Av: Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

Samverkan ger styrka och flexibilitet:
Två småskolor blir en stor

Bergs gymnasium och Rönninge gymnasium ligger närmare 60 mil från varandra. Men de delar på lärare, och har ett gemensamt kursutbud som motsvarar en stor skola.

- Vi kan behålla de små skolornas fördel, samtidigt som vi kan erbjuda våra elever ett brett kursutbud, säger Lars-Göran Aasa. En del av distanssamarbetet är att lärarna kan ha kurser för eleverna på den andra skolan via videokonferens.

- Men ännu viktigare är det att man kan byta delmoment med varandra i kurserna. Det är bra både för den egna stimulansen och för att man är bra på olika saker, menar Lars-Göran Aasa.

Andra effekter av samarbetet är att teknikerna på de båda skolorna helt plötsligt har fått arbetskamrater att prata med när det uppstår problem, lärare på de båda skolorna får kontakt med varandra och nya projekt uppstår.

oteknisk teknik
Videokonferens är ingenting nytt, men vi har hittat en pedagogisk tillämpning som är oerhört funktionell och själva tekniken är inget större problem, säger Lars-Göran.

- Det är väldigt otekniskt och man lär sig snabbt, säger Olof Vahlström. I princip är det fyra knappar att hålla reda på, men första gången man sätter sig framför kamera känns det ovant för de flesta.

Både lärare och elever får också anpassa sig en aning till att de sitter 60 mil ifrån varandra och kommunicerar via mikrofon och kamera.

- Som lärare måste man vara mer utåtriktad, agera mera, gå på mer aktivt och använda elevernas namn oftare än när man har dem i samma rum, säger Lars-Göran. Det blir en mer aktiv lärarroll. Eleverna å sin sida får vänja sig vid att tala lite högre eftersom mikrofonen står placerad mitt i rummet.

Men tekniken kan användas även i andra situationer. När Olofs barn blev sjuka och han var tvungen att stanna hemma samtidigt som han skulle ha lektion löste han det hela genom att koppla upp sig mot klassrummet med webbkameran hemma och hålla sina lektioner. Och eleverna tyckte inte att det var speciellt märkligt.

Hittills har man bara uppmärksammat en nackdel som har med teknik att göra. Det har visat sig att det är en nackdel att använda tv:n istället för projektorn för videkonferenser.

- Tv:n skapar passivitet. När eleverna tittar på tv-skärmen är de så pass vana vid att tv:n är ett passivt medium att det återspeglar sig även i deras förhållningssätt till videkonferenser via tv:n.

motverkar fördomar
När man pratar om distansutbildning handlar det ofta om teknik, men för oss handlar det huvudsakligen om andra saker menar Lars-Göran och Olof. Det handlar band annat om fördomar.

- Genom att skolorna samverkar får elever från storstad och elever från glesbygd träffas. Stockholmare och norrlänningar. Det finns fler fördomar än man tror inom Sveriges gränser, säger Olof som nyligen flyttade från Stockholm till Bergs kommun.
- Det har bildats en elevreferensgrupp med elever från båda skolorna och första gången de träffades var alla lika häpna, "de andra" var ju ungefär som de själva.

- Mina elever trodde att stockholmarna skulle vara snorkiga, säger Olof. Vi lever i två olika världar, samtidigt kan vi erbjuda varandra olika saker. Vi har naturen, stockholmarna har kulturen. Vi lever i olika världar. Nu har vi börjad diskutera att också ha en gemensam kick-off med ettorna till hösten. Kanske en fjällvandring. Nu söker de båda skolorna också att tillsammans vidga sina kontaktytor och samarbeta med skolor i Norden, Europa, öststaterna och tredje världen. En av målsättningarna med de internationella samarbetsprojekten är att eleverna ska få större förståelse för andras levnadsvillkor och att motverka fördomar.

Inför höstens EMU-omröstning samverkar de båda skolorna med en skola i Danmark, som redan tagit ställning i EM-frågan och en skola i Italien, som har haft Euron sedan starten. Eleverna kommer dels att träffas via videokonferens, men också via chatt, mail och gemensamma webbsidor.

- Vid en resa anordnad av SIDA med syfte skapa kontakter mellan skolor i Sverige och tredje världen, fick de båda skolorna kontakt med S:t Marys katolska pojkskola i Indien. Och diskuterar nu hur ett framtida samarbete kan se ut.

- Vi skyndar långsamt, säger Lars-Göran Aasa, först om något år räknar vi med att ha konkreta planer och först måste också lärarna på de båda skolorna lära känna varandra. Men eleverna är redan nyfikna och intresserade av hur långt de indiska eleverna, som går på en tekniskt mycket väl utrustad skola, har kommit i sina kurser.

- Att använda datorn i undervisningen är ett sätt att krympa avstånd och sudda ut gränser. Vi gör världen större, samtidigt som den blir mindre, säger Lars-Göran.

Carina Näslundh,
E-Post: carina.naslundh@canit.se

En beskrivning av den tekniska utrustning som skolorna använder hittar du på Datorn i utbildningens webbplats: www.diu.se