Den röda tråden – skriv- och läsutveckling från förskoleklass till årskurs nio
– Det sker någonting efter årskurs fyra
med läsandet och en fråga att ställa
är; vad händer med samtalet? undrar
Erica Jonvallen, som är ansvarig på
Skolverket för det kommande läslyftet.
I ett seminarium på Framtidens lärande
samtalade hon med Sandvikens kommun
om deras erfarenheter av sitt
skriv- och läsprojekt.
Just nu är Skolverket mitt i planeringsfasen
och samtalar brett med
olika grupper om hur ett läslyft bäst
ska läggas upp. En kommun som
kan bidra på ett initierat sätt till det
samtalet är Sandviken. Där har man
sedan 2003 erfarenhet av ”Att skriva
sig till läsning”, vilket resulterade i en
kommunal satsning 2010, som inbegriper
förskoleklass och grundskolan.
Forskarna Maria Westman och
Eva Hultin från Uppsala universitet
följer barnens skriv- och läsutveckling
till årskurs fem och används som
föreläsare för lärarna.
En röd språkutvecklingstråd
Men det började med specialpedagogen
och skolutvecklaren Mona
Wiklander som redan för elva år sedan,
som först i Sverige, startade med
att skriva sig till läsning.
– Det är dialogen runt språket
som är det viktigaste vi gör för eleverna
i skolan, framhåller hon.
Och det visade sig att eleverna fick
mer språk med sig, skrev längre och
mer varierade texter och dessutom
nådde de goda resultat på de nationella
proven. En annan upptäckt man
gjorde, sedan man skalat upp projektet
till att innefatta hela grundskolan,
var att skriv- och läsutvecklingen tappar
fart på mellanstadiet.
– Lärarna har inte fått kunskap
om hur man undervisar i läsande. Vi
insåg att vi behövde skapa en plan för
språkutveckling som löper som en
röd tråd genom hela grundskolan, i
alla ämnen, berättar Mona Wiklander.
Språkutvecklingsplanen finns nu
på plats och upplägget provas och
filas på i en pilotgrupp under läsåret
2013-14. Piloterna ska sedan
fungera som resurspersoner på sina
skolor och driva arbetet där. Start för
implementering i hela kommunen är
läsåret 2014-15.
– Lärarna får verktyg för att hjälpa
sina elever framåt och jag är övertygad
om att vi kommer att lyckas,
framhåller Mona Wiklander.
Vägar in i skriftspråkligheten
Forskaren Maria Westman menar
att det krävs en mycket högre grad
av läskunnighet för att klara sig i det
moderna samhället.
– Att få följa barns språkutveckling
i en hel kommun under lång tid
är en forskares dröm, menar hon.
Modellen man valt är att låta de
tre delarna – forskningsrön, undervisningspraktik
och kollegiala samtal
få samverka och befrukta varandra.
Vad ingår då i Sandvikens språkutvecklingsplan?
Hur tänker man när
man menar att alla lärare ska vara
språklärare?
Språket utvecklas när vi använder
och samtalar om det
– Alla lärarkategorier ska få 45
minuter input när det gäller språkutveckling,
av forskare, vid sina nätverksträffar,
säger Mona Wiklander.
Dessa träffar ligger regelbundet
inlagda i planeringen och forskarna
kommer att involveras också vid
dessa tillfällen. Det handlar bland annat
om att förstå vikten av att samtala
om ämnesspecifika begrepp och få
verktyg för att göra det och att förstå
olika texttypers särskilda svårigheter.