Untitled Document
Peter Becker
"När vi kom så
frågade vi"
Resultatet av skoltidningstävlingen
ger mersmak. Det arbete och engagemang som elever och lärare
har lagt ner imponerar. Och eftersom allting blir bättre
ser vi redan nu fram emot att se bidragen i Årets Bästa
Skoltidning 1999.
Klara Sjöström, JMK och Carina Näslundh, DiU, har
studerat artiklarna i de inkomna bidragen. Letat efter gemensamma
nämnare och saker att vidareutveckla för att göra
ännu intressantare och bättre tidningar nästa gång.
Vilket är ert samlade intryck efter tävlingen?
- Laganda och entusiasm. Det tål att upprepas, det första
intrycket av alla bidrag är att elever och lärare har
jobbat tillsammans. Alla har bidragit och man har haft roligt.
I många bidrag märks det att en del elever är
bättre på att skriva än andra, en del gör
bättre webbsidor, men alla har bidragit till slutresultatet.
Söka fakta
Många grupper har gett sig på svåra ämnen
som kräver en hel del sökande efter fakta och förmåga
att sammanställa och dra ut det viktigaste. Genomgående
märks det att eleverna (och lärarna) är duktiga
på att söka efter information och få fram relevant
information, grupperna har också i de allra flesta fall
angett sina källor mycket noggrant. Men det finns en del
brister.
- Det som saknas bland källorna är människor. Med
ett par undantag har alla faktaartiklar enbart skriftliga källor
som underlag. Få har kommit på att om en artikel ska
handla om till exempel vattenrening kan de skriftliga källorna
kompletteras med att ringa upp till exempel någon på
ett vattenreningsverk för att få faktauppgifter. Personer
som intervjuas för en artikel behöver inte citeras i
artikeln utan kan användas för att få faktauppgifter.
Ofta kan ju också en ren faktaartikel bli intressantare
om den innehåller ett par citat av en person som är
insatt i frågan.
- Ett annat resultat av den starka kopplingen till skrivna källor
är att det är svårt för eleverna att frigöra
sig från det språk som används i den bok eller
tidning där de hämtat sitt faktaunderlag. De som lyckas
och gör artikeln till sin egen, på sin egen språkliga
nivå, blir ofta mycket bra. Ett tips kan vara att låta
eleverna läsa sina texter högt och fundera över
alla meningar och ord de snubblar på.
Fråga - svar
Ett av kraven i tävlingen var att tidningarna skulle innehålla
en intervju. Och alla grupper har genomfört minst en intervju
och uppgiften är överlag bra genomförd. Många
har intervjuat spännande personer, frågorna är
mycket bra och genomarbetade och intervjuoffren ger intressanta
svar. Men med något enda undantag följer intervjuerna
samma mall: fråga - svar, fråga - svar. Det gäller
oavsett om artikeln är skriven av elever i årskurs
4 eller av elever i sista klass på gymnasiet.
- Fråga - svar, kan vara ett bra sätt att presentera
en intervju, men det skulle vara intressant om eleverna nästa
år tar sig an uppgiften att försöka skriva en
intervju där inte varje fråga redovisas och där
intervjupersonens uttalanden istället blandas med faktauppgifter
och beskrivningar.
- Det märks att många elever läser kvällstidningar
och är influerade sv kvällstidningarnas sätt att
presentera människor och utforma och presentera sitt material.
Vi och vi
Det finns ett ord som alla skribenter lär sig att sky som
pesten (även om alla använder det någon gång)
och det är ordet "man". Det intressanta med artiklarna
i skoltidningstävlingen är att ett annat ord dominerar
och det är ordet "vi".
- Eleverna har svårt att frigöra sig från sin
egen roll och betydelse i artiklarna. De yngre eleverna glömmer
ibland helt och hållet bort att berätta om vad de sett,
vad de hört och vad de lärt sig, istället berättar
de om att: vi gick, sen träffade vi, vi frågade, när
vi kom, vi sa, då fick vi. och så vidare.
- Det är inte enbart de yngre eleverna som har vi-sjukan,
den lever också kvar på högstadie- och gymnasienivå.
Det är förmodligen svårt att få eleverna
bort från "vi".
- Ett tips skulle kunna vara att först skriva sin intervju
precis som vanligt och sedan få till uppgift att skriva
om den utan att använda ordet vi en enda gång!
Sist ett tips om utformningen av webbsidorna: det är jobbigt
för ögat att läsa långa textrader på
bildskärm, och undvik understruken text på webbsidor
om det inte är en länk!
Vi ses under 1999 i en ny omgång av skoltidningstävlingen!
Peter
Becker
Datorn i Utbildningen nr 4 1998. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!