt vill exempelvis ha en möjlighet till egna justeringar, liksom garantier mot vissa typer av säkerhetsluckor – vilket kan kräva full insyn. (Delvis löses detta av svenska försvaret genom ett inlåst arkivexemplar av källkoden till Windows, att användas i krigssituationer.)

Det principiellt intressanta är att öppenhetsfilosofin är ett radikalt brott mot den idag i väst gängse synen på drivkrafter för utveckling och garantier för kvalitet. Den ansluter i en mening till det akademiska upplysningsidealet med öppen, fri prövning som verktyget för sanning. Och frågan visar hur Internet inte bara är en i raden av nya tekniker, utan en omvälvande teknik som förändrar villkoren för samhälleliga processer – inte minst lärandet!

 

Peter Becker,
Chefredaktör
E-Post: peter.becker@diu.se


artikel.länkar

Statskontorets rapport Öppen programvara (2003:8), finns att ladda hem som pdf-fil: www.statskontoret.se/op/



Datorn i Utbildningen nr 5 2003. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 5 - 03]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 031006