Inför DIU-seminarium på Bokmässan 2017:

Martin Luthers 95 teser ger perspektiv på medier i vår tid

Det är 500 år sedan Martin Luther offentliggjorde sina teser där han kritiserade den katolska kyrkan. Vid denna tid var boktryckarkonsten en relativt ny medieteknologi. Det gjorde att hans teser snabbt fick enorm spridning och ledde till en reformation av kyrkan i Nordeuropa. I dag har digitaliseringen inneburit ett motsvarande teknikskifte som utmanar etablerade maktstrukturer. Men vilka är de avgörande frågorna om verklighetsbeskrivningar, drivkrafter och medier i vår tid?

Den 31 oktober 1517 spikade den tyske prästen Martin Luther upp ett ark med 95 teser på porten till Slottskyrkan i Wittenberg i östra Tyskland. Teserna var ett angrepp på den katolska kyrkans försäljning av så kallade avlatsbrev, ett slags kvitto på syndernas förlåtelse. Försäljningen hade eskalerat efter att påve Leo X tillträtt år 1515 och bestämt att låta försäljningen av avlater finansiera färdigställandet av Peterskyrkan i Rom. Martin Luther reagerade för att stoppa denna humbug. Kyrkan krävde varken ånger eller omvändelse, vilket innebar att alla som köpte avlat kunde fortsätta synda och att folk kunde köpa en plats i himlen för redan avlidna släktingar.

Så lyder berättelsen. Sant är att avhandlingar av tradition spikades upp på offentliga platser för att göra allmänheten delaktig i debatten. Fortfarande spikas avhandlingar, men nu genom att de publiceras på universitetens webbplatser. Det är oklart om Martin Luther verkligen spikade upp sina teser i Wittenberg. Sant är att Luther den 31 oktober 1517 skickade ett brev till ärkebiskop Albrecht av Mainz till för att få stopp på den lokala handeln med avlater. Till sitt brev bifogade han det dokument som kommit att kallas ”De 95 teserna om avlatens innebörd”.

Albrecht av Mainz hade fått licens av påven Leo X att sälja avlatsbrev i sina stift. Hälften av intäkterna skulle gå till påven, hälften fick han behålla själv. Albrecht av Mainz var i stort behov av pengar för att amortera de lån han tagit för att betala mutor till påven och andra inom kyrkan för att få kalla sig ärkebiskop.

Brevet inleds med en tirad av hälsningsfraser varefter Luther underdånigt ber ärkebiskopen att kasta ett öga på ”detta lilla dammkorn”, som Luther kallar sitt brev och sina teser. I slutet av brevet skärps tonen när Luther riktar uppmärksamheten på avlatspredikanternas och ärkebiskopens ansvar:

”Det kan hända, att någon med tiden, publicerar skrifter där man kommer att granska både dem och teserna, till vanära för Er mest lysande högvördighet. Jag bävar över tanken på att detta kommer att ske, och ändå är jag rädd att det kommer att hända, om det inte går att få till någon snabb lösning.”

Kyrkan som mediehus
I sina teser går Martin Luther till storms mot handeln med avlater, som bedrevs med processioner och skådespel där avlaten såldes in med en egen reklamslogan: ”När myntets klang i kistan hörs, till himlen själen genast förs.”

Kyrkan var vid denna tid samhällets dominerande medieinstitution som svarade för bibeltolkning, förkunnelse, nyhetsförmedling och viss underhållning, bland annat i form kyrkospel och kyrkomålningar som överträffade allt vad vanligt folk kunde betrakta hemma. Dessutom förevisade kyrkan reliker, heliga föremål såsom bitar från Kristi kors med mera. Tillbedjan inför dessa föremål ansågs kunna förkorta lidandet i helvetets skärseld.

