Carina
Näslundh
Gör Årets Bästa
Skoltidning!
Så löd
inbjudan till landets skolor strax innan sommarlovet.
Många hörsammade inbjudan. Nu sitter vi med facit i
handen och det är imponerande.
Förutom äran och fina, priser
- datorer, programvaror, kringutrustning med mera - har det handlat om att använda
skoltidningen som ett pedagogiskt projekt. Att till exempel redovisa
ett projekt eller ämnesområde i form av en skoltidning,
på webb eller papper. Resultatet har varit över förväntan.
Ungefär 140 lag anmälde sig till tävlingen. Alla
orkade, inte ända fram, de hade behövt lite mer tid
på sig, men närmare 60 tidningar lämnades in.
Genomarbetade bidrag där det märks att elever och lärare
tillsammans har lagt ner engagemang och arbete på att skapa
en intressant tidning. Många bidrag är mycket bra och
juryn hade ett digert arbete att titta på och bedöma
de olika bidragen.
"Det har varit jätte
roligt att arbeta med våran webtidning. Nu är vi äntligen
klara och vi är fett mäktigt stolta över vårt
verk."
Control-alt-delete, IT-gymnasiet
i Kista
Kunskap och kreativitet
Syftet med skoltidningstävlingen har varit att uppmuntra
skolor och klasser att använda skoltidningen, Internet och
dator, som en naturlig del i undervisningen.
Att arbeta med just skoltidning ger möjlighet till utveckling
inom en rad olika områden:
- undersökande arbetssätt
- praktisk träning i att
skriva och uttrycka sig för en bredare publik
- lära sig behärska
programvaror och teknik för digital fotografering,
grafik, ordbehandling, formgivning och publicering på webb
eller papper.
- samarbete inom klassen, planera,
lägga upp, fördela arbetsuppgifter
- knyta kontakter
Skoltidningen som ett pedagogiskt
projekt har varit temat. Ett förslag var att använda
skoltidningen som redovisningsform för ett tema eller projekt
som klassen arbetat med, och många av bidragen är fokuserade
kring ett tema. På tävlingswebben har det funnits handledningar
och forum med möjlighet att ställa frågor.
Det har också varit en viktig del av tävlingen att
ge lärare och elever ett stöd via Internet.
"Allt började en vanlig
ruskig dag i augusti. Då inbjudan till denna tävling
kom. Det har verkligen varit jättekul. Jag har lärt
mig massor. Jag som knappt kunde sätta på en dator
förut. Nu har jag lärt mig att skriva och redigera texter.
Via datorn jobba över Internet m m. Jag vill ge ett stort
tack till Datorn i Utbildningen för att ni gav oss denna
chansen.
Tack
Hedda Wramner, Fridaskolan,
Vänersborg.
Praktiskt lärande
För många av de deltagande klasserna/grupperna är
det första gången de har gjort någonting på
webben. Det är ett stort projekt att låta sitt förstlingsverk
vara en tidning. Men det har gått. Flera lärare har
skrivit och berättat att det här var klassens första
försök att göra webbsidor, men nu tänker de
och klassen fortsätta att publicera tidningar och andra projekt
på webben. Och eleverna har gått in för uppgiften
med stort intresse och engagemang och en del börjar redan
fundera på nästa års tävlingsbidrag.
- Vi kommer definitivt att vara med nästa år, men då
ska vi nog göra tidningen lite mer webbanpassad, säger
Therese Johansson, åttondeklassare på Fridaskolan
i Vänersborg.
- De har utvecklats både när det gäller innehåll
och teknik, menar Elisabeth Rystedt, lärare på Fridaskolan.
Det är också viktigt att det finns en mottagare när
eleverna skriver. Att de inte bara skriver för boken. Man
lär sig bättre när man har roligt, sägs det.
Och i så fall har deltagarna i skoltidningstävlingen
lärt sig en hel del, för det har märkts att de
har haft roligt och jobbat hårt.
Tekniskt strul
Alla bidrag skulle vara inlämnade senast torsdagen i Netdaysveckan.
