Untitled Document



Peter Becker

"När vi kom så frågade vi"

 

Resultatet av skoltidningstävlingen ger mersmak. Det arbete och engagemang som elever och lärare har lagt ner imponerar. Och eftersom allting blir bättre ser vi redan nu fram emot att se bidragen i Årets Bästa Skoltidning 1999.
Klara Sjöström, JMK och Carina Näslundh, DiU, har studerat artiklarna i de inkomna bidragen. Letat efter gemensamma nämnare och saker att vidareutveckla för att göra ännu intressantare och bättre tidningar nästa gång. Vilket är ert samlade intryck efter tävlingen?
- Laganda och entusiasm. Det tål att upprepas, det första intrycket av alla bidrag är att elever och lärare har jobbat tillsammans. Alla har bidragit och man har haft roligt. I många bidrag märks det att en del elever är bättre på att skriva än andra, en del gör bättre webbsidor, men alla har bidragit till slutresultatet.

Söka fakta
Många grupper har gett sig på svåra ämnen som kräver en hel del sökande efter fakta och förmåga att sammanställa och dra ut det viktigaste. Genomgående märks det att eleverna (och lärarna) är duktiga på att söka efter information och få fram relevant information, grupperna har också i de allra flesta fall angett sina källor mycket noggrant. Men det finns en del brister.
- Det som saknas bland källorna är människor. Med ett par undantag har alla faktaartiklar enbart skriftliga källor som underlag. Få har kommit på att om en artikel ska handla om till exempel vattenrening kan de skriftliga källorna kompletteras med att ringa upp till exempel någon på ett vattenreningsverk för att få faktauppgifter. Personer som intervjuas för en artikel behöver inte citeras i artikeln utan kan användas för att få faktauppgifter. Ofta kan ju också en ren faktaartikel bli intressantare om den innehåller ett par citat av en person som är insatt i frågan.
- Ett annat resultat av den starka kopplingen till skrivna källor är att det är svårt för eleverna att frigöra sig från det språk som används i den bok eller tidning där de hämtat sitt faktaunderlag. De som lyckas och gör artikeln till sin egen, på sin egen språkliga nivå, blir ofta mycket bra. Ett tips kan vara att låta eleverna läsa sina texter högt och fundera över alla meningar och ord de snubblar på.

Fråga - svar
Ett av kraven i tävlingen var att tidningarna skulle innehålla en intervju. Och alla grupper har genomfört minst en intervju och uppgiften är överlag bra genomförd. Många har intervjuat spännande personer, frågorna är mycket bra och genomarbetade och intervjuoffren ger intressanta svar. Men med något enda undantag följer intervjuerna samma mall: fråga - svar, fråga - svar. Det gäller oavsett om artikeln är skriven av elever i årskurs 4 eller av elever i sista klass på gymnasiet.
- Fråga - svar, kan vara ett bra sätt att presentera en intervju, men det skulle vara intressant om eleverna nästa år tar sig an uppgiften att försöka skriva en intervju där inte varje fråga redovisas och där intervjupersonens uttalanden istället blandas med faktauppgifter och beskrivningar.
- Det märks att många elever läser kvällstidningar och är influerade sv kvällstidningarnas sätt att presentera människor och utforma och presentera sitt material.

Vi och vi
Det finns ett ord som alla skribenter lär sig att sky som pesten (även om alla använder det någon gång) och det är ordet "man". Det intressanta med artiklarna i skoltidningstävlingen är att ett annat ord dominerar och det är ordet "vi".
- Eleverna har svårt att frigöra sig från sin egen roll och betydelse i artiklarna. De yngre eleverna glömmer ibland helt och hållet bort att berätta om vad de sett, vad de hört och vad de lärt sig, istället berättar de om att: vi gick, sen träffade vi, vi frågade, när vi kom, vi sa, då fick vi. och så vidare.
- Det är inte enbart de yngre eleverna som har vi-sjukan, den lever också kvar på högstadie- och gymnasienivå. Det är förmodligen svårt att få eleverna bort från "vi".
- Ett tips skulle kunna vara att först skriva sin intervju precis som vanligt och sedan få till uppgift att skriva om den utan att använda ordet vi en enda gång!
Sist ett tips om utformningen av webbsidorna: det är jobbigt för ögat att läsa långa textrader på bildskärm, och undvik understruken text på webbsidor om det inte är en länk!
Vi ses under 1999 i en ny omgång av skoltidningstävlingen!

 

Peter Becker

Datorn i Utbildningen nr 4 1998. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 4 - 98]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 990315