Martin Luther påpekar i första tesen att människor måste göra bättring. Han resonerar kring formerna för botgöring. Därefter går han till attack. Tes 27: De som säger att själen flyger ut ur skärselden i samma ögonblick som pengarna klingar i bössan, förkunnar människoläror. Tes 43: Det är bättre att ge åt de fattiga eller låna till de nödlidande än att köpa avlat. Tes 86: Varför bygger inte påven, som är rikare än den rikaste Krösus, Peterskyrkan för sina egna pengar i stället för att ta pengarna från fattiga troende?

Martin Luther påtalar vikten av fri debatt, han uppmanar till opposition och kritiskt tänkande och han förmanar folk att vara på sin vakt och att ”inte låta sig invaggas i falsk andlig säkerhet”. Dessa teser är ett av de första dokumenterade försöken att formulera aspekter och argument för en diskussion kring de värderingar och ekonomiska drivkrafter som präglar människors medieverklighet och som vid denna tid handlade om Bibelns ord och prästernas predikningar.

De 95 teserna kom snabbt att översättas från latin till tyska. De trycktes och spreds, vilket innebar att denna konflikt blev den första i världshistorien som understöddes av tryckpressen. Inom två veckor hade kopior av teserna spridits genom Tyskland och inom två månader kunde texten återfinnas i hela Europa.

Boktryckarkonsten och läskunnighetens utbredning innebar nya informationsvägar som den gamla medeltida kyrkan stod främmande inför, inte alls olikt hur många företag, institutioner och politiska organisationer stod främmande för internet och den digitala teknikens utveckling 500 år senare. Katolska kyrkan kunde på inget sätt förutse eller hantera den revolt som riktades mot dess förkunnelse. Boktryckarkonstens genombrott brukar dateras till våren 1455 då den tyske guldsmeden och uppfinnaren Johann Gutenberg färdigställde en tryckt upplaga av den så kallade 42-radiga Bibeln. Dessförinnan lär Gutenberg ha tryck en upplaga med avlatsbrev. I slutet av 1517 blev boktryckarkonsten hävstång för Luthers kritik mot kyrkan och 1518 var nästan en tredjedel av det tyska språkområdets trycksaker skrivna av Luther. Författaren Nina Burton har i sin bok ”Gutenberggalaxens nova” (Bonniers, 2016) beskrivit Luther som sin tids ”mediegeni”.

Men Martin Luthers revolt innebar inte religionsfrihet, utan istället en ny typ av överhet där Luther allierade sig med kungar och kejsare och där han själv dikterade vad människor skulle tro och tänka. ”Martin Luthers lilla katekes” från 1529 var obligatorisk utantilläsning i svenska skolor fram till 1919. Författaren Per Svensson diskuterar den mångfacetterade Martin Luther i sin bok ”Frihet, jämlikhet, reformation – 500 år med Luther” (Weyler, 2016). Han skriver:

”Martin Luther var en djupt motsägelsefull gestalt: dödsföraktande dissident och frihetsförkunnare, men också auktoritär fursteslickare och brutal antisemit. Han smulade sönder en världsordning, men var samtidigt fylld av skräck inför ett hotande kaos, inför konsekvenserna av den frihet han proklamerade.”

Historiska beröringspunkter
När den tidigare statsministern och utrikesministern Carl Bildt i en artikel på DN Debatt den 16 november 2015 kommenterade de terrorattacker som utfördes av det jihadistiska terrornätverket IS i Paris den 13 november 2015 jämförde han dagens motsättningar i den muslimska världen med motsättningarna mellan katoliker och protestanter i den kristna världen, som kulminerade i Trettioåriga kriget för 500 år sedan:

”Parallellerna är tydliga: En period av demografiska spänningar och ekonomisk oro. Djupgående sekteristiska motsättningar mellan olika religiösa tolkningar. Serier av lokala konflikter och motsättningar. Bristande legitimitet i den existerande ordningen. Ställföreträdande krig av lika slag. Och faktiskt också ett nytt element av propaganda – då tryckpressen, nu sociala media.”

