Carina Näslundh

Gör Årets Bästa Skoltidning!
Så löd inbjudan till landets skolor strax innan sommarlovet.
Många hörsammade inbjudan. Nu sitter vi med facit i handen och det är imponerande.

 

Förutom äran och fina, priser - datorer, programvaror, kringutrustning med mera - har det handlat om att använda skoltidningen som ett pedagogiskt projekt. Att till exempel redovisa ett projekt eller ämnesområde i form av en skoltidning, på webb eller papper. Resultatet har varit över förväntan. Ungefär 140 lag anmälde sig till tävlingen. Alla orkade, inte ända fram, de hade behövt lite mer tid på sig, men närmare 60 tidningar lämnades in. Genomarbetade bidrag där det märks att elever och lärare tillsammans har lagt ner engagemang och arbete på att skapa en intressant tidning. Många bidrag är mycket bra och juryn hade ett digert arbete att titta på och bedöma de olika bidragen.



"Det har varit jätte roligt att arbeta med våran webtidning. Nu är vi äntligen klara och vi är fett mäktigt stolta över vårt verk."

Control-alt-delete, IT-gymnasiet i Kista




Kunskap och kreativitet
Syftet med skoltidningstävlingen har varit att uppmuntra skolor och klasser att använda skoltidningen, Internet och dator, som en naturlig del i undervisningen.

Att arbeta med just skoltidning ger möjlighet till utveckling inom en rad olika områden:

  • undersökande arbetssätt
  • praktisk träning i att skriva och uttrycka sig för en bredare publik
  • lära sig behärska programvaror och teknik för digital fotografering,
    grafik, ordbehandling, formgivning och publicering på webb eller papper.
  • samarbete inom klassen, planera, lägga upp, fördela arbetsuppgifter
  • knyta kontakter

Skoltidningen som ett pedagogiskt projekt har varit temat. Ett förslag var att använda skoltidningen som redovisningsform för ett tema eller projekt som klassen arbetat med, och många av bidragen är fokuserade kring ett tema. På tävlingswebben har det funnits handledningar och forum med möjlighet att ställa frågor.
Det har också varit en viktig del av tävlingen att ge lärare och elever ett stöd via Internet.



"Allt började en vanlig ruskig dag i augusti. Då inbjudan till denna tävling kom. Det har verkligen varit jättekul. Jag har lärt mig massor. Jag som knappt kunde sätta på en dator förut. Nu har jag lärt mig att skriva och redigera texter. Via datorn jobba över Internet m m. Jag vill ge ett stort tack till Datorn i Utbildningen för att ni gav oss denna chansen.
Tack

Hedda Wramner, Fridaskolan, Vänersborg.





Praktiskt lärande
För många av de deltagande klasserna/grupperna är det första gången de har gjort någonting på webben. Det är ett stort projekt att låta sitt förstlingsverk vara en tidning. Men det har gått. Flera lärare har skrivit och berättat att det här var klassens första försök att göra webbsidor, men nu tänker de och klassen fortsätta att publicera tidningar och andra projekt på webben. Och eleverna har gått in för uppgiften med stort intresse och engagemang och en del börjar redan fundera på nästa års tävlingsbidrag.
- Vi kommer definitivt att vara med nästa år, men då ska vi nog göra tidningen lite mer webbanpassad, säger Therese Johansson, åttondeklassare på Fridaskolan i Vänersborg.
- De har utvecklats både när det gäller innehåll och teknik, menar Elisabeth Rystedt, lärare på Fridaskolan.
Det är också viktigt att det finns en mottagare när eleverna skriver. Att de inte bara skriver för boken. Man lär sig bättre när man har roligt, sägs det. Och i så fall har deltagarna i skoltidningstävlingen lärt sig en hel del, för det har märkts att de har haft roligt och jobbat hårt.