På fredagen skulle alla bidrag finnas "upphängda"
i ett galleri på Datorn i Utbildningens webb och besökarna
skulle få rösta fram sin egen vinnare till "favoritpriset".
Ont om tid mellan inlämningen och omröstningen på
nätet. Visst. Och just då - naturligtvis - upphör
all teknik att fungera ungefär samtidigt. Omröstningen
försenad. Självklart pinsamt och tråkigt. Men
samtidigt en bekräftelse på hur många som engagerat
sig i tävlingen. Det kom många e-brev direkt till tävlingsledningen,
andra skrev till det öppna forum som fanns på webben.
Just då var det inte så roligt, men samtidigt visade
det att många skolor runt om i landet hade engagerat sig
och att det var viktigt. Nästa år kommer ska det finnas
mer utrymme för tekniska kollapser i tidsschemat. Tävlingsarrangörerna
lär sig också.
Grattis!
Alla vinnande bidrag hittar du
på Datorn i Utbildningens webb: www.haninge.kth.se/ diu/netdays
Vinnare klass 0-6
1.1600-talsankan, Ljungaskolan i Sävsjö.
2.Unnerödaren, Unnerödsskolan.
3.Pegasusposten, Väröbackaskolan i Varberg.
Vinnare klass 7-9
1.Netnature, Matteusskolan i Stockholm.
2.Cinch, Övertorneå centralskola.
3.Salladsbladet, Hällebergsskolan i Ljungskile.
Vinnare gymnasiet
1.Next Generation, IT-gymnasiet i Kista.
2.Escape, IT-gymnasiet i Kista.
3.CTRL+ALT+DELETE, IT-gymnasiet i Kista.
Favoritpriset
Favoritpriset gick till Eleven, Hummelstaskolan i Enköping.
Hederspris
Dessutom delades ett hederspris ut till Opus 17 Hisingens vuxengymnasium
i Göteborg.
Tack till sponsorerna
Skoltidningstävlingen hade inte varit möjlig att genomföra
utan hjälp och stöd från sponsorer och samarbetspartners.
Vi vill rikta ett varmt tack till Microsoft (tävlingens huvudsponsor),
Compaq, Kodak, Skolverket, Icon Medialab, KTH-Haninge och JMK/Sputnik
för ekonomiskt stöd, fina priser, praktiskt arbete och
många goda idéer.
Peter BeckerChefredaktör
Chockad lärare
Gunilla Celén, lärare på Ljungaskolan i Sävsjö,
blev närmast chockad när hon förstod att det var
sant att hennes sjätteklasss vunnit tävlingen i kategorin
år 0-6. Klassen vann tävlingen även förra
året, men då var konkurrensen ingenting mot vad den
var i år. Dessutom hade klassen själva valt att göra
en tidning om 1600-talet.
- De fick rösta om tidningens ämne och ärligt talat
förstod jag inte varför de valde historia.
I vanliga fall tycker de att historia är tråkigt. Och
själv hade jag egentligen hoppats att de skulle välja
ett lättare ämne, säger Gunilla. Men historia och
1600-tal blev det och en hel del letande i läroböcker
och i biblioteket för att hitta material och faktaunderlag
till tidningen. Det är av naturliga skäl rätt svårt
att intervjua personer från 1600-talet, så det fick
lösas genom fiktiva intervjuer, bland annat en exklusiv intervju
med Drottning Kristina: Därför lämnade jag tronen.
Förra året hade klassen inte mycket vana vid att använda
dator och Internet. Nu är det skillnad.
- De tycker att det är helt naturligt att lägga ut elevarbeten
på Internet. De har tappat respekten för datorn och
ser det mer och mer som ett naturligt arbetsredskap. Sedan segern
förra året har klassen fått en hel del uppmärksamhet
- Det har hänt en massa saker, de fick ju till exempel vara
med i Datorn i Utbildningens monter på Links, lokaltidningarna
har skrivit om dem. Deras självförtroende har ökat,
säger Gunilla Celén.