I vår tid har digitaliseringen inneburit ett teknikskifte som, likt tryckpressen, utmanat etablerade maktstrukturer och som förändrat vårt sätt att leva, lära och kommunicera. Internet och sociala medier har demokratiserat våra möjligheter att hämta och dela information på ett sätt som skakat grundvalarna för traditionella medier, etablerade politiska partier och den konventionella tjänstesektorn. Mest kontroversiella är kanske fildelningssajten Pirate Bay (grundad 2003), visselblåsarsajten Wikileaks (grundad 2006) och taxisajten Uber (grundad 2009).

Samtidigt har de digitala medierna upprättat nya hierarkier där företag som Google (grundad 1998) och Facebook (grundad 2004) blivit de nya makthavarna som byggt ut sina imperier genom att förvärva andra aktörer. Google äger numera videoplattformen YouTube (grundad 2005) och Facebook äger numera bilddelningssajten Instagram (grundad 2010).

Författaren Andrew Keen har i sin bok ”Internet är inte svaret” (Volante, 2015) beskrivit de nya hierarkierna genom att citera den amerikanske riskkapitalisten Fred Wilson. Han förklarar att ”trots sin demokratiserande förmåga har internet i sin nuvarande form helt enkelt ersatt de gamla pamparna med nya pampar, och dessa nya pampar har en makt över marknaden som med tiden kommer att bli kollosalt mycket större än de gamla pamparnas”.

Andrew Keen pekar på att Facebook ser sig själv som navet i ”hela mänsklighetens medvetande- och kommunikationsström”. Han redogör för hur Facebook 2009 försökte kartlägga användarnas sinnesstämningar genom att analysera ord och uttryck som de skrivit på sina Facebooksidor. I en studie från 2012 provade Facebook att ändra nyhetsflödet för 700.000 Facebookanvändare för att experimentera med deras humörsvängningar.

Martin Luthers 95 teser om avlatens innebörd, där han kritiserade den katolska kyrkans förkunnelse, kom snabbt att översättas från latin till tyska. Teserna trycktes och spreds, vilket innebar att denna konflikt blev den första i världshistorien som understöddes av tryckpressen. Inom två veckor hade kopior av teserna spridits genom Tyskland och inom två månader kunde texten återfinnas i hela Europa. År 1527, bara tio år efter att Martin Luther presenterat sina teser, bröt Gustav Vasa förbindelserna med påven och beordrade en reformation av den svenska kyrkan.

Kanske kan tankarna bakom Martin Luthers systemkritik vara en hjälp för att stärka vårt medvetande, då vi formulerar vilka insikter som kan tänkas vara aktuella i vår tid. I en undervisningssituation kan det vara tacksamt att be elever eller studenter att själva försöka formulera vilka antaganden eller sanningar om dagens medieverklighet som bör höra till allmänbildningen i vår tid.

När elever och studenter får i uppgift att spontant formulera de främsta skälen för att anlägga ett kritiskt perspektiv på medier brukar de snabbt ringa in några centrala argument: Medierna spelar en central roll i vår kultur. (”Vi lever i en medievärld.”) Medierna ger inte en fullständig bild av verkligheten. (”Man kan inte lita på allt som står i tidningen eller på nätet.”) Alla måste kunna förstå och använda medier på ett klokt sätt. (”Man måste uppträda schysst på nätet.”)

Insikter om digitala medier
Det krävs något mer fördjupade kunskaper för att göra en analys av de vällovliga men ibland bedrägliga tjänster vi finner på nätet. Här är fem exempel på sådana insikter som elever och studenter brukar resonera sig fram till.

1. De tjänster på webben som vi uppfattar som gratis är inte gratis. För att få tillgång till sociala medier som Facebook och Instagram överlåter vi allt vi publicerar till internetföretagen som använder informationen för riktade annonser. Vi tror att vi använder dessa tjänster för att möta våra vänner och se världen, i själva verket är det vi själva som blir iakttagna och kartlagda. Här finns möjligen en likhet med 1500-talets avlat: vi erbjuds en eftertraktad tjänst, men i själva verket är det vi själva som blir utnyttjade för att Facebook ska kunna bygga sin digitala katedral.