Tekniskt strul
Alla bidrag skulle vara inlämnade senast torsdagen i Netdaysveckan. På fredagen skulle alla bidrag finnas "upphängda" i ett galleri på Datorn i Utbildningens webb och besökarna skulle få rösta fram sin egen vinnare till "favoritpriset". Ont om tid mellan inlämningen och omröstningen på nätet. Visst. Och just då - naturligtvis - upphör all teknik att fungera ungefär samtidigt. Omröstningen försenad. Självklart pinsamt och tråkigt. Men samtidigt en bekräftelse på hur många som engagerat sig i tävlingen. Det kom många e-brev direkt till tävlingsledningen, andra skrev till det öppna forum som fanns på webben. Just då var det inte så roligt, men samtidigt visade det att många skolor runt om i landet hade engagerat sig och att det var viktigt. Nästa år kommer ska det finnas mer utrymme för tekniska kollapser i tidsschemat. Tävlingsarrangörerna lär sig också.



Grattis!

Alla vinnande bidrag hittar du på Datorn i Utbildningens webb: www.haninge.kth.se/ diu/netdays

Vinnare klass 0-6
1.1600-talsankan, Ljungaskolan i Sävsjö.
2.Unnerödaren, Unnerödsskolan.
3.Pegasusposten, Väröbackaskolan i Varberg.

Vinnare klass 7-9
1.Netnature, Matteusskolan i Stockholm.
2.Cinch, Övertorneå centralskola.
3.Salladsbladet, Hällebergsskolan i Ljungskile.

Vinnare gymnasiet
1.Next Generation, IT-gymnasiet i Kista.
2.Escape, IT-gymnasiet i Kista.
3.CTRL+ALT+DELETE, IT-gymnasiet i Kista.

Favoritpriset
Favoritpriset gick till Eleven, Hummelstaskolan i Enköping.

Hederspris
Dessutom delades ett hederspris ut till Opus 17 Hisingens vuxengymnasium i Göteborg.

Tack till sponsorerna
Skoltidningstävlingen hade inte varit möjlig att genomföra utan hjälp och stöd från sponsorer och samarbetspartners. Vi vill rikta ett varmt tack till Microsoft (tävlingens huvudsponsor), Compaq, Kodak, Skolverket, Icon Medialab, KTH-Haninge och JMK/Sputnik för ekonomiskt stöd, fina priser, praktiskt arbete och många goda idéer.

Peter BeckerChefredaktör





Chockad lärare
Gunilla Celén, lärare på Ljungaskolan i Sävsjö, blev närmast chockad när hon förstod att det var sant att hennes sjätteklasss vunnit tävlingen i kategorin år 0-6. Klassen vann tävlingen även förra året, men då var konkurrensen ingenting mot vad den var i år. Dessutom hade klassen själva valt att göra en tidning om 1600-talet.
- De fick rösta om tidningens ämne och ärligt talat förstod jag inte varför de valde historia.
I vanliga fall tycker de att historia är tråkigt. Och själv hade jag egentligen hoppats att de skulle välja ett lättare ämne, säger Gunilla. Men historia och 1600-tal blev det och en hel del letande i läroböcker och i biblioteket för att hitta material och faktaunderlag till tidningen. Det är av naturliga skäl rätt svårt att intervjua personer från 1600-talet, så det fick lösas genom fiktiva intervjuer, bland annat en exklusiv intervju med Drottning Kristina: Därför lämnade jag tronen. Förra året hade klassen inte mycket vana vid att använda dator och Internet. Nu är det skillnad.
- De tycker att det är helt naturligt att lägga ut elevarbeten på Internet. De har tappat respekten för datorn och ser det mer och mer som ett naturligt arbetsredskap. Sedan segern förra året har klassen fått en hel del uppmärksamhet
- Det har hänt en massa saker, de fick ju till exempel vara med i Datorn i Utbildningens monter på Links, lokaltidningarna har skrivit om dem. Deras självförtroende har ökat, säger Gunilla Celén.