Vägen till
framgång
"När vi i 7C skulle börja med tidningen såg
vi först ut en redaktion. Efter det fick alla komma med förslag
om vad tidningen skulle innehålla. Redaktionen som bestod
av i stort sett alla tjejer i klassen fick sedan bestämma
vem som skulle göra vad och exakt vad tidningen skulle innehålla.
Arbetet indelades i olika faser. Först en idéfas,
då "spånade" vi fram alla idéer.
Efter det insamlingsfas, då arbetar man med artiklarna.
När alla artiklar är färdiga korrekturläser
man och ändrar och fixar. När alla texter var klara
skrev vi in det på datorn och gjorde en hemsida med hjälp
av vår klassföreståndare Niclas. Sedan när
allt var färdigt skickade vi in tidningen.
Micaela Lindh7C vid
Apladalsskolan i Värnamo.
Självsäkra vinnare
På
Matteusskolan i Stockholm var det novemberlov när pristagarna
utsågs. En del av eleverna i klass 8c och de hade fått
beskedet om att de och deras tidning "NetNature" vunnit
i kategorin klass 7-9 under lovet. Andra möttes av ett grattis
på skolans intern-tv. De sammanlagt 31 eleverna i de båda
klasserna var rätt säkra på att de skulle få
ett pris.
- Vi hade lagt ner så mycket arbete
- Vi har till och med varit i skolan när vi skulle ha sovmorgon
för att jobba med tidningen.
När DiU möter Karin, Åsa, Gro, Agnes, Johannes
och Ida berättar de också att de har jobbat en hel
del på fritiden för att hinna med allt. De har också
satsat på att göra en fullspäckad tidning, med
faktaspäckade artiklar, lättsammare reportage, intervjuer,
enkäter med folk i området och dikter bland mycket
annat. Två av flickorna i klassen Karin Hallgren och Ida
Edelman har lyckades också, genom kontakter, få en
intervju med dåvarande miljöministern Anna Lindh. En
intervju som de förberedde noggrant. Skrev frågor som
de gick igenom tillsammans och ringade in de viktigaste. Intervjun
spelade de in på band. Bra eftersom de under intervjun kunde
koncentrera sig på att lyssna och ställa följdfrågor,
och de behövde inte vara rädda för att citera fel
när de skrev rent sin intervju. Men ändå lite
jobbigt.
- Vi lyssnade och sedan kunde vi spela tillbaka bandet och lyssna
igen när vi skrev.
"Ruskigt
fina priser"
De vinnande klasserna i skoltidningstävlingen fick riktigt
fina priser som vi hoppas att klasserna kommer att ha stor nytta
och glädje av under lång tid framöver.
Priserna var desamma i alla tre kategorierna: år 0-6, år
7-9 och gymnasiet.
Första pris:
en bärbar dator, Compaq Presario 1234, 266 MHz AMD K6 MMX/Processor,
32 MB SDRAM (max 96 MB) internminne, 3,2 GB hårddisk, 3D-ljud,
23x Max CD ROM, MPEG1,2 MB videominne, 56/14,4 kbps data/fax/modem
och 1 PC Card typ II, Card Bus, styrplatta, år 2000-förberedd
och programvaror. Varje elev får dessutom ett eget exemplar
av Microsoft Windows 98 och fritt deltagande i Datorn i Utbildningens
kursdagar Ostkust-98, 25-28 november för läraren.
Andra pris:
en digitalkamera från Kodak, en Kodak DC 200, med en upplösning
på 1152x864 pixel, minneskort på 4 Mb som kan lagra
13-60 bilder beroende på vilken upplösning du valt.
Klassen får också bildbehandlingsprogrammet Kodak
Picture Easy Software samt Microsoft Encarta och Microsoft Windows
98
Tredje pris:
en chatkamera från Kodak. En Kodak DVC 323 digital internet-videokamera,
och uppslagsverket Microsoft Encarta på cd-rom.