2. De resultat vi får i en sökmotor som Google är inte objektiva, utan styrs av annonsörer som köpt reklamplats, av förprogrammerade inställningar och av våra tidigare sökningar, som gör att vi stängs in i en så kallad filterbubbla.

3. Många av de mest populära bloggarna och aktörerna på YouTube, som vi följer i tron att de är våra vänner på nätet, är egentligen falska vänner som gör inlägg och omnämnanden av produkter och företag mot betalning. Inte sällan är de anslutna till kommersiella nätverk som Disneys Makers Studio, United Screens, med Bonnier som huvudägare, eller Splay, med MTG (som också äger TV3) som huvudägare. I dag, då många tar avstånd från reklam, har dessa personer blivit en ny marknadsföringskanal som i reklambranschen går under namnet ”influencers”.

4. Nyheter på nätet har en särskild karaktär. Många tar del av nyheter i form av så kallade ”flash-nyheter”. Det finns en ständig inbjudan till oss som nyhetskonsumenter att interagera, göra inlägg och dela. Men det mest påtagliga är att nyheter på nätet ständigt kan uppdateras, förändras eller tas bort. Det skapar en känsla av att en nyhetshändelse är elastisk. För en mer fördjupad förståelse krävs att vi tar oss tid att söka ytterligare information som ger bakgrund och sammanhang.

5. Många nyhetsmedier och reklamkampanjer på internet bygger sin relation till läsare och konsumenter på att skapa en interaktion där vi lockas att klicka på sensationella rubriker och dela nyheter och reklambudskap med våra vänner. Medieföretagens framgångar på detta område kräver att vi lydigt klickar, delar och interagerar. På det sättet lånar vi ut vår egen trovärdighet till medieföretag eller annonsörer som vi inte känner, men som önskar ta del av våra tjänster. Men det är vårt eget val – och genom att delta blir vi också medansvariga för medieutvecklingen.

Marin Luther var verksam på tröskeln till den period som brukar kallas upplysningstiden. Det var en tid då naturvetenskapens framsteg kom att utmana trovärdigheten för den kristna religionen. De nya upptäckterna tycktes vara oförenliga med den gamla ”av Gud givna ordningen”. Det var en tid med stora spänningar och kraftmätningar mellan olika grupper och idéer. Den växande religionskritiken och den starka strävan efter radikala samhällsförändringar, som växte fram under senare delen av 1600-talet, nådde sin kulmen under den franska revolutionen 1789. Martin Luthers kritik mot den katolska kyrkans förkunnelse lade grunden för en revolt som kom att bana väg för senare tiders revolutioner.

I dag vet vi betydelsen av yttrande- och informationsfrihet, fri debatt och fri opinionsbildning. Vi kan inte värja oss mot förflackad eller oseriös journalistik, ryktesspridning eller lögner i sociala medier, propagandautspel eller köpta åsikter på olika bloggar. Men vi är medvetna. Det handlar, som Martin Luther skriver i tes nummer 95, om att ”inte låta sig invaggas i falsk andlig säkerhet, utan lita på att det är möjligt att övervinna många bedrövelser”.

KLAS VIKLUND
E-post: klas.viklund@comhem.se

LÄS HELA TEMAT I DIU 3/17 Om skrivrevolution, läsningens gåva och medier - 500 år efter Martin Luthers teser
Rask: Den skrivande revolutionen, sid 22
Viklund: Om kapade identiteter - ny ungdomsroman, sid 28
Edvarsson: Läsning, en gåva för livet!, sid 30
Viklund: Martin Luthers 95 teser ger perspektiv på medier i vår tid, sid 39