Vägen till framgång

"När vi i 7C skulle börja med tidningen såg vi först ut en redaktion. Efter det fick alla komma med förslag om vad tidningen skulle innehålla. Redaktionen som bestod av i stort sett alla tjejer i klassen fick sedan bestämma vem som skulle göra vad och exakt vad tidningen skulle innehålla. Arbetet indelades i olika faser. Först en idéfas, då "spånade" vi fram alla idéer. Efter det insamlingsfas, då arbetar man med artiklarna. När alla artiklar är färdiga korrekturläser man och ändrar och fixar. När alla texter var klara skrev vi in det på datorn och gjorde en hemsida med hjälp av vår klassföreståndare Niclas. Sedan när allt var färdigt skickade vi in tidningen.

Micaela Lindh7C vid Apladalsskolan i Värnamo.




Självsäkra vinnare

På Matteusskolan i Stockholm var det novemberlov när pristagarna utsågs. En del av eleverna i klass 8c och de hade fått beskedet om att de och deras tidning "NetNature" vunnit i kategorin klass 7-9 under lovet. Andra möttes av ett grattis på skolans intern-tv. De sammanlagt 31 eleverna i de båda klasserna var rätt säkra på att de skulle få ett pris.
- Vi hade lagt ner så mycket arbete
- Vi har till och med varit i skolan när vi skulle ha sovmorgon för att jobba med tidningen.
När DiU möter Karin, Åsa, Gro, Agnes, Johannes och Ida berättar de också att de har jobbat en hel del på fritiden för att hinna med allt. De har också satsat på att göra en fullspäckad tidning, med faktaspäckade artiklar, lättsammare reportage, intervjuer, enkäter med folk i området och dikter bland mycket annat. Två av flickorna i klassen Karin Hallgren och Ida Edelman har lyckades också, genom kontakter, få en intervju med dåvarande miljöministern Anna Lindh. En intervju som de förberedde noggrant. Skrev frågor som de gick igenom tillsammans och ringade in de viktigaste. Intervjun spelade de in på band. Bra eftersom de under intervjun kunde koncentrera sig på att lyssna och ställa följdfrågor, och de behövde inte vara rädda för att citera fel när de skrev rent sin intervju. Men ändå lite jobbigt.
- Vi lyssnade och sedan kunde vi spela tillbaka bandet och lyssna igen när vi skrev.



"Ruskigt fina priser"

De vinnande klasserna i skoltidningstävlingen fick riktigt fina priser som vi hoppas att klasserna kommer att ha stor nytta och glädje av under lång tid framöver.
Priserna var desamma i alla tre kategorierna: år 0-6, år 7-9 och gymnasiet.

Första pris:
en bärbar dator, Compaq Presario 1234, 266 MHz AMD K6 MMX/Processor, 32 MB SDRAM (max 96 MB) internminne, 3,2 GB hårddisk, 3D-ljud, 23x Max CD ROM, MPEG1,2 MB videominne, 56/14,4 kbps data/fax/modem och 1 PC Card typ II, Card Bus, styrplatta, år 2000-förberedd och programvaror. Varje elev får dessutom ett eget exemplar av Microsoft Windows 98 och fritt deltagande i Datorn i Utbildningens kursdagar Ostkust-98, 25-28 november för läraren.

Andra pris:
en digitalkamera från Kodak, en Kodak DC 200, med en upplösning på 1152x864 pixel, minneskort på 4 Mb som kan lagra 13-60 bilder beroende på vilken upplösning du valt. Klassen får också bildbehandlingsprogrammet Kodak Picture Easy Software samt Microsoft Encarta och Microsoft Windows 98

Tredje pris:
en chatkamera från Kodak. En Kodak DVC 323 digital internet-videokamera, och uppslagsverket Microsoft Encarta på cd-rom.

Favoritpriset: den klass som vann omröstningen på nätet vann en digital kamera, Kodak DVC 200, inklusive bildbehandlingsprogrammet Kodak Picture Easy Software.





