Alfredo
Castro vid Tegs skola i Umeå får Guldäpplet 2005 för långvariga
mediepedagogiska insatser som lärare, inspiratörer för både
elever och kollegor, liksom lärarstuderande. Under en följd av år
och i ett stort antal projekt har han arbetat tillsammans med eleverna kring
centrala frågor och gestaltat dessa i publika sammanhang.
Just nu jobbar han tillsammans med sina kollegor och eleverna
i arbetslag 6 (AL6) i ett projekt Av-Slöja, som handlar om multikulturalitet.
Resultatet kommer att visas på nationaldagen den 6 juni 2006 då
en stor multifestival äger rum i Umeå.
Det har varit upp till eleverna att i dialog med alla inblandade
bestämma vad de ska göra i projektet. Eleverna har arbetat med begreppet
multikulturalitet
i projektform.
Det började med diskussioner och seminarier i olika
ämnen kring begreppet multikulturalitet. Det följdes av produktioner.
Man skrev uppsatser, gjorde filmer, det växte fram en stor skulptur.
Den började med att några tjejer ville
göra en kvinna, utan huvud, men med slöja. Andra ville placera henne
i en fontän, miss Global. Några förde till bilder och så
växte det fram en gemensam skulptur.
Det är naturligt att arbeta integrerat i projekt,
utan så mycket styrning. Det är nästan magiskt när elever
får eget inflytande.
Det är också ett sätt att minska klyftan mellan skolan och samhället.
Sedan fyra år arbetar man med bild och slöjd integrerat
inom arbetslaget. Ämnena kompletterar varandra väl, med sina olika
material.
Vi lärare kan komplettera varandra, med olika
kompetenser, säger Alfredo entusiastiskt. I AL6 går vi över
både ämnes- och åldersgränser. Laget består av fem
klasser i år 7-9 och lärare.
Jag har lärt mig mycket om andra ämnen genom
samarbetet. Ibland har vi gemensamma redovisningar. Det är väldigt
berikande att se elevernas arbete i andra ämnen. Och vars och ens av lärarnas
kompetens kommer till användning på ett annat sätt i den här
arbetsformen. Både intellektuell kompetens och materialkommer till bruk.
Vi frågar ofta: är någon bra på det här?
dialogisk
pedagogik
För en del år sedan var Alfredo less på skolan, och funderade
på att lämna den. Han började fråga eleverna om vad de
tyckte om skolan. De visade sig ha massor av tankar, om varför alla ska
göra samma saker, samtidigt, varför läraren bestämmer, varför
inte jobba över årskurs- och timgränser.
Jag häpnade. Ungdomarna hade fattat Papert, Piaget,
och andra tänkare, på ett konkret plan.
Alfredo gjorde ett eget läromedel, Bild2000, som skulle
ge eleverna frihet att styra själva. Det bestod av 150 laborationer, bland
vilka eleverna väljer, när de inte arbetar med projekt
Du kan inte hålla 24 olika lektioner
samtidigt. Ska eleverna styra måste du organisera arbetet på ett
annat sätt. Elever gör sina egna planeringar, individuellt
och i samråd med lärarna.
Och jag är övertygad, fast det låter
som en vänsterklyscha, att elevdemokrati löser det mesta av skolans
problem, säger Alfredo. Det betyder att eleverna är med och bestämmer.
Han ger ett exempel:
Jag har 55.000 kronor i utrustningsanslag
till mitt ämne. Av det köper jag in det grundläggande, resten
får eleverna vara med och beställa när de behöver i sina
projekt. De är med och bestämmer, då kan de också ta ansvar.
Respekt måste bygga på respekt från båda håll.
Om du inte jobbar individuellt kan du inte använda
it. Jag kan inte ha en klassuppsättning av datorer, det har vi inte råd
med. Jag har fem stycken datorer i bilden. Genom vårt sätt att jobba,
kan elever jobba med it när det behövs. Och det är ofta.
Om vi jobbade med förmedlingspedagogik
skulle vi inte kunna använda it, utan att ha datasalar. Vi har tunna klienter,
de kostar 2.500 kr styck, och vi
har då råd med fyra gånger fler än
annars.
I bilden har vi bättre datorer så att vi
kan jobba med bilder i Photoshop, med
film i Studio 8 och med presentationer
i Powerpoint.
Jag lär av eleverna, de av mig och varandra.
Häromdagen hade en flicka problem med färgen i en målning. En
annan elev kom till hjälp och tillsammans skapade de en fantastisk grafi
sk effekt genom att placera ett ark med blöt färg i varmluftsutflödet
från laserskrivaren. Det har blivit många små och stora
projekt, i Glokal 9.11 gjordes en tidning
som gick ut i 250.000 exemplar, under
2005 gjordes scenografin till teaterupp-
sättningen Moll.
struktur
Det finns en struktur i arbetet och eleverna skriver en betygsrapport efter
varje arbete. De svarar på tre frågor: Vad var din ide? Vilka semiotiska
begrepp använder du för att förstå ditt arbete? Vilket
betyg anser du att du ska ha?
Jag betygsätter 2000 arbeten per
år, det hinner jag med. Varje vecka får
eleverna koll på hur de ligger till. Då
kan de komma och säga: Jag vill ha mer
än godkänd, vad ska jag göra?
Ur juryns motivering för Guldäpplet 2005: Alfredos
verksamhet exemplifierar hur IT- och mediepedagogiskt arbete kan utformas och
organiseras. Det ger exempel på kraften i att förena skolans kunskapsprocesser
med skapande uttryck och att föra ut dessa på samhälleliga arenor,
exempelvis riksdagshus eller skolmatsal, bibliotek eller teater eller
en bok i föräldrarnas händer.