Favoritpriset: den klass som vann omröstningen på
nätet vann en digital kamera, Kodak DVC 200, inklusive bildbehandlingsprogrammet
Kodak Picture Easy Software.
Roligare och svårare än uppsats
Klassernas lärare i svenska, Eva Wihlborg, skrev en lista
med förslag på artiklar.
- Det var bra att ha listan, tycker Åsa Jonsson. Men många
av artikeluppslagen kom vi på själva.
De är också eniga om att de lärt sig en hel del
under arbetet med skoltidningen. Flera har lärt sig mer om
att använda datorn, skanna bilder, göra rubriker, skriva
på ett nytt sätt.
- Det är roligare än att skriva uppsats, men svårare,
man måste tänka mer på innehållet, säger
Agnes Broomé.För Eva Wihlborg är en av de stora
vinsterna med arbetet att klasserna har lärt sig mycket om
att arbeta i team.
- Alla måste inte kunna allt. Det är alla tillsammans
som har gjort ett arbete. Jag och eleverna har också kommit
närmare varandra genom det här arbetet.
En sak som Eva märkt under projektets gång är
att eleverna har en mycket klar uppfattning om hur det brukar
se ut i tidningar. Ett exempel är den enkät som finns
i NetNature med boende i Vasastaden, det område där
skolan ligger. De visste precis hur de skulle lägga upp den,
vad de skulle fråga och hur det "brukar" se ut.
"Vi är en grupp på
12 elever som fick i uppgift att göra en IT - tidning så
bra som möjligt. Vi tog vår uppgift på allvar
och satte oss direkt ner för att planera. En och en halv
månad senare sitter jag och skriver på den här
ledaren för att få den sista biten att falla på
plats i vårt "pussel".
Jag är så gott som säker på att jag talar
för alla när jag säger att vi alla har haft kul
under den tiden som vi skrev den här tidningen. Vi har alla
skrivit om saker som intresserar oss så därför
har det här varit mer fritid än skola, i alla fall nästan.
Med vänliga hälsningar Redaktionen"
IT-gymnasiet.nu,IT-gymnasiet
i Kista
Använda gamla kunskaper
Andra nyvunna kunskaper är att eleverna lärt sig mer
om vad det innebär att skriva artiklar, att det är annorlunda
att skriva för en tidning än att skriva uppsats, att
skriva rubriker som lockar till läsning istället för
överskrifter.
- De har också förstått att det går att
integrera olika ämnen. Klasserna har tidigare jobbat med
natur och miljö och nu kunde de göra något av
de kunskaperna.På högstadiet kan det vara komplicerat
att få tid för att genomföra ett projekt som skoltidningstävlingen
på ett par månader. Men Eva lyckades få ihop
ett par hela dagar när klasserna kunde arbeta uteslutande
med tidningen.
- Det gäller att vara envis för att få det att
fungera. Det kan vara svårt, men det är roligt att
det ändå går.
Mer om tävlingen
I nästa nummer av Datorn i Utbildningen kommer ytterligare
kommentarer kring skoltidningstävlingen och att arbeta med
tidning som pedagogiskt projekt i skolan. Dessutom intervjuer
med ett par av jurymedlemmarna, verksamma inom mediebranschen.
Alla bidrag i tävlingen finns på tävlingswebben
(www.haninge.kth.se/diu/netdays).
De vinnande bidragen finns på första sidan, samtliga
bidrag finns samlade i Galleriet, klicka på rubrik Galleriet
i vänstra spalten.
Har du egna erfarenheter av att arbeta med tidning som redovisningsform?
Skriv gärna några rader med dina erfarenheter till:
Datorn i Utbildningen,
FFörridargrändouml;rridargrFörridargrändauml;nd 16,
165 52 H165 52 Hässelbyauml;sselby,
eller e-post:peter_becker@lector.kth.se
Carina Näslundh
Datorn i Utbildningen nr 3 1998. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får
användas för enskilt bruk. I övrigt får de
enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill
du ha hela numret på papper, sänd en
beställning via detta system!