Roligare och svårare än uppsats
Klassernas lärare i svenska, Eva Wihlborg, skrev en lista med förslag på artiklar.
- Det var bra att ha listan, tycker Åsa Jonsson. Men många av artikeluppslagen kom vi på själva.
De är också eniga om att de lärt sig en hel del under arbetet med skoltidningen. Flera har lärt sig mer om att använda datorn, skanna bilder, göra rubriker, skriva på ett nytt sätt.
- Det är roligare än att skriva uppsats, men svårare, man måste tänka mer på innehållet, säger Agnes Broomé.För Eva Wihlborg är en av de stora vinsterna med arbetet att klasserna har lärt sig mycket om att arbeta i team.
- Alla måste inte kunna allt. Det är alla tillsammans som har gjort ett arbete. Jag och eleverna har också kommit närmare varandra genom det här arbetet.
En sak som Eva märkt under projektets gång är att eleverna har en mycket klar uppfattning om hur det brukar se ut i tidningar. Ett exempel är den enkät som finns i NetNature med boende i Vasastaden, det område där skolan ligger. De visste precis hur de skulle lägga upp den, vad de skulle fråga och hur det "brukar" se ut.



"Vi är en grupp på 12 elever som fick i uppgift att göra en IT - tidning så bra som möjligt. Vi tog vår uppgift på allvar och satte oss direkt ner för att planera. En och en halv månad senare sitter jag och skriver på den här ledaren för att få den sista biten att falla på plats i vårt "pussel".
Jag är så gott som säker på att jag talar för alla när jag säger att vi alla har haft kul under den tiden som vi skrev den här tidningen. Vi har alla skrivit om saker som intresserar oss så därför har det här varit mer fritid än skola, i alla fall nästan.
Med vänliga hälsningar Redaktionen"

IT-gymnasiet.nu,IT-gymnasiet i Kista



Använda gamla kunskaper

Andra nyvunna kunskaper är att eleverna lärt sig mer om vad det innebär att skriva artiklar, att det är annorlunda att skriva för en tidning än att skriva uppsats, att skriva rubriker som lockar till läsning istället för överskrifter.
- De har också förstått att det går att integrera olika ämnen. Klasserna har tidigare jobbat med natur och miljö och nu kunde de göra något av de kunskaperna.På högstadiet kan det vara komplicerat att få tid för att genomföra ett projekt som skoltidningstävlingen på ett par månader. Men Eva lyckades få ihop ett par hela dagar när klasserna kunde arbeta uteslutande med tidningen.
- Det gäller att vara envis för att få det att fungera. Det kan vara svårt, men det är roligt att det ändå går.

Mer om tävlingen
I nästa nummer av Datorn i Utbildningen kommer ytterligare kommentarer kring skoltidningstävlingen och att arbeta med tidning som pedagogiskt projekt i skolan. Dessutom intervjuer med ett par av jurymedlemmarna, verksamma inom mediebranschen.
Alla bidrag i tävlingen finns på tävlingswebben (www.haninge.kth.se/diu/netdays).
De vinnande bidragen finns på första sidan, samtliga bidrag finns samlade i Galleriet, klicka på rubrik Galleriet i vänstra spalten.

Har du egna erfarenheter av att arbeta med tidning som redovisningsform?
Skriv gärna några rader med dina erfarenheter till:
Datorn i Utbildningen,
FFörridargrändouml;rridargrFörridargrändauml;nd 16,
165 52 H165 52 Hässelbyauml;sselby,
eller e-post:peter_becker@lector.kth.se



Carina Näslundh

Datorn i Utbildningen nr 3 1998. Artiklar ur Datorn i Utbildningen är copyrightskyddade ©. De får användas för enskilt bruk. I övrigt får de enbart spridas efter överenskommelse med redaktionen. Vill du ha hela numret på papper, sänd en beställning via detta system!

[Åter till början av sidan]
[Åter till nr 3 - 98]

Datorn i Utbildningen, Frejgatan 32, 113 26 Stockholm
Uppdaterad: 990315